Sommarlovande Måndagshälsning!

Julis sista dagar och plötsligt är det augusti. Vi ser hur vår sista julivecka såg ut, vetja!

Här kommer ännu en sommarlovande Måndagshälsning med veckosvep…

Veckan som gick;

Vi startade med kompishäng och kojbygge.

Och så drog vi iväg på en så fräsig husbilssemester hela familjen… och ja, vi skrattade så vi grät stundvis jag och min älskade M. Kanske knåpar ihop ett inlägg om den där turen, förresten!

Vi njöt borta-bra-men-hemma-bästa-känsla!

Och fick uppleva grav sorg. Vår älskade, älskade lillkatt, barnens senaste julklapp.. hela familjens kelgris. Lill-Stickan… han som sprungit över ”storvägen” alldeles för mycket hela våren och sommaren… han finns inte mer.

Det gräts till fördärvat. Och så hade vi begravning. Sjöng Blott en dag tillsammans och pratade goda minnen… barnen tröstade preggomamman som inte kunde sluta snyfta, med orden.. ”men mamma.. nu är Stickans själ uppe i himlen och när vi dör får vi ju träffa honom igen!”… sen var det inget mer med det, nästan? Helt självklart, krasst, klokt och alldeles sant. Sådetså.

Gräsmattan som fått en chock efter att jag och Bertan klippt den för första gången i sommar, var guuul och brun och så vidare. Men prunk fanns det på annat håll. Älskade blomstren!

Mannen hjälpte sin fruga att ordna en ”Blomstervagn”. Som vi rullade ut på torsdagen och det var en så glad dag. Som ni handlade blommor! Tack snälla ni. För all er peppning på alla vis! … lyxen att den kvällen få gå till Svägerskan på middag… ni anar! Vi satt ute till sena kvällen och babblade medan alla småkusinerna lekte och hade egenpåhittat pyjamasparty.

Dom allra första pärerna och lökarna tog vi upp ur landet också. Tusan så gott!!

Och så hade vi ett dygn i barndomsbyn hos världens sötaste Mams och Paps med Moster M som lyxig lekmoster! Behöver jag säga att vi levde lajf? ”Hotellfrullen”.. sköna bubbelbaden.. hammockslummer.. Jag slappnade av och var så pass dåsig att samtliga i gänget började bli oroliga, haha! … inte van att se vimlande E så.

Så kom vi hem till gården igen.. och tur var väl det.. för under juli-blir-augusit-natten, när jag och M satt ute på verandan och njöt tystnad och att barnen slumrade gott på övervåningen sedan timmar tillbaka… då, hörde vi plötsligt hovklapper… på alldeles fel ställe.. lillvännen Fjödur hade på något sätt tagit sig ur hagen. Var högst olycklig över det och vill iin…. men, dagen tyckte han visst inte att det var så läskigt utan skuttade ur hagen igen och var ute på egen tur. Noll svår att bjuda med sig hem igen, men jag skulle inte ha velat utsätta våra gårdsvakter för det.. för den där hästen är ju ”som han är”.. människan han ska lita på, behöver förtjäna hans förtroende… pust.

Augustis första dag fylldes med nyttogöra! Som att linoljesåpa hästarnas utrustningar.

… och se så att allt verkar i sin ordning inför tredje slåttersvängen..

Vi avslutade kvällen med dopp i lillsjön. Sen somnade vi som fem små grisar på rad. Tacksamma. För hela alltet.

.. och nu är det augusti! Det blir en fin månad. Tror jag. <3

Önskeplaner för den första hela augustiveckan!

– Sommarlova oss tillsammans, hela familjen… en sista vecka innan pappan återgår till kontoret….

