”Vi har jobbat hårt, mamma!”

Så var det plötsligt fredag!?

Jag veet att jag inte hållit vad jag lovade i början på veckan, men livet kom emellan och så får det vara. Vi tar nya tag med planerade ord till nästa vecka. För den här veckan fick vi åka med i andra planer än vad vi själva tänkt. Så är livet. Lill-Olof fick plötsligt hög feber på onsdagkväll. Men är tack och lov redan på banan igen och jag är så himla lycklig idag, för det. Troligt en sväng covid för honom, likt Storebrorsan. Men både Störst och Minst har repat sig fort så nu hoppas vi bara på att vi andra ska slippa bli sjuka. Men vi tar det som det kommer. Idag är idag.

Och idag, är en himla härlig dag!

Strålande soligt!

…. och jösses, så dammet syns nu sådär obarmhärtigt som alltid när det blir ljusare och ljusare. Och med allt kojbygge hos oss, veckorna i ända, så kan ni ju bara tänka er. Jag tog tag i nedervåningen först. Nu skulle det bli dammfritt, rent och fint. Barnen lekte på övervåningen så länge. ”Peeerfekt”, tänkte jag för mig själv, där jag fejade på i godan ro utan att bli avbruten av något gull. När jag var klar med nedervåningen gick jag upp.. och möttes av denna syn och en treåring, alldeles svettig, väldigt lycklig som utbrast;

”TITTA MAMMA! … Vi har jobbat hårt, mamma!”

Koja. I sovrummet. Istället.

Älsklingsbarn. Såklart jag log åt hela alltet och svarade ”ja, det ser jag verkligen!”.

.. massa skön friskluft har vi också lapat. Och nu väntar helgdagar. Med lite allt möjligt. M kämpar på i vad som ska bli ett badrum kombinerat med tvättstuga. Och… det ser .. äh, jag ska visa er under helgen!

Nu väntar fredagstacosen här. Samt chokladglass till efterrätt. En fredagsmys-klassiker här hos oss.

Önskar er alla en god februarihelg!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

God måndag!
I sedvanlig ordning veckans första dag; en liten rapport från veckan som gått! Innan vi tar oss ann den nya som står för dörren!

Veckan som gick, fylldes med;

Måndag. LillaLillebroren följde mamman på efterkontroll hos barnmorskan och i vanlig ordning så gås den första tiden med barnet igenom. När jag väl berättat alla svängar hit och dit och till sist ”bara skulle avsluta”, med att berätta om RS: en..då trillade tårarna över det där störiga munskyddet. Jag kände då, ”hur fasen har vi orkat? … det är inte så konstigt att kroppen strejkade när vi väl fick pusta ut”. Men jag glädjer mig så. Vilar i att ”vi klarade det”. Trötta päronkroppars ringklockor har tagits på allvar. Och under långa promenaden efteråt, kände jag mig så lycklig och lätt.

Mötte sedan det här gänget. Mjukstart på veckan med låång tillsammanseftermiddag.

.. hallonsmoothie med skogshallon från frysen. En mellisstund som inte vore möjlig om jag och M var två hundra procent-arbetare. Vi vore väldans mycket ”rikare”. På pengar. Men på samma gång, så mycket fattigare.. för är det något vi prioriterar och vill vara rika på, så är det liv. Och det är vi, sannerligen. Den här stunden var med som energi hela veckan, det är jag säker på. Det mäktiga nu, är att Tripp Trapp Trull är så stora nu att dom uttryckligen säger saker som gör att vi päron förstår, att det inte bara är som vi anat och tror, att dom också älskar detta livsval.. utan att det faktiskt är så.

StoraLillebror har degat och också städat upp efter sig. Det är fest att dammsuga när man är tre år!

Bokstäver är väldans på tapeten just nu! Lillan skriver och skriver och Bertilen har (med hjälp av morsan förstås) läst ritning och pärlat sin egna bokstav. Pärlplatteboken är poppis och finns exempelvis, HÄR.

