En utav årets höjdpunkter!

En utav årets höjdpunkter!

Det är dags att summera.. blicka lite bakåt.. innan vi blickar framåt..

En, ja faktiskt obloggad, höjdpunkt från året…

Den där strålande sommardagen då gården bara osade av liv…

Som alltid när det är höskörd, så var det varmt så varmt.

Min ”lillsvågge” Jim, govännen Jonas och den skäggige var tidigt ute på åkern. Det första lasset, skulle bli ett rekordslass sades det. Som stolta tuppar var dom när dom rullade uppför (medan bondmoran gastade ilskna ord pga rädsla att något skulle hända dom) när målet nåddes med råge.

Det lektes och spisades i ett. Det här är en slitsam och arbetskrävande dag, så många pauser för att äta och dricka behövs.

Någon var på upptäcksfärd.

Medan andra jobbade hårt.

Dagen är som ett enda party! Bal-party, ja, som vi brukar kalla det.

Dags för kaffepaus!

Minns hur svettigt det var och trött jag kände mig här,… trots att jag inte lyfte en enda bal.. men så tacksam över hur det flöt på och hur vi hade vänner och familj som stöttade upp på det där viset som är värt mer än guld.

Mitt i allt rullade Mamma, Pappa och syrran in på gården. Och plötsligt var vi ännu flera som jobbade med oss.

Snällaste J och älskade pappa <3

Lilla H lekte i löshöet.

Å att mitt i detta snurr, få hjälp med middagslagandet.. var också mer än guld värt. Tack mamma för ljuvliga lasagner, vi minns ännu smaken!

Och som om det inte var nog, så kom ännu fler älskade människor till gården. Nu var det Emil och Carolin som kört ända från norrnorr med sina småttingar, som stannade hos oss i husbil på liten minisemester.. men som först var inställda på att hjälpa till med höet. VÄNNER!!!

Kvartetten farsor tjavade nerför åkern ännu en sväng.. nu började det bli kväll..

Syrran skötte en sisådär åtta, tio ungar.

Till sist, när precis alla, både stora och små, var så trötta att det inte var klokt… då tjavade vi nerför åkern med alla barnen och mötte upp det allra, allra sista hölasset..

Gårdsliv på sommarvis, fångat i en bild.

Det här är livet!!

Hör ni också Barnen i bullerby-melodin här? Det gör jag. …glömmer lätt att det här är riktigt slitiga dagar också, inte allra minst dagarna innan denna när vi jobbar på bara vi ”Team Drömgården”..

..men alltså,.. -sliter.. det gör vi mer än gärna, om vi gör det för vad hjärtat klappar för. Och det gör det för det här.. att leva livet på denna gamla gård, bruka marken för våra egna djur.. familjen tillsammans. Att vi har vänner och familj som ställer upp för oss.. det gör dagarna som den här möjliga, utan denna kärleksfallskärm skulle det här inte var möjligt. Som under första slåttern, när det var sjukdom i lägret, men Svärfar och Jonas lika självklart ställde upp i alla fall. Den här dagen, årets andra slåtter, då blev det bal-party på riktigt och det är vi så lyckliga över ännu.

På toppen av dagen dukade vi upp med en massa gott där ute på gräsmattan..

Skålade för en helt otroligt trevlig Balparty-dag och lyckad slåtter. Där vi knösat ihop både familj och vänner, där delar av gänget aldrig träffat varandra tidigare.. det blev så trevligt och lyckat alltihopa…

Ett minne för livet!

… konstaterade den där i-kaffeskålande typen med fånflinet…

Emmeli

Årets första slåtter är igång!

Tänk att vi brukar vår egen mark nu.

Det är inte klokt, vilken fräsig känsla det är. Det känns som att älskade gamla gården njuter av allt liv.

Bara en massa jobb”, säger någon. ”Så himla härligt att få göra oss trötta på det vi älskar och brinner för”, säger vi.

På bästa läktarplats, sådär precis i skuggan av den trettiogradigt varma junidagen, där satt Lillminsting. Mycket fascinerad av grässtrån och traktorbrummande. Lillhjärtat, som kastats in i ett fartigt liv med full fart, bara finner sin plats så självklart och hänger på alla hittepå med sånt ljuvligt humör.

Så, nu har M slagit första delen. Den del som vi sedan gör sommarhage utav och låter hästarna efterbeta på. Under kommande vecka ser det ut att bli kanonväder… om än kanske någon skur.. så vi är spända och hoppfulla.