-… det är dock jourvecka, så vi är i vanlig jourordning, lite ”låsta”. Men, i vanlig ordning, helt inställda på att göra det bästa vi kan av hela alltet. Några tillsammansutflykter kan det inte bli, men morsan kan susa med barnen och bada om det önskas, vi är ett sammansvetsat team. Och så kan vi mysa här hemma, spela kubb och bygga på trädkojan hela familjen, bjuda hem älskade och kanske får vi sånt där tråk gjort här hemma på gården.. som vi gärna vill ha gjort men som prioriteras bort lätt?…

-… det vore underbart att gå igenom vårt klädförråd ute i Gårdshuset, till exempel. Råttorna har haft fest där i vinter och jag är mer än orolig över att dom varit i kartongerna med alla bäbiskläder… (jag ska inte vara den som rör bland råttskiten… promise.. men rensa i oskitiga kartonger utomhus, det kan jag göra!). Inget roligt göra, men skönt när det är gjort…

-Jo just! Slåtter nr.3 ska tas in också. Liiiiite (läs; väldigt) trött på höskördande nu… men det ska nog gå bra. En dag i taget. Lättnad när allt är under tak och allt som är tingat, är ivägskickat… målbild!

Barnmorskebesök!

-Fylla ”Blomstervagnen” när det närmar sig helg!.. åå, det var så himmelens roligt förra veckan! Älskar också alla beställningar jag får, mellan ”grab & swish”-dagarna.. så roligt!! Håll utkik på instagram vetja, när jag fyller vagnen denna vecka!

Tills vi hörs igen; – må så gott ni bara kan. Ta hand om er, så mycket ni bara kan!



Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Tjohej i varma, varma sommaren!

Nej, det duggar inte tätt med poster just nu, varken här eller på instagram. Ni är flera som undrat om något hänt. Och det är det absolut inte. Vi har bara så fullt upp.. med sommarlivet, ni vet. Sommarlov, slåtter, blomsterleveranser hittan, dittan, en samlad älskad storfamilj att umgås med… och så någon liten stund här och där med återhämtning från alltsammans, tid att bara landa. Ja, ni tänker väl på att ta tvärvila från allt somrigt ståhej också? Sitta och tomglo och göra ingenting en liten stund… ta djupa andetag och känna doften av sommar? Lägga märke till hur ”utlandsblå” himlen är nu, när det är så himla varmt och står alldeles stilla? … jag bara älskar dom där små stunderna där jag tjavar i vår köksträdgård, plockar luktärter och bara är.. det är också så själagott. Så, sånt pysslar vi med.
Jag hoppas så att ni har det gott, ni med.

Skickar några små vykort från senaste sommarveckan här;

VI hade en skitmysig veckostart tillsammans med familjen B. Jag, Minstingarna mina och med-Juni-jämnåriga H och hennes fantastiska mor susade iväg på loppisdag.. med lunch och fika på tur. Ni må tro ungarna (och morsorna) tyckte att det var festligt. Hemma på gården hade pappor, storebröder och en liten lillasyster det också väldans bra.. där påbörjades något så drömmigt som att äääntligen börja bygga den där trädkojan.. en julimåndag som skapade oss alla sommarlovsminnen.

VI hade älskade storfamiljen samlad hos oss.. alla hjälptes åt att flytta vad vi (hela taikons, alltså) förvarat i lagården men som nu behövde flyttas ut för att ge plats åt kommande höskörd. Firade arbetet gjorde vi med sockerkaka, saft och mariekex. Mys!

Vi hade mannens kusin och hans rara A hos oss. Vi drog iväg till en plats som är våran men utnyttjas alldeles för dåligt.. ser ni vyn? Tänk att göra en tomt där..och bygga ett hus? Ja, nej.. inte vi. Men några andra kan ju..

Vi hade en ivrig vecka.. vi som inte slagit gräset på hela sommaren.. utan istället serverat pollinatörerna ett smörgåsbord. Vi har njutit hav av blåklockor och mängder av hundkex.. och en annan jätteloka (tror vi?).. vi tog nu tag i det, efter att alltsammans blommat över. M slog med slåtterkrossen (haha!) först.. jag och Bertan krattade ihop allt, innan Lillebroren gäsade runt med sin mor på åkgräsklipparen, i timmar.. på toppen en låång stunds trimning för preggomorsan.. sen kände vi knappt igen oss.