Det har varit fantastiska januaridagar med sån vårvinterviskning att det inte är klokt. Gå och hämta storebror från skolan. Dimpa ner i snödrivan med julens lussebullar till mellis. Uj uj uj.. nu kommer tiden som är plåster på såren för den kalla, karga vintern…

Lill-Olof har fått mammans hjärta att smälta gång på gång. Vilken sköning till lillunge, alltså. Lyx att få hänga med honom om dagarna. ”Ger du mig bara gos och ammemys, mamma… och bäddar ner mig i vagnen stup i ett så att jag får marathonsova, då är jag så väldigt nöjd. Sen passar storasyskonen upp mig med bus och underhållning så livet känns som en fest. Jag har precis inget att klaga på i detta nu”, menar Lill-Olof.

Det här var också en sån guldstund. Vi hade precis kommit in efter timmar ute tillsammans. Nu var det läxläsning på schemat. Minstingarna fick en läxa av mamman (att rita något som har med vintern att göra) medan Storebror jobbade idogt med sin skolläxa. Lillebror ville sedan inte sluta ”göra läxan”… att här, får vara mamman som också varit ute och tankat energi, kommer in med gott tålamod och kan sitta med och orka svara på alla frågor och funderingar, klura på ännu lite svårare saker tillsammans med vetgirige snart-8-åringen, medan januaridagen fortfarande är ljus.. det är sån lyx!! För oss alla.

Så blev det fredag och vi började dagen i lagårdsstallet. Det blåste jäkel redan nu så bäbisen sov gott i ”sadelkammaren”. Fjödur var sagovacker, som alltid. Följt av pappalediga timmar medan mamman jobbade med sina uppdrag vid kamera och dator.

Helgen invigdes sedan. Storasyskonskaran knatade ner till Gullegrannen för ännu en pyssel och mys-dejt och vi päron tjavade långtur med bäbisen i vagnen. Så härligt att gå på hårda skoterspåret!

Här. Två lördagsglimtar. Pappan mockade hagen. Och till kvällen, lagom till att pappan (som också hade jour under hela helgen), kommit hem från larm.. så åt vi pizza tillsammans. Sedan vi införskaffade gourmetstålet, gör egen deg och kokar egen tomatsås.. ptja.. då korar pizza in som bland det godaste vi kan komma på att helgfesta på!

Söndagen i tre bilder. Snöyra. Vi myste inne, spelade spel och sörplade kaffe (brandispappan var denna dag på nytt larm, ny bilolycka). Innan vi gav oss ut för lagårds- och lekstund. Lillkatten sökte snabbt skydd. Hästpojkarna, brydde sig inte ett dugg i snöyran och chillade dagen lång.

Om ni visste vad vi behövt dessa senaste veckor av livet-medvind,.. så evigt tacksam och lycklig för det.

Ny vecka nu! Och vi har börjat mycket likt den förra.

Soligt och kallt. Mycket uteluft. Lek för barnen. En långpromenad för mamman. En springtur för pappan. Barnen önskade ”mellissmoothie” och så fick det bli. Flärdkänsla över en alldeles vanlig måndag. Snart dags att dra på spagettivattnet och fräsa löken inför storkoket av köttfärssås. Perfekt vardagsmat, som vi äter idag till middag, till lunch imorn och kanske, om det fortfarande finns över, blir det också en middag till alla/några av oss på torsdag.. vilket brukar kunna bli en äta-olika-rester-dag.

Önskeplaner för vecka 5

Säga hejdå till januari och välkomna en ny månad! Februari.. blir det vabruari av hela alltet eller törs vi hoppas på annat? Nåväl. Vi tar en dag i sänder. Godast så.

-Jag tänker kicka igång en följetång av inlägg här inne! …byggda på sånt ni undrar mycket över.. och sånt jag brinner lite extra för… är lite pirrig i magen nästan. Har gjort ett djupdyk i arkivet inför det allra första inlägget, som kommer imorn!

-Rensa ut ännu en liten storlek i Lillminstings garderob. Pluttisen växer så det knakar… fast storlekarna vi påbörjar nu är egentligen lite för stora på längden.. men sitter väl uppe på bredden. Så att säga. Sånt älskar man ju- <3 .

