Måndagshälsningen!

Hej i junimåndagen!

Vi startar igång veckan med Måndagshälsningen, i vanlig ordning. Med veckan som gick, veckans önskeplaner och så..

Dom allra första junidagarna..

Den första junidagen. Tillsammansmåndag för oss. Som alltid. En sån livsinvestering att det inte är klokt! Här spelades det hockeyspel ute i trädgården, pappan med kaffekoppen nära och Lillebroren fortfarande i pyjamas. Livet på en pinne!

Bertilen vattnade sina jordgubbar.

Vi donade i köket en hel massa. Bakade, både matbröd och sötbröd. Och dessa;

-Raw-chokladbollar.

Helt fantastiskt goda. Jag iddes inte väga kokosoljan som skulle i, och tog förmodligen lite mer än vad som står i receptet… och det där blev dom godaste vi gjort.

Sockerfria chokladbollar, typ 10-15 stycken.

Mixa ihop 45 gram rumstempererad kokosolja (men ta lite mer vetja!), 2 dl havregryn (fiber eller vanliga), ½ dl kakao, ½ tsk vaniljpulver, 7 st urkärnade dadlar och 2 msk kallt kaffe. Forma till bollar och rulla i kokos. Ät och njut!

En dag hade vi vänner på lunch och lek.

Enkel men god lunch serverades! En räserstund av hackning för morsan, sen var det klart. Addera nykokt, småljummen pasta till det ni ser i bilden. Det var gurka, tomater, rödlök, fetaost, salami, paprika, oliver, herrgårdsost i småbitar, mozarella och basilika, små korvpengar och majs…. Så fiffigt, alltid hittar då alla något att göra till sin egna pastasallad. Och på toppen, den godaste örtblandningen! Den hittar ni HÄR, tillsammans med andra godheter från samma serie. Så bra gå-bort-presenter!

Vi var tre ivrigt surrande mammor. Tre pluttisar som ammade och sov mest. Och fem små minimänniskor.. som lekte i lekstugan, sprang i tvärskuren, gosade med ponny, fick skjuts av undertecknad på fyrhjuling, sprang genom vattenspridaren när solen kom tillbaka.. ja åh, det där var en så himla härlig dag. Stoppat den i hjärteasken!

Ungar sommarnattades. Och mamman plockade blombuketter.

Vi hade Bästa Hovslagaren hos oss och M får lära sig nytt för varje gång. Ikran undrade dock ”vad håller du på med? det här brukar ju inte du göra!?”.

Vi vi fick njuta av skogsturer i vackra junikvällarna. Sagolikt. Från början till slut. Just nu är det M som rider Fjädern mest. Och jag blir buren av mitt Blå Berg.

I gårdshuset stod planten och glodde ut. Jag och barnen sådde i odlingstäppan och tankarna fanns på utplantering.. men längre än så, kom jag visst inte. Jag och mannen grejade till alldeles för sent in på nätterna, med olika saker. Skurade veranda, donade i snickeriet.. Det finns ju så vansinnigt mycket roligare saker att göra denna tid, än att sova! … det är vi överens om jag och M… så himla dumt, egentligen..

Här kom M in från sin ”lekstuga”.. ja alltså, fråga honom det verktyg han INTE har nu. Men, är man en Byggmästare så är man, liksom. Här, lycklig över att ha provat det senaste i samlingen och nu kunna tillverka snygga lådor och annat som behöver sammanfogas. Vänta bara, så snyggt platsbyggt klädskåp jag ska önska mig till nya sovrummet!

Min rabatt som inte är någon rabatt, blommade i gult och blått. Så passande, med nationaldagsveckan till ära.

Kvällssolen var fantastisk. Jag förevigade ögonblicket. Två bröder i samtal, i ett solbadande junikök.

Jag tankade mig med energi. Och stunden efter en springtur. Är magi. Fint halsband från Skrållan också, va?

Så födelsedagsfixade vi, förstås. Sånt är alltid helt omåttligt roligt tycker jag!

.. och smakade sommarens första, sviiindyra, drömgoda jordgubbar. Några rackare provsmakades och resten hamnade på Bertilens födelsedagstårta. Såklart lillprins skulle ha jordgubbstårta! Veckans sista dag var en så mysig 2-årsdag.

Tacksam, tacksam, tacksam.