Ljuva stunder med storfamiljen ute vid havet och lugna stunder hemma i köksträdgården. Det fyllde vi också hjärteaskarna med. Det blommar så vackert nu. Och lyckan i att ha egna zucchinis på g..

Jag fick binda buketter att skicka vidare.

.. och så den här dagen då.. som vi laddat för hela veckan. Tömt lagård med allt vad det innebär, till exempel. Ja och så slagit, vänt, vänt, vänt, strängat och förberett för självaste ”Balpressarpartyt” som var fyllt av världens finaste människor. En otroligt slitig men alldeles underbar dag.

Det pressades balar, fikades, hämtades hövagnslass efter hövagnslass, lektes och jagades småungar, åts lunch, kämpades på och bars in bal efter bal.. det svettades, grillades middag, pausades, krånglades precis innan sista lasset.. men tusan alltså, det gick! Tack vare världens finaste hjälp. Tack igen och igen älskade ni. <3

Tre hjältar i syn! 1005 balar pressade och inburna.. på en dag… helt galet.

Helgen gick åt till att återhämta oss. Som att bada i havet och äta pannkaka under äppelträdet.. tacksamma, för hela alltet, är vi.

… nu är det den allra sista juliveckan..

Önskeplaner för somriga veckan 30?

-Pusta ut och njuta En Riktig Semestervecka! När höskörd nummer två nu är gjord, så kan vi pusta ut. ”Allt har sin charm”, och nu ser vi fram emot dessa lite lugnare dagar.

-Jag rullar ut blomstervagnen vid vägkanten! (nästa leverans till gårdsbutiken i Nordingrå sker i augusti) så just nu är det hemifrån Drömgården ni kan handla blomster. Jag lovar säga till innan så ni vet när ni kan stanna vid och ”grabba en bunt och swisha en slant”. Det är så himla roligt att ni vill dela blomsterlyckan med mig. Att få binda en bukett som hamnar hos vännen, Farmor, på bordet till bröllopsmiddagen.. tacksam är jag!

-Hitta på roligheter med barnen, exakt vad det blir.. ja det får vi se!

Önskar er alla en skön, skön sista julivecka. Ta hand om er. Allt ni bara kan. Så hörs vi snart igen!


Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Å, nu har vi en första tillsammans-semestervecka i hjärteasken.. bjussar på ett gäng goglimtar här!

Vi har fyllt juliveckan med;

Den första måndagen på semestern. Och vi var så löjligt trötta, både jag och M. Dagen fick gå i sakta mak. Vi hade dock bjudit hem Tant G på bullfika och det satte lite sprutt på dagen. Fräsigt med en hejjig 87-åring och hennes berättelser om gårdarna här i vår bullerby.

Vi har varit på favoritplats tillsammans med vännerna. Ungar och päron helnöjda. En så himla bra dag.

En middag gjorde vi knyten och la på grillen. Fyllda med förkokt färskpotatis, torskfilé, paprika, småtomater, purjolök, salt, peppar, citron och dill.. OCH förstås, en rejäl smörklick. Oh, det blev så smarrigt! Till en kall sås på gräddfil, örter, citron, salt och peppar.

Dessutom fint middagssällskap av barnens Morföräldrar och moster. En varm och god sommarkväll.

En dag höll vi på att kolavippa i värmen där ute på hästarnas nya bete. Men en hage var tvunget att bli till och till sist var vi klara.

I bild till vänster; Stolparen M och hans räserbrutta till dotter.. till höger; nysläppta hästpojkar som njööt.

En morgon bakade jag och Bertil mammabröd. Sen dukade vi upp brakfrulle.. och välkomnade nyanlända storstadsfamiljen. Min näst största storasyster!