-Motionera! .. vi är så himla väl igång med träning nu både jag och M och det känns så skönt. När allt hopade sig, ni vet, så prioriterades träningen bort än om den hade varit god, säkert.. men timmarna på dygnet utnyttjades till max för att ta hand om alla liv här hemma och hellre lite extra sömntankande än motinerande då. Nu får vi tusan till bådeock. Lycka! Och skjuts in med energi på päronkontona!

-Försöka tuffa vidare med badrumsprojektet.. vill ni kanske ha nån slags uppdatering från den? Hojta!

-Posta ett såå roligt samarbete som jag hoppas att ni kommer uppskatta!! En rabattkod följer med… den vill ni inte missa.

-Till sist.. och först; ”bara hänga med”. .. vi har önskeplaner, men livet styr och vi tar ett ögonblick i sänder.

….

Önskar er en god vecka. Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!



Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Hej måndag, alla ni och nya veckan!

Vi startar igång med en liten glimt på dagarna som gått, checkar dagsläget och blickar framåt…

Drömgårdsrapporten kommer här!

Veckan som gick, fylldes med;

En allra sista jullovsdag. Och den var mysig och pysslig. Såsom vi tycker om. Att vardagen tog vid dagen efter och skillnaden inte är så markant för barnen utan kan fortsätta mjukt och gott, det är värt allt och lite till.

Vi passade på att hästa medan snön ännu var djup och fin.. som utlovat, kom sedan regnet och blåisen var ett faktum.

Lillminsting blev 12 veckor! Världens bästa Lill-Olof. En liten viljestart cooling, som älskar att gosa nära-nära och växer så det känns som att jag måste sitta och titta på honom konstant för att inte missa att han visst växt i ännu en ny storlek. Lillhjärtat vårat som alla är precis hur nerkärade i som helst.

Vi vågade äntligen bjuda hem för kompisdejt igen. Men försiktigt, försiktigt. Utelek bredvid hästarna var kuligt!

Mamman och Pappan tankade kraft med hjälp av gympapass och tjavande långturer. Liten pytte-PT bredvid eller i vagnen!

Bland det mysigaste just nu. Att 3-åringen är i pusselmode och om kvällarna är det fullt ös med Bonden Blom-böckerna innan natten.

Det blev tjugondag knut och enligt tradition ringdansades julen ut. Små pepparkakshus kraschades och små pumlor och annat julgranspynt plockades varsamt ner i lådorna igen..

Granen sköt söta små gröna skott och det kändes i vanlig ordning lite vemodigt.. men julen kommer åter, för det har han lovat!

Inledde helgen med ledig tillsammansfredag. En tidig morgonsväng till sjukhuset i norr. Återkontroll efter Lillminstings Stafylokockhärvor alldeles i början av hans liv. Sen landade vi i fredagsmyset till kvällen, i ett såpdoftande hem, med tom tvättkorg och renbäddade sängar. Som gjort för en skön helg, menade HemmaMamman. Vi åt en favorit, med rostad potatis, kyckling och sååhåå god coleslaw (vi hade vitkål, rödkål och morot i.. såå gott!).. receptet är ursprungligen ett gammalt Ica- recept. HÄR hittar ni det, rekommenderas!

Helgen har sedan innehållit lite av varje. Barnen önskade skridskor och lördagsgodis. Så så fick det bli.

Själv har jag försökt att inte göra så mycket alls. Tanka energi. Bunkra sömn. Än om våra fyra barn sover som minigrisar, har jag inte vågat (pga RS-helvetet) sova sådär avslappnat som jag brukar. Den här stunden var en utav helgens mysigaste. Alla barnen avslutade veckan med lekdejt med kusinerna med Farmor. Så vi tog vara på allt lugn som gavs, helt sonika. Så tacksamt och passande hela alltet. Hela hösten har vi bara bett om barnvakt för ”vi måste åka in med Olof, han har blåsor på kroppen”, ”Emmeli och Olof måste läggas in, kan vi få hjälp med stora barnen några timmar?”, ”Vi ska till Umeå och göra ultraljud på Olofs höft”, ”Olof är slö, andas inte, kan ni hjälpa oss?”. Bara sånt. Det här var som ni förstår så himla lyckliga små timmar. Barnen fick mysa och omhändertas en stund av någon annan. Bara för mysigt. Och mamman fick snusa bredvid bäbis.

