30 år idag. Och jag kunde inte vara mer tacksam. Eller ödmjuk. Till Livet.

Tack Livet för att jag får vara med. Varje dag. En gåva.
Tack för älskade barnen och världens finaste man. Att vi får leva och må gott. Tack för Storfamiljen och Vännerna. Tack för gamla gården som är Drömgården för oss. Tack för att drömmen jag drömt om sedan lill-liten blev verklighet och att chansen att pussa mule och dundra galopp finns, varje dag nu. Tänk att han alltid vill ge mig det bästa, han jag häromdagen fann bredvid mig på ett skolfoto sedan 2003… han jag nu är gift med och har tre barn tillsammans med. ”När vi fyller 30 ordnar vi oss hästar!”, har den skäggige alltid sagt med sitt finurliga leende och stora trygghet. Det kändes så väldans avlägset, sådär för tio år sedan, men plötsligt är vi här. För ett år sedan när ”hästinfallet” kom, bromsade jag .. nästan. Men är väldigt glad att jag lyssnade på mannen, att vi visst vågade och kunde. Det är en overklig känsla att dundra fram på sin livets födelsedagspresent… som nu, efter snart ett år börjar kännas som våra, På Riktigt. Tänk om 10-åriga Emmeli vetat att hennes flickedröm skulle bli sann.

Tack för att jag får vara med.

30 år idag. Och jag kunde inte vara mer tacksam. Eller ödmjuk. Till Livet.

Emmeli