Jag har norpat åt mig guldstunder, för mig själv. Tanka morsa-energi, liksom. Inte dumt! Älskar mina morgonrundor och gympapass under sommarmorgnarna.

Vi har badat i havet både en och två och tre dagar. Sommar, sommar, sommar! Här är Bertil på väg att möta upp hela stora Taikonsfamiljen som nu är samlad här i norr… min storfamilj, vill säga. Som jag älskar massor. <3

Jag gav Storan en blomsterbukett. Vill du beställa en bukett av mig? .. ja, då går det finfint.. vissa buntar susar till Gårdsbutiken men att sända mig ett direktmeddelande på instagram för att tinga en bukett och hämta här hos oss, det går också bra!

Vi firade in helgen genom att baka pizza!

Och avslutade veckan med en härlig hemmadag. ”Hela familjen går ut med geten” var oomöjlig att inte nynnas på under turen med alla barn och ett par hästar och en skäggig idag. Ett litet ståhej innan vi är iväg, men sen har vi så väldans trevligt!

Firade livet med nyplockade jordgubbar på nygräddade våfflor (bästa receptet med hemliga ingrediensen, HÄR!) och med vispgrädde till förstås.

Och när hela söndagen bjöd på kraftig storm, så passade vi också på att feja inomhus en del.. jag var som en tornado som gick fram.. putsade på lite flugskit på fönstren där, tvättade några trasmattor här. Städade, tvättade, bäddade rent. Och till kvällen bäddade vi ner oss, nytvagade hela gänget.. och somnade gott, så gott, bland färska blomsterbuketter.

Tack för alla dessa dagar, som vi får lov att fylla med liv…. dagarna som går, som är livet.

Önskeplaner för sommarveckan, v 29!

-Njuta, njuta, njuta allt vi bara kan! Det är helt underbart att få ta dagarna tillsammans med precis hela familjen samlad, från morgon till kväll.

-Åka på efterlängtad loppistur med Nathalie! .. vi har fantiserat om denna dag sedan i vintras.

Tuffa igång med ”Den Stora Slåttern”… puh alltså, erkänner att det är lite skräckblandad förtjusning. Vädret är betydligt ostadigare nu och slåttern betydligt större än den tidigare.. meen vi provar väl!

-Hitta på sommarlovsmys med vänner och familj!

….

Det är semestertider. Det är det. Och jag hoppas så himmelens, att ni har det gott. Ta hand om er. Allt ni bara kan. Så hörs vi snart igen!



Emmeli

Det var livets första slåtter, det!

Så blev det dag 5 av vår livets första slåtter.

Dag ett, moment ett, slagning av gräset. Dag två och tre, moment två; vändande. Dag fyra, en sista vändning och några torktimmar senare; moment tre; strängläggande. Dag fem, moment fyra, det tuffaste; pressa balar och ta in allt hö till lilla höskullen! … för det här skulle ju bara blir ”en liten skörd, så pass att vi ordnar lämpligt stort för hästarna att få efterbeta på och samtidigt försäkrar oss om att vi får in en del fint, vältorkat hö, nu när vädret är dunderbra för hötorkning, om utifall att den senare , stoora skörden, blir drabbad av regn eller dylika problem..”..

Nej, vädret hade inte kunnat varit bättre, nej. Så otroligt flyt såhär första gången vi gör eget hö, att få slappna av från väderstress. Inte en droppe har fallit i detta torrhö.. och nu var det då dags att se vad den där balpressen gick för!

Far och son i bild. Och Pelletraktor som jobbade på och balpressen som bara spottade ut hårdpressade balar av finfint torrhö.

Så spännande ju! Fast ohyggligt varmt. På gränsen till olidligt. Fy sjutton vad dom gjorde det bra dom som arbetade..

Ja, än hur mycket arbetssugen jag var och bara ville hugga i, så kändes det inte schyst mot bebbe och bebbemagen.. så i år har jag ”bara” agerat Bondmora på markservice-vis.. men det ska ju någon göra också. Serva med vattenflaskor, lunch, fika osv.. och åka med barnen och bada, tillsammans med kusinerna.. ja det var just vad vi gjorde där och då medan första hölasset balades.