Nu ska höet torkas, vändas, vändas.. slutligen strängas och i slutet av veckan blir det ”bal-party”. Vet att vi i slutet av den dagen kommer vara helt knäckta av trötthet. Men jag längtar. Så mycket! Vi alla längtar. Det är en trötthet med så mycket lycka i!

Knäpp händer och håll tummar mer än gärna för oss!

Men nu är vi igång alltså. Årets första slåtter! Tjoho!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej i måndagen! Så himmelens härligt septemberväder vi bjudits på flera dagar i streck nu. Idag är vi ute och bara njuter. Plockar äpplen. Förbereder för en sista must-omgång. Och bara mår gott. Största pojkarna i familjen kom hem strax efter lunch efter skola/jobb och det är en så själagod grej att få starta veckan mjukt, tillsammans.

Låt oss kika på veckan som gick, vetja! Sen några önskeplaner för den här (lite för spännande) veckan..

Veckan som gick;

Började med soppmiddag. Höst + soppa = SANT. Eller hur? Den HÄR soppan blev det, till en god brödbit.

Jag tog hand om den sista zucchinin. Rev och frös in i lämpliga portioner för att sedan i ett nafs kunna baka det HÄR brödet.

HemmaMammans pärsigaste stund på veckan? .. när hemmet är tomt på ungar. ”Vad gör jag nuuu!?.. hur gööör man?”…En på skola, en på Rävgrupp, en på Kottegrupp… Bebbe-Uno!! Kom ut och håll mamman sällskap snart! … men jag försöker njuta av dessa småstunder, förstås. Några timmar går i ett nafs och sen är veckans pärs över, hehe. Promenera med bara mig själv i sällskap, till exempel. Inte så dumt ändå. Plocka en sån där bukett som känns så himmelens lyxig gjorde jag också..lyxig, precis som den allra första på våren ni vet? fast det nu är en utav dom allra, allra sista..

Så världsmysigt att ha eftermiddagshänget sedan när alla är samlade igen. Spela spel, äta mellis och snacksa oss fram på nötter och russin framtill middagsfixet..

En dag visade jag er våran trappa, på instagram. Det är ju för fräsigt att vi har en riktig trappa, tycker vi fortfarande, efter två år. Ledstång ej på plats. Ej heller ett riktigt räcke, bara ett provisoriskt… (dock barnsäkert, lovar!) Men titta, visst blev lamporna tjusiga där? Lycklig varje natt jag kliver upp och preggokissar och kan tända…

Vägde upp dom där timmarna utan barn, med att ta med mig några extra gullungar hem en annan dag. Finns det förresten något härligare än att säga ”nu är det fiiika!” till ett gäng leksvettiga småungar som bara ööser in bullar och saft och som tycker att livet leker?

Och från att ena dagen känna sig som en supermom med hur mycket kraft som helst.. putsa fönster, skura bro, kirra middag i lergryta, pyssla om en hel hop med ungar.. till att en annan dag vara en preggo-hormonbomb utan dess like.. känna sig ynklig, önskade få sitta i mammas knä och få saga läst för sig… gärna varm choklad serverad till mellis också… det går upp och det går ner, …. nog för att mamma säkert hade kokat varm choklad åt mig om jag susat hem till päronen.. men istället pysslade jag om barnen och mig själv med varm choklad och vispgrädde och ostmackor att doppa där i. Klappade egna kinden ömt. Eftermiddagsslumrade. Japp. Bra så. Dagen efter. Ny energi.

Vi fick världens finaste bud, från älskade älskade vänner långt nere i söder. Vi bodde tillsammans i samma trappuppgång, under Piteåtiden.. levde sannerligen med varandra. Fick våra första barn samtidigt. Nu bor vi 100 mil ifrån varandra. Men vänskapen är stark, så stark ännu. <3

Det blev fredag. Alla barnen var bjudna på födelsedagskalas…. och där hemma? Satt föräldrarna på sofflocket och moffade det där smågodiset som mannen hade köpt till sin fruga den där dagen hon var som ett barn… och också grät efter lösgodis. Haha!

Och så blev det lördag och helg. Och äääntligen fick vi vakna till sol efter vad som kändes som en evighet av moln och regn.