Nu är det måndag igen. Så andäktigt vacker i detta nu. Solen är kvällsmjuk och det gröna så oerhört grönt. Nya veckans önskeplaner, som livet (och ett visst virus) är vägvisare för..

Veckans planer:

Vara tacksam för varje ny dag. Den här tiden är sagolikt vacker. Det bästa jag kan tänka mig, är livet här. Här. Och nu. Tillsammans med älskade liven. Människor, hästar, kissekatter, blommor och doftande äppelträd och syrenbuskar.

Plantera ut all plant! Alltså.. nej jag har nog inte haft möjlighet förrän nu, men jag draar också på detta moment(!).. tittar bara på planten nu och funderar på om jag ska hiva den och låtsas som om inget hänt?.. haha..eller bara ta tag i ”eländet”.. som ser förträffligt grönt och fint ut!… frågor på dessa tudelade ord? Nä, tänkte väl det. … bara ord från en trädgårdstokig trebarnsmor som kaaanske försådde liite för mycket i år…men det är ju så kuuul!

-Välkomna storfamiljen för 2-årskalas ute i trädgården!

-Plocka Liljekonvaljer!

Susa iväg med Storebroren till Förskolans ”kottegrupp”.. så känslosamt, en sista stund där. Avslutning. Och vi tar Sommarlov då! .. S har ju haft sin 15-timmarsplats ni vet, så gott att som Storebror få använda så mycket/lite som vi önskat. Men senaste månaderna har det ju inte blivit något alls.. ett lite knasigt slut, men vi deppar inte.. peppar oss istället, ser det nya kapitlet skymta där framme, och tänker att det blir en väldigt fin avslutning på onsdag!

Springa, gympa och rida i skogen. Nyp mig i armen, så härligt!

Mysa med vännerna! Fira sommarlov (trots att vi har sommarlov jämt, haha!) med glass, kan det bli bättre?

Fira älskade födelsedags”barn” i storfamiljen!

Låta er hänga med på ditt och datt! ..genom bilder och filmsnuttar på instagram och inlägg här. Häng med ba! Längtar efter att få visa er hur Lekstugan blev, ungarna leker för fullt där nu och jag avundas dom lite.. med ett färdigrenoverat hem, hehe!

Må så gott ni bara kan, så hörs vi alldeles snart igen!

Emmeli

Hästar på grönbete!

Nu skulle det göras Försommarhage här på gamla gården! -och självklart var hela gänget med på det.

Team Drömgården, ni vet!

Jo, givetvis tar det längre tid än om två vuxna skulle gasa på med fyra händer non-stop. Men att jobba, fixa och greja, alla fem tillsammans… nä det finns nog inget charmigare.. vad spelar det då för roll att det tar lite (ganska mycket) längre tid?

High five sa mamman och Bertilen! Nu var stolparna nere i backen och isolatorerna på plats. Bara tråden kvar!

Ungarna lekte och Ikran vandrade, fram och tillbaka, fram och tillbaka… ”ska. jag. få. komma. ut. till. det. där. drömgröna. snart!?”

Tillsammanskänslan. Hur alla hjälper till, så gott var och en kan. Ibland körandes stolp med sin fyrhjuling. Ibland bara lekandes med varandra. Synen, av barnen som växer med deras små uppgifter. Synen av lillunge kutandes mitt ute på gröna åkern, fri från bekymmer och med FRIHETSKÄNSLA lysande om sig. Denna plats, som vi har äran att kalla vår. Vi kan inte med ord beskriva tacksamheten.

Med hästarna blev denna gård så himla levande. Och precis hela familjen älskar arbetet med dom. Inte minst den där skäggige. Vi säger inte att det alltid är lätt, ibland är det småkrångligt ”att få ihop det”, men dom stunderna är få, till skillnad mot alla gånger vi känner hur livet rusar genom kropparna på lyckovis.

Men kom ihåg, ”att välja är att välja bort”, visst? Vi väljer att leva som vi gör, och med det väljer vi också bort en väldans massa. Vi gör inte alllt. Har inte allt. Om vi jämför med alla er andra, alltså. Men vi gör inte det. Tittar inte på hur andra lever och jämför. Möjligtvis inspireras. Men aldrig avundas.

Enligt oss själva lever vi det lyxigaste livet vi kan leva. Vi skapar vårt Drömgårdsliv. Här. Nu.