Fast först var Minsting bara tvungen att få gosa lite med höet.. ”gläs ölevallt!”.. ja, gräs överallt.

Och såklart skulle hästarna få provsmaka, tyckte Minihästbonden. Succé!

Och när jag och barnen kom hem från badet, möttes vi av dessa juveler. Mor och son. Jag kolavippar så fina och starka!! Hur cool är inte svärmor där uppe på höskullen!? Fantastiskt.

Jag nöp mig i armen.. ”tack livet för att våra barn får växa upp såhär. I frihet, trygghet och alltid omringade av människor som älskar dom. Med småfötterna på jorden, så livet-tacksamma redan nu. Här tas inget fräsigt köperi för givet.. det gör däremot kärleken och tiden tillsammans och det är precis som vi önskar. Och att ha djur som självklara familjemedlemmar att ta hand om allt vi kan, det växer vi alla av. Hela gänget”.

Det jobbades på… och vi kunde konstatera att det blev väldigt mycket hö, på bara några strängar..

Livets första egna slåtter! Så löjligt lyckliga där uppepå!

PappaFarfar och ett helt gäng småkusiner. Åkandes på hölasset uppemot gården..

Bullerbykänslan på topp!

Så stolt över M som ännu en gång gör något för första gången, som han absoluut aldrig provat eller varit med om. Men han har läst och läst.. och jag har peppat med ord som ”vi provar! vad är det värsta som kan hända!? ” .. livet är för kort för att avstå sina drömmar bara för rädslan att misslyckas. Så tänker jag.

Den första arbetsdagen med höintagning avslutades med att vi köpte hem pizza till middag och åt ute i skuggan. Ni anar fest- och segerkänslan! .. och för ingen av oss, var det svårt att somna till kvällen. Dessutom med en tacksamhet så stor.. jag och M är ju urdåliga på att be om hjälp. Ja supersämst. Hade inte gjort det den här gången heller, men hur skulle vi ha klarat oss utan Svärmor och Svärfar denna dag!? Tack tack tack, älskade ni. <3

Sen blev det ny dag. Nya hö-tag.

Denna dag fylldes gården med älskade vänner och nya familjemedlemmar som skulle hjälpa oss. Gården bara kryllade av småungar, som lekte, hoppade studsmatta och badade i vattenspridaren. Mammor som roddade småungar och fika och fix. Och tre pappor som slet hårt där nere på åkern!

DET VAR SÅ UNDERBART!! SÅ ROLIGT OCH HÄRLIGT!

Men, det här var ingen lätt match. Det var så oerhört varmt. Och balarna väger sina kilon.. ca 12 kg/bal.. många kast och lyft gjordes av dom där tappra pappisarna. Vilka kämpar!

Teamwork!!

Men plötsligt.. var det bara ett lass kvar och det behövdes inte packas in utan skulle säljas bort med en gång under kvällen.

För nej, vi kan omöjligt ta hand om allt hö som blir utan kommer absolut behöva sälja bort. Vilket känns helt fantastiskt… vi är ju så novis och okunniga, vi hade ingen aning om hur mycket hö det skulle bli av denna del vi slagit nu. Men det är uppenbarligen ett fantastiskt hö-år i år.

Upp mot gården det bar med det sista lasset och en stor segerkänsla för oss alla!

Jag hade gjort storkok med köttfärssås och spagetti och kände mig, LYCKLIGT, som den där Bondmoran jag alltid drömt om att få vara. Älskar ju sånt där.. laga mycket mat, bjuda älskade på, fylla hemmet med liv… i köket kringlades en kö av små bebbefötter och småungar och duktiga päron.

Och så skålades det, i bubbel och flädersaft! Ännu en dag, som avslutades med tacksamhet så enormt stor.

Vilken familj och vilka vänner vi har!!