Skrållan var på eget mormor-och-morfar-dygn. Storebroren hängde hos sin kusin. Och Lillebror var hemma med päronen med fullt fokus. Alla hade det gott på sina håll, mao. Här hemma hästade vi. Bertil red en lång tur på sin ponny. Ikran promenixade med sin M. Väl hemma igen, tog jag ett pass med Kolabönan. Jackan kastades av och det var sensommarvarmt. Och jag längtade efter att få dundra fram på den där kolabönan.. men nöjde mig med att jobba honom ääännu ett pass från marken.. vi har trevligt ihop, det har vi.

Och så blev det veckans sista dag och ”någon” fortsatte sitt storstäda-boa-race. Väldans vad konstig denna bild blev, men skit samma. Dunderkulan jobbade på med fönsterputs och vilken flärdfull känsla att få bort en massa flugskit och kunna se ut igen!

Jag tog mig en tur med mina småpojkar också. Fyrhjulingsrace med morsan är en favorit för Minimannen förstår ni. Pappan målade lister, socklar och fönstersmygar i matrummet där hemma, så idogt att hälften vore nog imponerande.

Och veckan avslutades med att hela gänget var fulltaligt från sina äventyr och vi drog iväg på utflykt. Tog söndagmiddagen på tur. Grillade hamburgarna smakade himmel där vid vackra favoritplatsen. Vi lät självutlösaren föreviga stunden, sådär perfekt operfekt. Mannen stack sedan ut och red med sin mamma under kvällen, medan jag var hemma och såg Spirit (världens bästa häst-film) och åt upp karamellrester tillsammans med barnen… pappan anslöt till sist och vi kunde inte avsluta veckan godare.

Tack livet,.

Och nu är det en ny vecka som är här!

Önskeplaner för vecka 39:

Jag önskar att det blir en odramatisk vecka, hah! Brandispappan har jour och jag (även han) kan inte låta bli att vara lite nojjiga över att bebben skuuulle kunna vilja anlända världen lite tidigt och att det skuuulle kunna vara mitt i ett krångligt larm där brandismannen är fast att rädda liv… och vad gör vi då då? Hinner han? Lillminsting kanske tar det chill, eller så vill hen ut i raketfart precis som sin syster? Får fråga min allt-och-lite-till-Storan, fembarnsmorsan.. om hon ställer upp som doula för Lillan? haha

-Njuta av hösten! … Ljuvt så det förslår, med dom här ljuvliga soldagarna vi haft några på rad nu. Men regndagarna hör till dom också.. då påtar och pysslar vi på här inne med ditt och datt.

-Knåpa ihop några samarbeten!

-Dejta med vännerna!

-Kaanske bli klara med matrummet!! … så så så yttepytte kvar nu! Längtar efter att visa er då. Vårt hejdlöst utdragna projekt.

Säga tack till september och välkomna oktober.. åhåh, DET, blir en spännande månad, det!

Känner mig taggad på den här veckan. Inget är som väntans tider och nu är det grand finale-veckor, sannerligen. Migränhärvan är (nästan) glömd och kroppen har god energi… jag känner mig pigg, trots att jag grejar i massor nu så har jag så mycket mindre ont i ländryggen… typiskt tecken att lilla vännen fixerat sig.. Jag kan njuta av varje dag och föda-bebbe-peppen är här. Väldigt spännande att se hur länge Lillminsting tänker stanna i preggolyan… kanske lika länge som storebror? Då dröjer det några veckor till. Kanske ungefär lika länge som små storasyskonen? I sånt fall är det nära, nära.. vi tar en dag i taget!

Önskar ER goda sista septemberdagar.Ta hand om er. Allt vad ni bara kan! Så hörs vi snart igen!



Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Julis sista dagar och plötsligt är det augusti. Vi ser hur vår sista julivecka såg ut, vetja!

Här kommer ännu en sommarlovande Måndagshälsning med veckosvep…

Veckan som gick;

Vi startade med kompishäng och kojbygge.

Och så drog vi iväg på en så fräsig husbilssemester hela familjen… och ja, vi skrattade så vi grät stundvis jag och min älskade M. Kanske knåpar ihop ett inlägg om den där turen, förresten!

Vi njöt borta-bra-men-hemma-bästa-känsla!

Och fick uppleva grav sorg. Vår älskade, älskade lillkatt, barnens senaste julklapp.. hela familjens kelgris. Lill-Stickan… han som sprungit över ”storvägen” alldeles för mycket hela våren och sommaren… han finns inte mer.