Ett stycke Blått Berg på span, med fin sommarpäls på vissa delar, blandat med lite tuffsig vinterpäls på andra. Världens finaste. Alltid.

Mitt i allt kommer Bertilen och säger; ”mamma! hand!”. Och så går vi. Dit han vill. Vi plockar ”omma!”.

.. Hästmamman mumlar för sig själv; ”ni veet väl hästarna, att dessa smörblommor låter ni bli!?”. Väldigt nojjig jag. Att släppa ut på grönt gräs är festligt. Men för spännande också.

Utsikten från Hästhagen är inte pjåkig. Här hade vi nu hållit på från morgon till snart middag. Pausat för lunch och mellis mitt ute i hästhagen. Såna där stunder som varken jag eller M kommer att glömma. Och förhoppningsvis, kommer även ungarna ihåg.. kanske inte Minstingen, ännu.

Älsklingsgänget!

.. och nu var det nära. ”Det här blir som en ceremoni!”, utbrister sexåringen. Vi ställer upp oss och öppnar sedan den nu så kallade Natthagen, till Försommardagshagen.

Och iväääg det bara! I full galopp! … under någon minut, funderade jag och M starkt på om killarna skulle spränga hagen. En viss kolaböna (Fjädern) var lite vääl ego över det gröna.. och som den flockledare han är här hos oss, så skulle han sätta sina vänner på plats. Men Ikran löste det där fint, vänligt men bestämt liksom. Som han är. Och Isprinsen kom sedan på att ”okej, det finns gräs så det räcker åt oss alla!”.

En drömsyn. Sedan barnsben.

Nu vänjer vi pojkarna, från bara några minuters betande första dagen, och ökar lite för varje dag. Hästpojkarna har innan betessläppet haft lite grönt gräs i sin hage att vänja in sig på.. men ändå, så tänker vi vara försiktiga, försiktiga. Under sommaren, när hästarna är helt invanda, kommer vi låta dom beta godisgrönt om dagen och ”ta in” dom till ”Natthagen” (Vinterhagen dom haft hela vintern) för att vila från Godis under natten… tugg har dom så det räcker i ”Natthagen”…

Men Hästar på grönbete alltså! Tänk att vi får vara med om det här..

Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej fina ni, hoppas att ni mår gott!

Landar här inne och tittar tillbaka på veckan som gick, innan vi tar önskeplanerna för denna veckan.

Den allra sista majveckan..

Jag tar alla chanser jag får, till älskade morgonrundor annars morgongympar jag här hemma. Sån himla, himla god start på dagen. Här en bild från sista majveckans allra första morgonspringtur. Så skirt och nygrönt. Ett par dagar senare exploderade grönskan.

Jo just. Vi hamnade i en grusgrop, lyckligtvis. Så under ett par för sena kvällar jobbade mannen på med det kring nya trappan medan jag målade och målade i lekstugan. Så mysigt att mötas sedan från sina bestyr och nattafika innan kudden. E-och-M-tid, liksom. Dock, som ni säkert är fler med oss, efterlyste vi en sisådär fem timmar till per dygn just nu…

Vardagskärlek. Några ord skickade till varandra. Kan göra vilken tisdag som helst kärlekslycklig.

Småbarnen hade det gott och fyllde hjärteaskarna med lite av varje. Som att Storasyskonen och jag spelade yeatzy ute på nya trappan när Lillebroren sov. Vi teamade och storhandlade… full fart och trasiga Lillebrorsbrallon. Japp, gick så fint så! Var ner till Lekparken tillsammans med kompisarna och festade till det med valfritt fika på lilla Glassbaronen alldeles bredvid. Junis glass var så himla gullig!

Vi gjorde hemmet Försommarfint. Storstädade duttvis under ett par dagar. Putsade fönster och så. Hej vad det gick! När jag om kvällarna fick dona för mig själv, kändes det som spa!

Det blev fredag och jag och barnen hade spontant finbesök av mannens faster. Hade det varit för några år sedan hade jag blivit dö-stressad av att kylskåpet ekade tomt, att barnen fått sista bullarna till melliset dagen innan och att jag inte skulle hinna på affären och förbereda något… men jag älskar ”mitt nya jag”. Som vägrar stressa upp sig för något dylikt. Barnen hade ju önskat pannkakslunch, och det hade jag ingredienser till. Perfa! Vi gjorde pannkaksfest med lingon- och hjortronsylt, vispad grädde, kall mjölk och rykande varmt kaffe. Och hade en så himmelens trevlig förmiddag!