Vi sa ”natti natti, ses en annan dag” och här i bild är jag och Bertilen med en livet-favorit.. vår ”Lataliv” (Nathalie), som B säger. Hon peppar mig till så mycket att ni anar inte. Än hur mycket vi ses, får vi aldrig för mycket av varandra. Det är fräsigt. Och vad N ska ha maskrosorna till? Små gulliga kaniner, förstås. Här på Drömgården finns det gott om sånt nu när vi inte slagit gräsmattan en endaste gång på hela sommaren… kanske gör vi det nu när vi liks är inne i slåtter-svängen, haha! … fast i ärligheten namn, så kändes vi oss alla precis som Stickan demonstrerade låg och snarkade på bron..

Men tänk!
VI ÄR KLARA!

För det här gången! … och har redan börjat tagga för Den Stora Höskörden, men ungefär dubbelt att slå, om några veckor.

Men först lite vila.

Det var livets första slåtter, det!

Kommer minnas den för alltid tror jag. Så mäktigt och idyllisk upplevelse.. idag pustar vi ut.. känner stor tacksamhet och trygghet att om det faktiskt helt skulle skita sig med den höskörd vi har kvar (ungefär det dubbla av vad vi nu gjort) så har vi redan nu mat så det räcker vintern igenom till hästpojkarna, för himmel vilken stor skörd det blev. Så nu slappnar vi av.. och är helt, helt slut både Bonden, Bondungarna och Bondmoran i hemmet..

Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Åhåhå, den där veckan visste vi att det skulle bli ”extra go” i… men den lyckades överraska oss i alla fall! Vi kikar!

Veckan som gick..

Måndag! Fullt ös på jobbet för pappan. Direkt hem och fylla skrot i stort släp, medan jag var med barnen och badade tillsammans med vännerna.

Måndagkvällen spenderades på busigt vis. Vi drog till stan, preciis innan allt skulle stängas. Åkte på tippen med det fulla släpet och vidare till Rusta för att överraska barnen med en ny studsmatta… som vi förståås var väldans sugna på att sätta upp direkt när vi kom hem, fastän klockan redan innan vi börjat, var långt efter nattningstid.. men äsch, ”det är ju sommarlov”. Och seent blev det, men lyckliga var ungarna när dom la sig.

Tisdag! Ungarna hoppade studsmatta i tiiimmar.. och jag hann både röja ett och två igenmurat stökiga rum i gårdshuset, under tiden. Mitt lilla gäng hoppade in och ut i bilen för tre svängar ner till återvinningen med massssor av kartong och annat att slänga. Tappra älsklingsungar! .. och jublande preggomorsa som går på någon slags överenergi just nu. Till middag kunde vi skörda rädisor! Hurra! … vi bad därefter om några timmars kvällsbarnvakt av Farmor, så barnen skulle slippa haka på oss föräldrar på ännu en sen biltur… päronen kämpade nämligen på med att försöka ordna sig en balpress… med känslan av stress och ”vi måste få tag på en NUUU!”-känsla…

Det blev onsdag! .. och jag vaknade svintidigt av lillkatten. Han och jag gick på morgonrunda i trädgården. Lilla blomsterlandet levererade första lilla snittbuketten.. korta stjälkar ännu, men ändock!

Jag andades djupt, tankade kraft, doftade älskad Mormors-pion…. och snodde åt mig den ljuvligaste jordgubben jag smakat..kanske något utav barnen borde ha fått den första… men äääsch, tänkte jag ego!

Onsdagen var sedan spännande! Vi åkte tidigt hela gänget, till veckans tredje stad.. denna gång för att pappan skulle gå Brandis-rullbandstest (gick finemang!) och Minsting gå på treårskontroll (gick också finemang!).. samtidigt hade vi minutrar på oss att bestämma oss för att köpa den där ganska så kostsamma balpressen eller ej.. för att allt skulle klaffa med transport osv så behövde vi bestämma oss fort. Vi gjorde det. Och tack vare superhjälte till vän, så fick vi rasket hemlevererat snabbade än vi kunde önska..