Idag känner jag igen mig själv, på något vis. Den här RS-härvan tog hårdare på mig än jag själv förstod. Helgen har för mig, till mångt och mycket, gått till vila och återhämtning. Än fast jag älskar att göra, göra, göra… så var det bästa jag nu kunde göra… att inte göra så mycket alls. Och hej, idag känner jag att krafterna inte är helt slut. Lyckan i det!

Önskningar och planer inför veckan!

Önskeplaner för vecka 3:

-Njuta av HemmaMammalivet! .. det är min tröttaste och allra lyckligaste tid i livet. Just nu.

-Skriva och fota. Och jag älskar det!

Baka tillsammans med barnen!

-Förbereda temavecka här på bloggen! … det blev så många frågor om att vara HemmaMamma och vårt ”Drömgårdsliv”, att det kommer bli en hel rad med inlägg om det. Hoppas ni ska tycka om!v Trädgårdsinlägg kommer också, det är det också många önskningar på. KUL!

Beställa gardinstänger. Och gå ut i Gårdshuset på ”loppis”…

Jobba ihop några utkast!

Passa på, att vila när tillfälle ges. Mammasuperkrafterna. Jag har dom i fokus nu. Hålla igång med friskluftturer och små gympapass här hemma är också ett sätt att tanka mammakraft.

Önskar er alla en god vecka, så hörs vi både här och på instagram. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!



Emmeli

Drömgårdsrapporten!

.. Det är januarimåndag och idag smygstartar vardagen igen, efter ett långt jullov.

Pappan har varit på jobbet medan jag och barnen har myst tillsammans ännu en dag, men imorn börjar Storebror skolan och med det tidigare morgnar och lite mer rutiner.. men vi gillar ju våran vardag, så det känns gott att säga tack och hej till lovet också.. vardagen vår är fartfylld men mjuk, älskar den. Lovet, som inte direkt blev som vi tänkt oss, vi som hade längtat efter att träffa familj, släkt och vänner. Det blev något helt annat.. en massa lugna dagar hemma, lättare sjukstuga, svårare sjukstuga, dag efter dag hemma på drömgården, bara vi. Trots att det blev tumult och väldigt oroligt kring Lill-Olof, så ser jag tillbaka på det hela med värme och sån tacksamhet. För inte har alla stunder varit panik, nej. Många, många guldstunder också. Nu tar vi en liten kik.. sen vill jag blicka framåt. Sådetså.

Vårt Jullov;

Bästa julklappen jag kunde tänka mig. Fira in lovet med att MammaMormor äntligen fick supergosa med sitt minsta barnbarn igen, vår Lill-Olof. Han facetajmar dagligen med sin Mormor och Morfar och än fast hösten varit tuff och vi har till exempel inte fått ses så mycket, så känner lilla prinskorven sin Mormor och Morfar så väl.

Julhelgen var så mysig. I efterhand är jag så omåttligt tacksam att vi fick julaftonen tillsammans med älskad familj, för efter det här så gick vi in i vår jullovskarantänbubbla..

Jag har njutit av min isbit. Galoppera genom snön är bland det bästa vi vet, han och jag.

Spelkvällarna har varit många. Nya Monopolspelet, favoritspelet just nu.

Drösat ner oss i finsoffan, vilat och småslumrat framför en film..

Beundrat naturens vackra. Som här. Solnedgång i midvintertid.

Vi firade Nyårsafton, bara vi, här hemma. Såklart. Samtliga fyra barn var nu förkylda men ännu var läget lugnt. Vi gjorde det så mysigt vi kunde och ville i alla fall fira ut det gamla och in det nya, i all sin enkelhet. Vi kammade till oss, klädde oss lite fint. Barnen älskade att få baka pizza på stålet i ugnen och glass-strutarna till efterrätt var också en höjdare. Päronen åt mammans favoritefterrätt; pannacotta med citrussyrliga skogshallon ovan.

Så gick vi ut på gården och tände tomtebloss under barnens alldeles egna tolvslag… 7-årige Minimannen fångade ännu en gång sina två päron så fint på bild. Skitsnygga var vi, i våra ”moonboots”. Varma om fötterna och kära, i alla fall!