Det gräts till fördärvat. Och så hade vi begravning. Sjöng Blott en dag tillsammans och pratade goda minnen… barnen tröstade preggomamman som inte kunde sluta snyfta, med orden.. ”men mamma.. nu är Stickans själ uppe i himlen och när vi dör får vi ju träffa honom igen!”… sen var det inget mer med det, nästan? Helt självklart, krasst, klokt och alldeles sant. Sådetså.

Gräsmattan som fått en chock efter att jag och Bertan klippt den för första gången i sommar, var guuul och brun och så vidare. Men prunk fanns det på annat håll. Älskade blomstren!

Mannen hjälpte sin fruga att ordna en ”Blomstervagn”. Som vi rullade ut på torsdagen och det var en så glad dag. Som ni handlade blommor! Tack snälla ni. För all er peppning på alla vis! … lyxen att den kvällen få gå till Svägerskan på middag… ni anar! Vi satt ute till sena kvällen och babblade medan alla småkusinerna lekte och hade egenpåhittat pyjamasparty.

Dom allra första pärerna och lökarna tog vi upp ur landet också. Tusan så gott!!

Och så hade vi ett dygn i barndomsbyn hos världens sötaste Mams och Paps med Moster M som lyxig lekmoster! Behöver jag säga att vi levde lajf? ”Hotellfrullen”.. sköna bubbelbaden.. hammockslummer.. Jag slappnade av och var så pass dåsig att samtliga i gänget började bli oroliga, haha! … inte van att se vimlande E så.

Så kom vi hem till gården igen.. och tur var väl det.. för under juli-blir-augusit-natten, när jag och M satt ute på verandan och njöt tystnad och att barnen slumrade gott på övervåningen sedan timmar tillbaka… då, hörde vi plötsligt hovklapper… på alldeles fel ställe.. lillvännen Fjödur hade på något sätt tagit sig ur hagen. Var högst olycklig över det och vill iin…. men, dagen tyckte han visst inte att det var så läskigt utan skuttade ur hagen igen och var ute på egen tur. Noll svår att bjuda med sig hem igen, men jag skulle inte ha velat utsätta våra gårdsvakter för det.. för den där hästen är ju ”som han är”.. människan han ska lita på, behöver förtjäna hans förtroende… pust.

Augustis första dag fylldes med nyttogöra! Som att linoljesåpa hästarnas utrustningar.

… och se så att allt verkar i sin ordning inför tredje slåttersvängen..

Vi avslutade kvällen med dopp i lillsjön. Sen somnade vi som fem små grisar på rad. Tacksamma. För hela alltet.

.. och nu är det augusti! Det blir en fin månad. Tror jag. <3

Önskeplaner för den första hela augustiveckan!

– Sommarlova oss tillsammans, hela familjen… en sista vecka innan pappan återgår till kontoret….

-… det är dock jourvecka, så vi är i vanlig jourordning, lite ”låsta”. Men, i vanlig ordning, helt inställda på att göra det bästa vi kan av hela alltet. Några tillsammansutflykter kan det inte bli, men morsan kan susa med barnen och bada om det önskas, vi är ett sammansvetsat team. Och så kan vi mysa här hemma, spela kubb och bygga på trädkojan hela familjen, bjuda hem älskade och kanske får vi sånt där tråk gjort här hemma på gården.. som vi gärna vill ha gjort men som prioriteras bort lätt?…

-… det vore underbart att gå igenom vårt klädförråd ute i Gårdshuset, till exempel. Råttorna har haft fest där i vinter och jag är mer än orolig över att dom varit i kartongerna med alla bäbiskläder… (jag ska inte vara den som rör bland råttskiten… promise.. men rensa i oskitiga kartonger utomhus, det kan jag göra!). Inget roligt göra, men skönt när det är gjort…

-Jo just! Slåtter nr.3 ska tas in också. Liiiiite (läs; väldigt) trött på höskördande nu… men det ska nog gå bra. En dag i taget. Lättnad när allt är under tak och allt som är tingat, är ivägskickat… målbild!

Barnmorskebesök!

-Fylla ”Blomstervagnen” när det närmar sig helg!.. åå, det var så himmelens roligt förra veckan! Älskar också alla beställningar jag får, mellan ”grab & swish”-dagarna.. så roligt!! Håll utkik på instagram vetja, när jag fyller vagnen denna vecka!

Tills vi hörs igen; – må så gott ni bara kan. Ta hand om er, så mycket ni bara kan!



Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Tjohej i varma, varma sommaren!