Vi pustade ut för ett slag hos hästarna, efter spänningsmomentet att få hem balpress och balvagn.

Medan pappan drog åter till kontoret, fick ungarna något dom efterfrågat. ”Åka och pantjobba”. Sommarjobbarna i sitt esse. Som fick shoppa/spara som dom ville av slanten som jobbades ihop. Mor bjöd på jordgubbar och gräddmjölk också, för fy så stolt jag är över det där gulliga lillgänget. ..

..och på onsdagkvällen började M slå, som ni ju vet! .. ”Är vi bönder nu!?”, sa vi lyckligt. Ungarna satt i traktorn med pappan och jag smet ut på en långpromenad. Juni började redan bli juli i dikeskanterna..

Onsdagen avslutades med gullungar i massor som kvällsfikade och hoppade studsmatta hejvilt. Och innan läggdags hittade jag nybakta butterbullar på bänken.. som jag knappt visste hur jag hunnit få till..

Torsdag! Och Bonden Blom-pappan började direkt att vända hö efter jobbet. Bondmoran jobbade på med markservicen.. njöt av plötsligt okladdigt köksgolv och serverade gullbarn mat och mat och mat. Och ännu en sen kväll det blev, när vi både var på övning inför söndagsgudstjänst och övning inför fredagens hedersuppdrag..

Det blev fredag! .. och vi tog farväl av Farfar och Gammelfarfar S. Jag är tacksam att jag fick tömma hjärtat på min musik.. kändes som att jag spelade för Gammelfarfar i himlen.

Till kvällen var vi rätt trötta.. och varma. Kvällsdoppet var ljuvligt. Och kvällsstunden i hästhagen likaså.. Ikran tackade sin bästis för att ha blivit flugsprayad och kliad.

Lördagen! Mannens födelsedag. Ännu en såå varm dag. Födelsedagsbarnet? Blev uppvaktad till morgonen och sen det ut på åkern bar. Nu var höet vänt färdigt och det var dags att börja stränga.

Jag försökte underhålla svettiga småbarn.. promenad var ohyggligt varmt, Lillebror fick slumra vidare på gårdens svalaste plats; lagårdsstallet. Jag kikade till Hästbonden.. som påbörjat ännu ett steg i skörden, som tacksamt flöt på väl!

Till kvällen bjöd vi in till 31-årskalas.. det blev en så himla härlig kväll. Så mysigt att få ha M´s släktingar här (i och med begravningen dagen innan så var ju ”alla” hemma liksom, hemresta från både söder och norr). Vi satt ute till mitt i natten.. då var temperaturen lagom!

Vi vaknade till veckans sista dag. Något trötta… men peppade. Kalasklänningen åkte på igen, gröten slurpades.. och sen drog vi iväg på Familjegudstjänst!

Vi, Storlilla familjen, var med och spelade och sjöng och det var en så fin stund. MammaMormor och PappaMorfar var också på plats, mysigt med kyrkkaffe på filten efteråt.

Svisch så var vi hemma igen och jag ”kokade lunch på en spik”. Sååå skitdrygt med detta hackeri för stackars, stackars coop. Men en lunch det blev av det som fanns kvar i kylen, att bjuda familj och svärisar på.. för utan att ha bett om det, blev vi överösta med så vansinnigt dyrbar hjälp under hela söndageftermiddagen och ända in på kvällen, av M´s föräldrar.. medan jag tog barnen några timmar mot bad, så jobbade dom på med höet där hemma..

Helt helt magisk känsla och syn. Vårt första egna hö. Det här ska vi prata mer om!

Igårkväll satt jag på trappen med min nyplockade lilla bukett.. med till och med några luktärter i (åh!).. och försökte ta in stunden, dagen, VECKAN.. LIVET. Vi har förmodligen aldrig varit så trötta som vi är prick just nu.. eller jobbat så hårt som vi gör prick just nu.. men på något vis bubblar energin på, dag efter dag.. och vi känner oss så hutlöst lyckliga.