Vi har tjavat långturer.

Och sparkat, förstås!

Kommit hem efter RS-pärsiga sjukhusdagar och fått landa mjukt i pappans famn.

Vaknat till nysnö efter ännu en sovmorgon.

Vi har grillat uteluncher. Korv på längden och tvären..

… och våfflor!

Över elden gräddade Kikärtsvåfflor (recept HÄR) med jordgubbssylt och vispgrädde till. Hejdlöst gott!

Åkt oräkneligt många turer utför lobryggan. Tefatet, en utav julklapparna, har susat och susat!

Solen har lyst själagott. Hästarna vandrade framåt och jag såg symboliskt på det hela, där jag stod med oroshjärta efter RS-upplevelsen och skådade vackra skapelserna. ”Vi måste också vandra framåt nu, Emmeli… våga gå vidare”.

Oändlig tacksamhet har bubblat i bröstet. Tack för Sveriges topp-sjukvård. Tack för att vi så snabbt kunde få hjälp, att Lill-Olofs jobbigaste dagar var omringade av beskydd. Tack för att han klarat detta så bra som han gjort och kommer längre och längre ifrån det läskiga för var dag som går.

Och så fick vi avsluta tillsammanslovet med en liten tur utanför Drömgården. En utflykt ner på byn. Skridskor. Som vi alla njöt!

Hockeypappsen peppade kidsen på isen och gjorde det med bravur. Ungarna njöt ”jag kan-känsla” och det finns få saker som är så härligt att se som förälder. När barnen tror på sig själva, vågar, inte ger upp, växer av små utmaningar.. treåringen åkte ”bubblor” på isen och undrade med iskalla tår, när vi skulle åka nästa gång?

Mamman tog hand om bäbis, mötte upp med värmande skor, kramar, varm choklad, bullar, pepparkakor och ostmackor utanför rinken. Så himla fint avslut på ett lov vi aldrig glömmer.

Önskeplaner för den andra januariveckan:

-Starta vardagen mjukt! .. sista jullovsdagen följt av igångkickande av vardagen.

-Träna. Och jag behöver det så, så mycket just nu.

-Åka till stan och göra några ärenden. Måste-ärenden. Egentligen livrädd att lämna byn nu när coviden härjar så. Men ett läkarbesök är bokat och då är det bara så.

Försöka väcka den jullovssömniga hjärnan till liv och tänka lite jobb. Planera blogginnehåll, kommande samarbeten, försöka få någon ordning på mailen osv.

-Möta en oplanerad januarihelg!

… städa bort julen kanske? Eller så myser vi allt vi kan där på sofflocket istället och tar städandet ”en annan gång”.. vi får väl se. Kanske hinner vi både ock. Ni förstår väl att det är smått omöjligt att slita sig från denna lilla människa? Och när han sover, finns det ”andra små människor” som önskar mammans fulla uppmärksamhet.. men dom är inte bangen på att hjälpa till som ni vet, så vi teamar nog kanske iväg julen lagom till tjugonde dag knut!

Önskar er alla en god januarivecka. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!

Emmeli

Julen 2021!

Så blev det Julaftonsmorgon.

Med hejdlöst pirriga små barn. Klappar i julestrumpan. Sista avsnittet av julkalendern. Och sån tacksamhet, över hela alltet.

Vi klädde oss julfint. Tände en herrans massa ljus. Och så pysslades det med julklappar, förstås.

I matrummet dukade vi upp med julelimporna, skinkan, saffranskransarna och pepparkakorna. Och så risgrynsgröten, förstås!

”Julaftonsmorgon i alla enkelhet”. Det var så lilla inbjudan löd till de hjärtenära.

.. hela tiden som vi fejade hade vi sällis där utanför fönstret. Ikran undrade varför han inte fick komma in och äta pepparkakor.. nä, snarare varför vi inte öppnade fönstret och hivade ut morötter i vanlig ordning! Lilla gubben.

Och här, obetalbar julklapp för mig. Mina älskade päron, samlade i vårt hem.

Och Olof, kröp in i Mosters varma famn och kände lugnet. Lillvännens allra första jul.

Bort med julfrukosten och fram med gottat. Och har ni sett vilken helt otroligt härlig bukett vi fick?