Vi lät hästarna komma ut på små ätstunder av lite mer grönt än dom redan hade i sin hage. Och så red vi ut på ont-i-kroppen-vackra långturer i skogen. Där jag och detta Blå Berg på ena turen hamnade i ett så kallat blöthål i skogen. På ett ställe började Ikrans bakben plötsligt sjunka ner. På några sekunder var denna stora häst i det närmsta nere med heeela bakbenen och kämpade för fullt för att ta sig upp..och lyckades precis, i skedet när vi bara inte fick komma det minsta längre ner (vi hade blivit fast då och det skulle ha inneburit räddningstjänst mitt i skogen… i bästa fall med gott slut men en sån där grej kan sluta i en mardröm. Fy farao så otäckt det var!)… till och med M, som är den coolaste jag vet, erkände att han blev orolig.

Pingsthelgen var enormt drömmig. Så sommarvarm och härlig. Vi jobbade ute hela lördagen med att bygga Försommarhage till hästarna. Så festlig grej! … och en viss Miniman menade att ”jag tänker köra pappas fyrhjuling nu”. Och så blev det tydligen. Han leverade stolp, gång efter annan.

Vi sommarnattade. Synen av pyjamasbarn i vitsippebacken sparar jag i hjärteasken. Kan omöjligt tänka mig något mysigare än att få avsluta dagen så.

Så blev det veckans sista dag och vi firade Morsdag. Älskade Mor. Ingen är som du. Som jag älskar Dig. <3

Jag firade här hemma på Drömgården under morgonen. Under dagen firade vi min mor. Och till kvällen traskade vi lillvägen till Svärisarna och firade MammaFarmor.

Och innan maj blev juni. Sådär mitt i natten typ. Så skulle jag bara titta till min plant.. hade ju tänkt hinna få ner luktärterna i jorden men hade slutit ut det… men efter denna varma helg möttes jag av en väldans ledsen hop av luktärter och liksom skrek ”rädda oss”. Så, det var bara att börja gräva, tömma jord och fylla ny och dundra ner en sisådär 100 plantor luktärt. Kämpigt? Nä, det var helt magiskt. Mitt i varma, vackra, tysta sista-majnatten, få pyssla med bland det bästa jag vet…men, lite orolig är jag över att det är kört för mina älsklingsblommor. Några kommer klara sig, men många tvivlar jag på. Blir spännande att se!

Nu är det måndag, igen! Den allra första junidagen. Och inom mig ryms så många känslor idag. Det bubblar, liksom. Denna ljuva sommartid, så vacker att det gör ont.

Det är högsommarvärme här i Höga kusten även idag. Sagolikt! Vi donar i trädgården, springer genom vattenslangen, äter glass och pausar ibland inne/ i skuggan för att inte får solsting.

Veckans planer:

Välkomna årets vackraste månad..med öppen famn, många djupa andetag. Nu är tid för iver, javisst. Men också tid att stanna upp, titta, begrunda, DOFTA, cirka tusen gånger om dagen, och bara höja blicken… oslagbart vackra, vackra juni.

Ha leklunch här hos oss, med små och stora vänner.

Så i Odlingstäppan!

Greja på med alla möjliga projekt och fix vi har igång ute på gården. Inte en minut läggs på övervåningen just nu, haha! Näpp, varken jag eller M är pepp på att innefixa just nu. Vi har inte bråttom.

Sända er hälsningar! Tänker visa er Ett festligt gårdsbestyr, Den nya trappan, Trädgårdspåtande förstås och hinner jag så knipsar jag av några bilder på barnens ”Lilla Vackerhemma”, som dom säger.. Lekstugan alltså!

Kalasfixa!

Fira en älskad, älskad Lillebror som fyller 2 (!!) år! Dra mig baklänges, jag tror jag måste gråta en skvätt på stuberten. Av tacksamhet. Livet blev liksom bättre än bäst när han kom till oss.

I denna ljuva sommartid
Gå ut, min själ, och gläd dig vid
Den store Gudens gåvor

Ta hand om er alla ni. Önska er goda, goda junidagar. Vi hörs imorn igen!


Emmeli

När knoppar brister!

