Nu är det sommar på riktigt. Redan tidigt i morse var det 20 grader varmt. Barnen doftar solskydd och där ute på gården stod en drös med solrosor, en till varje Fröken. Och en ljuslykta med text så fin att mina ögon tåras varje gång jag läser den. Den passar fint där på Föris.. med lilla ljusslingan i blev den ju också helt brandigt ofarlig. Så bra. Och så ett tack-kort, förstås.
Dom gör ett så himla bra jobb, där på Bästa Föriset. Tar hand om det finaste vi päron har, lär saker vi inte kan och flätar samman små vänner så. 
”Ett stort tack,
För att ni lära våra barn vara fina kompisar. Omtanke. Alla sagor ni läser. Varma kramar. Pratstunder i hallen. Förståelse. Trygghet. Pyssel. Skratt. För alla tårar ni torkar. Fruktstunder. Gemenskap. Utflykter. Plåster på skrubbade knän. Födelsedagsfiranden.
Att ni tar hand om det finaste vi har. ”
Å. Dom där orden stämmer så bra.
Lillvännen var mycket nöjd där han gick och strösslade solar av tacksamhet.
…
Nu ska jag och Lillasyster ha våran sista bara-hon-och-jag-dag innan Sommarlovet startar!
Först ut; En Lillan som ska sova (sover redan, alltså) och en mamma som ska röja upp den uuuunderbara, plötsligt vansinnigt skitkladdiga, röran inne i köket. Jag gör alltid såhär, högst omedvetet fastän min man tror att jag gör det jättemedvetet. Stökar ner lite extra innan det ska städas, menar jag. Punkt ett; lyfta ner katten från bordet som för sextonde gånger sitter och försöker sörpla gammfil från morgonen.
Senaste kommentarer