Medan övriga gänget knoppade en efter en, efter ännu en sen kväll.. så var jag uppe och donade, diskade, vattnade… och andades.. och bara var.. vilade innan natten, ni vet.

Tack livet för att vi får uppleva allt detta. Vi skapar sommarlovsminnen jag tror vi alla kommer minnas för evigt. <3

… börjar en ny julivecka nu och inväntar idag ett älskat gäng som ska hjälpa oss i mål med sista strängarna hö och balande… preggomorsan som inte ”får” lyfta en massa höbalar i år, är istället beredd att passa en hel hög med gullungar och servera fika, middag och så, ni vet. Ett så fräsigt teamwork hela alltet! .. spänningen steg dock nu, när Brandispappan just skulle kliva in genom dörren, byta om efter jobb för att ge sig ut på åkern igen.. OCH DET GÅR LARM! … ”det här är ju som ett skämt!”, sa han och drog iväg.. håll tummarna för oss att vi får ihop denna höskörd!!

Önskeplaner för sommarlovsveckan, vecka 27!

-Bala klart och få in allt hö i lagården! .. därefter..

– …PUSTA UT..! Ta dagarna mer som dom kommer än med förra veckans helt galna tempo och många gånger, minutschema…

-Preggomamman ska till Barnmorskan.. lyssna på hjärtljud står på agendan då. LÄNGTAR!

-Det är både Brandisjourvecka och slutspurt för Pappa M på kontoret innan han går på hutlöst välbehövliga veckor av semester. Vi alla längtar efter pärlbandet av TillsammansSommarlov!

-Jag tar med mig barnen och åker på litet äventyr till helgen.. MammaMormor och PappaMorfar, vi längtar!

Önskar er och oss en härlig julivecka! Vi tar en dag i taget och njuter allt vi bara förmår, eller hur? Ta hand om er. Allt ni bara kan. <3



Emmeli

Nu kör vi!!

Litet för världen. Men stort för oss här på Drömgården! – nu börjar vi vår livets första höskörd. Vår egna slåtter! Med målet att ordna mat till våra älskade hästar, alldeles själva.

Och vi är helt omåttligt peppade både jag och M. Vi har pepp från många håll och stor skepticism från vissa… ooch i vanlig ordning lyssnar vi inåt och till vad våra hjärtan säger. Och det säger ”prova!”. Så då gör vi det.

Sista pusselbiten hamnade på plats så sent som idag; balmaskin och balvagn inshoppad som sista delarna i vår lilla men så viktiga maskinpark. Så, nu kör vi!!

Det kan gå hur som helst. Men ikväll, den allra sista junidagen, så vacker att det inte är klokt.. då började vi. Och hela gänget var peppat!

Den del vi tänkt slå är nu slagen. Puh. Steg ett, utan krångel. Check! Den del av lägdan som vi sedan kommer göra sommarhage till hästarna på. Dom får efterbeta där, på nerslaget gräs, så det förhoppningsvis blir alldeles lagom mycket grönt och gott för dom. Hoppas den planen ska hålla! Imorn väntar nästa steg med höskörden…

.. då ska höet vändas en första gång. Vädret ser ut att vara med oss, hoppas hoppas det håller i sig..

Tack älskade junimånad för så mycket gott. Det känns fräsigt att få avsluta månaden på det här viset;

Ljudet av gammtraktor som jobbar på ute på vår alldeles egna lägda… kvällssolen som sakta sjunker över gården. Juniljuset äär det vackraste jag vet! Ungar som har kompisar till sena kvällen, mammor som langar kvällsfika på löpande band och babblar i kapp ett par dagar ifrån varandra, samtidigt. Tack livet för allt vi får vara med om. Sånt som känns som mycket i hjärtat. <3

Emmeli