Nej, det duggar inte tätt med poster just nu, varken här eller på instagram. Ni är flera som undrat om något hänt. Och det är det absolut inte. Vi har bara så fullt upp.. med sommarlivet, ni vet. Sommarlov, slåtter, blomsterleveranser hittan, dittan, en samlad älskad storfamilj att umgås med… och så någon liten stund här och där med återhämtning från alltsammans, tid att bara landa. Ja, ni tänker väl på att ta tvärvila från allt somrigt ståhej också? Sitta och tomglo och göra ingenting en liten stund… ta djupa andetag och känna doften av sommar? Lägga märke till hur ”utlandsblå” himlen är nu, när det är så himla varmt och står alldeles stilla? … jag bara älskar dom där små stunderna där jag tjavar i vår köksträdgård, plockar luktärter och bara är.. det är också så själagott. Så, sånt pysslar vi med.
Jag hoppas så att ni har det gott, ni med.

Skickar några små vykort från senaste sommarveckan här;

VI hade en skitmysig veckostart tillsammans med familjen B. Jag, Minstingarna mina och med-Juni-jämnåriga H och hennes fantastiska mor susade iväg på loppisdag.. med lunch och fika på tur. Ni må tro ungarna (och morsorna) tyckte att det var festligt. Hemma på gården hade pappor, storebröder och en liten lillasyster det också väldans bra.. där påbörjades något så drömmigt som att äääntligen börja bygga den där trädkojan.. en julimåndag som skapade oss alla sommarlovsminnen.

VI hade älskade storfamiljen samlad hos oss.. alla hjälptes åt att flytta vad vi (hela taikons, alltså) förvarat i lagården men som nu behövde flyttas ut för att ge plats åt kommande höskörd. Firade arbetet gjorde vi med sockerkaka, saft och mariekex. Mys!

Vi hade mannens kusin och hans rara A hos oss. Vi drog iväg till en plats som är våran men utnyttjas alldeles för dåligt.. ser ni vyn? Tänk att göra en tomt där..och bygga ett hus? Ja, nej.. inte vi. Men några andra kan ju..

Vi hade en ivrig vecka.. vi som inte slagit gräset på hela sommaren.. utan istället serverat pollinatörerna ett smörgåsbord. Vi har njutit hav av blåklockor och mängder av hundkex.. och en annan jätteloka (tror vi?).. vi tog nu tag i det, efter att alltsammans blommat över. M slog med slåtterkrossen (haha!) först.. jag och Bertan krattade ihop allt, innan Lillebroren gäsade runt med sin mor på åkgräsklipparen, i timmar.. på toppen en låång stunds trimning för preggomorsan.. sen kände vi knappt igen oss.

Ljuva stunder med storfamiljen ute vid havet och lugna stunder hemma i köksträdgården. Det fyllde vi också hjärteaskarna med. Det blommar så vackert nu. Och lyckan i att ha egna zucchinis på g..

Jag fick binda buketter att skicka vidare.

.. och så den här dagen då.. som vi laddat för hela veckan. Tömt lagård med allt vad det innebär, till exempel. Ja och så slagit, vänt, vänt, vänt, strängat och förberett för självaste ”Balpressarpartyt” som var fyllt av världens finaste människor. En otroligt slitig men alldeles underbar dag.

Det pressades balar, fikades, hämtades hövagnslass efter hövagnslass, lektes och jagades småungar, åts lunch, kämpades på och bars in bal efter bal.. det svettades, grillades middag, pausades, krånglades precis innan sista lasset.. men tusan alltså, det gick! Tack vare världens finaste hjälp. Tack igen och igen älskade ni. <3

Tre hjältar i syn! 1005 balar pressade och inburna.. på en dag… helt galet.

Helgen gick åt till att återhämta oss. Som att bada i havet och äta pannkaka under äppelträdet.. tacksamma, för hela alltet, är vi.

… nu är det den allra sista juliveckan..

Önskeplaner för somriga veckan 30?

-Pusta ut och njuta En Riktig Semestervecka! När höskörd nummer två nu är gjord, så kan vi pusta ut. ”Allt har sin charm”, och nu ser vi fram emot dessa lite lugnare dagar.

-Jag rullar ut blomstervagnen vid vägkanten! (nästa leverans till gårdsbutiken i Nordingrå sker i augusti) så just nu är det hemifrån Drömgården ni kan handla blomster. Jag lovar säga till innan så ni vet när ni kan stanna vid och ”grabba en bunt och swisha en slant”. Det är så himla roligt att ni vill dela blomsterlyckan med mig. Att få binda en bukett som hamnar hos vännen, Farmor, på bordet till bröllopsmiddagen.. tacksam är jag!