Vi kommer precis från en tur i skogen. Och några dundrade galopper. En av dom, över vår egen lägda, som jag sedan vi flyttade hit till gården, fantiserat om att galoppera över. Ni anar därför min känsla. Jag och en ivrig Isprins som drundrade fram sådär fort som bara han kan.

Det har varit ganska hit-och-dit-iga månader med denna lilla Fjäder. Att nu få vara den som han lyckligt blir kramad av, gör mig alldeles salig.

Grönskan har exploderat senaste dagarna och det doftar sommar. Första häggblommorna och koskit!

Och titta här! Dom nya, nya små björklöven.

Å. Denna tid. Känns så mycket. För mig göör det ont när knoppar brister. Både av lite lite vemod men mest av ofantlig tacksamhet och kärlek.

Känner så tacksamhet. Över livet. Varje ny dag. En gåva.

Men nä.. det här var ingen alldeles vanlig dag. Det här var en nyp-mig-i-armen-dag.

För vi är bästisar nu. Sådetså.

Allt allt gott till er!




Emmeli

Måndagshälsningen!

God måndag!

Hoppas att ni också känner att den är god. Att ni mår bra. <3

Är varm i hjärtat av veckan som gick, som började lite tröttdeppigt men som blev himla fin.

Vi fyllde dagarna med livet..

Veckans första dag var låg. Världens skitvirus kändes övermäktigt. Jag ångpromenerade, medan vissa slumrade. Sån tacksamhet, särskilt dagar när energin tryter hos både stora och små, att bara ha chans att ta dagen som den kommer.

Vi tankade oss med energi. Med hjälp av Djur och Natur.

M påbörjade ”Mastodont Uppdrag”, som jag inte kommer att vara särskilt delaktig i men glatt heja på. Att köra in ett stycke Blått Berg, alltså.. Dom kommer att ta myrsteg framåt. Det känns klokt. Här i bild, får Ikran bara smaka på att gå före sin människa.

Byggmästare M byggde trappa. Nu fattas endast något att ”klä” den med. Vi är peppade på att prova något nytt för oss.

Jag och barnen krattade så vissa fick blåsor i händerna. Gården blev färdigkrattad, hurra! Pauser tog vi förstås. En av dom, när vi knatade lillvägen och sa hej till en älskad Farfar… såna där småstunder som kostar noll kronor men som förgyller livet något enormt, för både stora och små.

Vi jobbade på i trädgården, alltså.. jädrans vad mycket vi hann och vilka härliga bestyr. Alla älskar detta påtande. Här i bild, höll Bertilen på att sätta ner dahliaknölar med mamman.. medan storasyskonen jobbade på med sitt Vårjobb; att plocka sten från gräsmattan som trasades för något år sedan men som nu förhoppningsvis ska vara grön snart. 10 öre stenen tjänade dom.. soom det räknades sedan! …och det blev finfina glasspengar minsann, efter den där stunden. Och gräsmattan var fri hundratals mindre stenar.

Ungar pysslades om på det bästa vis jag kunde. Kärlek. Sömn. Mat. Kramar. Lyssnande öron. Tröstande mammafamn. Friskluft. Bus och lek. Funderande samtal. Och goda små vilstunder med något energitankande… fruktfat ena melliset… och en annan dag, tog ungarna mellis med stil; festis och linschirre. Det ni!

Vi firade in Långhelg. Valborg. April skulle bli maj. Vi var ute på svettig tur hela gänget. Här är synen precis efteråt. Skrållan sover i vagnen. Storebror har susat iväg från sin cykel. En man som sällan bara sitter sådär, satt och njöt med ögonen slutna. Jag och Lillebror planterade penséer. Och omfamnade en hjärtans god stund.

Vintern rasade ut och sköna maj välkomnades. Så supermysig, god och trevlig Valborgsmässoafton hos Svärisarna med en kvintett av lekande småkusiner som fick härja till alldeles för sent. Lyckliga småungar, mao!

I dagarna två höll sedan regnet i sig och det var gott för marken.. och bra för vår övervåning, som nu är så retsamt nära att bara säga ”kommando alla tapeter”. Men först ska den där murstocken fixas till. Jag hamrade bort gammal puts, tills jag var grå hela jag. Nu återstår lite murning, ny puts och till sist samma linoljefärg som i taket… seeen så; tapeter!

