Det där var igår, tidigt på morgonen;

Barnen sömniga och på väg att sättas i sina bilstolar. Matsäcken packad. Och släpet kopplat. Päronen hade fått en idé om att göra den där onsdagen till en roadtrip. Den skäggige skulle nämligen åka och hämta hem något som man nästan tydligen bara ”måååste” ha, förstår ni. Och ja, det var fasligt drömmigt för 3åringen att få vara med på det där. Nästan lite föör spännande, faktiskt.

Det sovs där bak i baksätet. Och frågades tuuusen gånger, minst, vaaaarför är det så lååångt, pappa? 

Och så stannade vi och fikade såklart. Jag och M kände oss riktigt Svenssonsvenssonaktiga, där det sölades och hade sig och vi skrattade åt ena spektaklet efter det andra. Leta ostskivor under bilsäten och sådär. Inget konstigt alls i ett småbarnsliv. 

Och då Storans och min Onsdagsgympa uteblev, passade jag och Minimannen på att göra av med lite hopp i benen där på vårt lilla stopp istället. Det var kul tyckte vi!

Och innan mitt-i-dagen-tid var vi framme och det var en storögd treåring som knappt trodde det var sant att han på riktigt fått en…

… ”fyyrhjuuuling”!

Coolare än så blir det liksom inte. Och nä, den där skäggige kunde omöjligt hålla minen för hur löjligt nöjd han också var.

Sen var vägen hem tydligen dubbelt så lång…

..Det tog prick hela dagen det där, med lovande lekstopp, lyx-chakes-köpande,
..ammande, ätande, blöjbytande, kissande, en mamma som skulle-bara-springa genom blågula huset och köpa den där mysiga mattan till barnens lekrum och så vidare.

Tjejerna!

…

Storebror läste traktortidning och visade stundvis dom där färgglada babblarna för syrran. Hon som mot slutet lessnade och ville upp och studsa på småbenen. Sicken tur med sån världsfin Storebror då.

Mörkret hade precis börjat falla när vi rullade in på gården. Timmarna hade tickat fasligt. Jag och mannen tittade på varandra och undrade hur knasiga vi egentligen varit. Med en sån tok-idé att dra med hela familjen på. Men vi tyckte att det var en himla mysig dag. Liten knasdag mår ingen dåligt utav. Det var såklart ändå ett mycket nöjt gäng som dundrade in i huset till kvällen. Barnen lekbusiga och päronen aptrötta och med skrattet kvar i magen sedan dagen.

Men, nu har mannen och Svärfar alltså en gemensam leksak.. oj, jag menar jättebra hjälpreda! ..till mycket gårdsarbete och diverse påhitt och jag och S ska minsann ut och provköra vid tillfälle, vi med!

Idag vaknar vi till Skärtorsdag! Med en unge som ordagrant hoppade och studsade på sin mamma och undrade om hon inte skulle göra honom till påskgubbe nån himla gång. Och på agendan står många, många saker, så här är vi igång sedan länge. Hörs snart igen!

Lillafrun