-Hitta på roligheter med barnen, exakt vad det blir.. ja det får vi se!

Önskar er alla en skön, skön sista julivecka. Ta hand om er. Allt ni bara kan. Så hörs vi snart igen!


Emmeli

Sommarlovande Måndagshälsning!

Å, nu har vi en första tillsammans-semestervecka i hjärteasken.. bjussar på ett gäng goglimtar här!

Vi har fyllt juliveckan med;

Den första måndagen på semestern. Och vi var så löjligt trötta, både jag och M. Dagen fick gå i sakta mak. Vi hade dock bjudit hem Tant G på bullfika och det satte lite sprutt på dagen. Fräsigt med en hejjig 87-åring och hennes berättelser om gårdarna här i vår bullerby.

Vi har varit på favoritplats tillsammans med vännerna. Ungar och päron helnöjda. En så himla bra dag.

En middag gjorde vi knyten och la på grillen. Fyllda med förkokt färskpotatis, torskfilé, paprika, småtomater, purjolök, salt, peppar, citron och dill.. OCH förstås, en rejäl smörklick. Oh, det blev så smarrigt! Till en kall sås på gräddfil, örter, citron, salt och peppar.

Dessutom fint middagssällskap av barnens Morföräldrar och moster. En varm och god sommarkväll.

En dag höll vi på att kolavippa i värmen där ute på hästarnas nya bete. Men en hage var tvunget att bli till och till sist var vi klara.

I bild till vänster; Stolparen M och hans räserbrutta till dotter.. till höger; nysläppta hästpojkar som njööt.

En morgon bakade jag och Bertil mammabröd. Sen dukade vi upp brakfrulle.. och välkomnade nyanlända storstadsfamiljen. Min näst största storasyster!

Jag har norpat åt mig guldstunder, för mig själv. Tanka morsa-energi, liksom. Inte dumt! Älskar mina morgonrundor och gympapass under sommarmorgnarna.

Vi har badat i havet både en och två och tre dagar. Sommar, sommar, sommar! Här är Bertil på väg att möta upp hela stora Taikonsfamiljen som nu är samlad här i norr… min storfamilj, vill säga. Som jag älskar massor. <3

Jag gav Storan en blomsterbukett. Vill du beställa en bukett av mig? .. ja, då går det finfint.. vissa buntar susar till Gårdsbutiken men att sända mig ett direktmeddelande på instagram för att tinga en bukett och hämta här hos oss, det går också bra!

Vi firade in helgen genom att baka pizza!

Och avslutade veckan med en härlig hemmadag. ”Hela familjen går ut med geten” var oomöjlig att inte nynnas på under turen med alla barn och ett par hästar och en skäggig idag. Ett litet ståhej innan vi är iväg, men sen har vi så väldans trevligt!

Firade livet med nyplockade jordgubbar på nygräddade våfflor (bästa receptet med hemliga ingrediensen, HÄR!) och med vispgrädde till förstås.

Och när hela söndagen bjöd på kraftig storm, så passade vi också på att feja inomhus en del.. jag var som en tornado som gick fram.. putsade på lite flugskit på fönstren där, tvättade några trasmattor här. Städade, tvättade, bäddade rent. Och till kvällen bäddade vi ner oss, nytvagade hela gänget.. och somnade gott, så gott, bland färska blomsterbuketter.

Tack för alla dessa dagar, som vi får lov att fylla med liv…. dagarna som går, som är livet.

Önskeplaner för sommarveckan, v 29!

-Njuta, njuta, njuta allt vi bara kan! Det är helt underbart att få ta dagarna tillsammans med precis hela familjen samlad, från morgon till kväll.

-Åka på efterlängtad loppistur med Nathalie! .. vi har fantiserat om denna dag sedan i vintras.

Tuffa igång med ”Den Stora Slåttern”… puh alltså, erkänner att det är lite skräckblandad förtjusning. Vädret är betydligt ostadigare nu och slåttern betydligt större än den tidigare.. meen vi provar väl!

-Hitta på sommarlovsmys med vänner och familj!

….

Det är semestertider. Det är det. Och jag hoppas så himmelens, att ni har det gott. Ta hand om er. Allt ni bara kan. Så hörs vi snart igen!



Emmeli