Och så blev det julklappsöppning!

Innan vi gick ut till hästarna och sa god jul och gav morötter. Vi kramade älskade hejdå och förberedde oss sedan för aftonen..

Vi fixade och donade.. susade en sväng förbi två största syrrorna och önskade God Jul.

Och sen, var det dags att gå lilla vägen till Farmor och Farfar och fira vidare!

Tillsammans med barnens jämnåriga kusiner.

Och eftersom ”Familjen Hedenhös” (vi) hade kört tv-fasta för barnen under veckan, så var Kalle Anka så himmelens roligt att se på. Den grejen gör vi om ett annat år, tror jag!

Vi åt så gott och blev alldeles för bortskämda med julklappar. Lillvännen B kramade sin Farmor hårt.

Och när det var sena kvällen knatade vi hemåt. Nöjda så nöjda. Kröp ner i storsängen, läste i Barnens bibel om varför vi firar jul… och det var den Julaftonen.

Och så blev det Juldagen!

Denna himmelska dag.

Jag älskar att gå på julotta. Men i år fick jag hoppa över, då Brandispappan hade jour. Så, vi alla tog sovmorgon istället och vaknade utvilade och redo för mys dagen lång. Inte dumt, det heller.

Leka med alla nya leksaker, vilken höjdare. Mamman och pappan sprang hittan dittan mellan ungarna för att läsa instruktioner här, hjälpa till med montage där.. osv.

Tyvärr vaknade StoraLillebroren med hiskelig hosta och lite feber, men det lektes för fullt, i alla fall.

Har ni sett! Bertilen fick en helt makalöst fin sticketröja av sin Farmor i julklapp.

Perfekt under overallen när vi skulle ge oss ut för att fodra hästarna och andas friskluft för ett slag. För att sedan vända åter, in mot värmen och lugna lunket…

..eller, det kan vara så att medan bäbisen sov och sov och sov och ungarna nu självständigt lekte och lekte och lekte med allt det nya.. så fick päronen ett ryck och i matrummet hängdes det upp gardinstänger och linnegardiner hamnade på plats och så började vi det efterlängtade projektet ”Badrum & Tvättstuga”. Hoppsan..

SÅ! Klaaarrt!

Ser ni inte det framför er!? Nähä… Den sköna duschen? Den härliga arbetsytan där vi tvättmackapärerna? Och pärlsponten…?

Nåväl. Nu ska här rensas och röjas. Stryk-, Lek- och Träningsrummet ska förvandlas. Vilket år vi möjligt blir klara. Det vet vi inte. Skräckblandad förtjusning då det här kommer bli ett ganska svårt och omfattande projekt.. men, ”det här har vi aldrig gjort förut, så det ska nog gå bra..!”.

Bertil och Olof är taggade, som ni ser! (för övrigt; när vi vuxna har feber… är vi inte uppe på en crosstrainer och härjar, eller hur… barn med ”lite feber”, är inte klokt så tappra alltså )

Annadagen har varit en enda lång repris av Juldagen. Nu sover småbrorsorna och vi andra ska spela vidare en utav julklapparna.. ni anar inte ivern som pågår!

Och det var glimtar från Julen 2021, det.

Julhelgen. Som var lugn och god. Med snor och hosta som gjorde juldag och annandag lugnare än lugnast.. eftersom vi inte rände hittan dittan, utan har varit hemma…. och förutom tråkigt att inte få hänga med storfamiljerna, så har vi haft det så jädrans mysigt. För lill-B har inte varit supersjuk, bara behövt ta det lite lugnare men vi kan förstås inte träffa människor utanför familjen. Så, mycket pyssel och lek.. och hips-vips hade vi visst startat ”Projekt tvättstuga och badrum”.. så typiskt oss. När vi får feeling..



Emmeli

Dan före dopparedan!

Jag vaknade i morse bredvid Lillminsting.

Ljuset höll så smått på att smyga sig på. Det hördes ett skramlande och klirrande där nere i köket. Strax efter kommer Storebroren upp och säger ”Mamma, det är frukost!”. Hemmamamman kolavippar av lyxighetskänsla. Alla hemma. Sovmorgon. Och frukosten serverad.