Veckans sista dag, hade vi så ohyggligt fina timmar här hemma på gården tillsammans med små och stora vänner. Våffellunch och fika under äppelträdet (i nya möbeln som svärisarna skänkte vidare till oss, tjoho för sånt!!). Ponnyridande. Fyrhjulingsåkande. Päron som surrade utan stopp och ungar som lekte sig rödblommiga av svett.

Somnade alldeles rörd. Kvällen spenderades nämligen med Kolabönan, Aka Fjädern. Som nu så tydligt börjat visa att han nog tror att vi kan vara hans människor i alla fall. Alla har vi tvivlat senaste månaden. Frustrerande, milt sagt. Inget världsproblematiskt, det är skönt. Men tankarna;”nä, det här kanske inte kommer gå”, ha susat förbi vid några tillfällen. Om ni kikar in på min instagram idag (eller under Höjdpunkten ”Fjödur!”) så ser ni vad jag menar med framsteg… kärlek, tid, tålamod, morotspengar och än mer kärlek, har tagit oss dit vi är idag.

April blev maj. Och dagarna fortsätter att fyllas med Liv..

Ny vecka nu. Med hopp om majdagar fyllda med jordiga små och stora händer och hästhår som flyger från pälsgos..

Veckans planer:

Gotta oss i maj, glädjas åt att ännu en ny vår är här. En knepig sådan på ett sätt. Men väldigt trygg och alldeles underbar på ett annat. HemmaMammalivet med mina tre små är i sitt esse!

Susa iväg med gullbarn på både Fotbollsträning och nystartande ”Äventyrskören!” (läs lilla affischen nedan!)

-”Alla i Ullånger med omnejd som har barn i 6-12 års ålder, är välkomna till EFS i Ullånger, på torsdag 7/5 kl 18. Ett litet barnkörprojekt startas. Sex övningar inplanerade. Vi sjunger ca en halvtimme, sedan fikar vi lite enkelt och därefter är det fri lek till kl 19…eller lite till. Om det finns yngre sångglada syskon får de oxå hänga på, men då måste förälder vara med. Välkomna till Äventyrskören!

-Springa! Älskar det. Och nu på våren, är det något alldeles fängslande, härligt.

Sända er hälsningar! Jag har massor på lut. Men jag vägrar slå dubbelknut på mig själv, ni vet.. så livet får styra hur många ord och bilder som hamnar på sin plats, ok?

Dra iväg på tur med Den skäggige.. ”kombinationsresor” är vår grej. När vi väl åker iväg gör vi helst allllla ärenden på en och samma gång så det dröjer innan nästa tur. Vi ska till brädgårn för pärlspont- och list-shoppande. Samt göra ett fotouppdrag som ni kommer att få se massor av så småningom!

Plocka in Vår- och Sommargarderoben!

Trädgårdspyssla! Kantskära rabatter, knipsa klart rosorna och fylla på med koskit (hästskiten får vänta till nästa sommar)!

Det här blir en härlig vecka, tror jag!

Önskar er allt, allt gott ni bara kan norpa åt er. Ta hand om er! Fyll era dagar med liv på det sätt ni mår som allra bäst utav. Till mångt och mycket har vi mycket att säga till om gällande våran stund här på jorden, eller hur?

Vi hörs imorn igen! Då ger jag er några små trädgårdstips!

Emmeli

Det är första maj. Och drömmen blev sann!

Jag har drömt om det här. Hela livet. Så länge jag minns. Det är fortfarande så svårt att förstå. Att alltsammans är på riktigt.

Ett Blått Berg. En liten partyponny. Och en kolaböna till Fjäder. Mina tre älskade hästar. Som jag älskar er.

Vi lär oss så mycket. Om oss själva och varandra. Tar ett framsteg, två steg bakåt, tre framåt. Funderar. Lär oss lite till. Det känns så häftigt hela alltet.


Och på toppen. Är det den allra första majdagen idag.

Vintern rasat ut bland våra fjällar…Sköna maj, välkommen till vår bygd igen..

Vårens allra första regn har fallit och faller ännu, med fina fina droppar. Det smattrar mot fönsterrutorna, naturen jublar och grönskan får fart nu, det vet vi. Hästpojkarna fick smaka på några illgröna grässtrån och hade svårt att slita sig sedan.

Jag tänker;

Det är första maj. Och hästdrömmen blev sann! ..

Nyper mig själv i armen. Igen. För säkerhets skull.



Emmeli