Jullovets första dag är här.

Det är dan före dopparedan.

Det har handlats och städats. Lite nytt granris har fått komma in och det juligaste kuddfodralet och den röda virkade duken smög sig fram till sist ändå.” JULMATTAN!”, utbrast barnen över röda mattan på köksgolvet. Plötsligt föll mörkret. Bertilen och jag slog till på lite pepparkaksbak också.. av vår första bakning gav vi bort nästan precis allting, så vi gjorde en liten ny deg häromdagen och bakade till oss själva av.

Långa rader av hästar och traktorer.

Så kom Mormoster Storan förbi (min äldsta syster som både är min största storasyster men också lite som en lill-mamma och både barnens mormor och moster, på samma gång). Julklappar hit och dit. Barnen överlyckliga över mysigt pyssel. Jag sparar mina paket till imorn. Sådetså.

Och ja, hej hej fotografen där i fönsterrutan!

Barnens adventskalender blir efter fjärde advent istället en julkortssamlare. Så fint att titta på alla härliga julhälsningar från familj, släkt och vänner.

Och där i fönstret står Brandispappans radio, också.. några behöver ju vara beredda att rycka ut, även julveckan, liksom. Vi hoppas att människor håller sig på vägarna och håller sig friska, så pappan inte behöver vara iväg självaste julehelgen.. men blir det så, då är det så.

Bäbisen sov och sov och sov. Timme ut och timme in. Den friska vinterluften, den är god.

Kyrkan på pianot hamnade äntligen på plats. Den är jul. I samma veva knackade på dörren igen. Morfar och barnens Moster M kikade in. Och så ringde min moster M. Och jag bara älskar det, titta in-andet och små julhälsningarna här och där ifrån.

Middag i matrummet. Förra året den här dagen, flyttade vi ur detta rum som vi då hade som sovrum och skulle sova den första, första natten på vår nygjorda övervåning. Ikväll, satt vi istället och åt dan före dopparedan-middag där inne och går hemtamt en trappa upp när vi ska sova.

Julgranen äär så fin, tycker lilla prinskorven. Han med dom pussgodaste kinderna jag vet.

I ett virrvarr av middagsdiskande, bada-barn-rusch och en känsla av att det höll på bli kväll.. så hamnade vi i en spontan spelstund. I flera år nu har jag och M inte hunnit spela så mycket… det har varit lite annat på prio.. så att säga. Gitarren har samlat damm och fiolen likaså. Pianot kan jag aldrig låta bli så det spelet är alltid igång. Så själagott med musik. Och nu på senare tid, har vår äldsta börjat visa sånt otroligt musikintresse att vi päron bara ”blir tvungna” att haka på.. nyp mig i armen, vilken känsla. När vi spelar, tillsammans. ”Som ett band, mamma”!

Och ja, det går att somna i vilka ljud som helst, hälsar lilla B som lade igen sina blå mitt i allt.

En liten uppesittarkväll med övriga barnen som fortfarande var vakna. Provsmakande av karameller och favoritspelet. Innan barn bäddades ner i storsängen och somnade, något så pirriga i småmagarna inför morgondagen.

Nu ska vi fortsätta med lite klappfix och grötkokande, den skäggige, lillbebben och jag. En stund i sköna soffan kanske vi också hinner med.

Den här dagen har varit otroligt gemytlig, från början till slut.

Jag tror på att inte försöka projektleda fram julen.. utan låtas följa med, såsom den serveras just i år. Vår jul ser mycket annorlunda ut i år jämfört med många, många jular. Det är en herrans massa saker vi hoppat över och som vi gör annorlunda. Jag ids inte rabbla upp. Men det livetviktigaste är på plats. Och då är det mer än jag kan önska.

Hoppas att ni också haft och har en god dan före dopparedan. Att ni mår bra. Annars kommer det en ny jul. Men nya möjligheter. Jag lovar. Det här är en tuff högtid för många. Det är så lätt att tro att ”alla har det så perfekt”. Men så äär det inte. Inte någonstans. Bakom allas dörrar pågår livet. Och det vet vi hur det är. Allt ingår.

Önskar er alla en god julehelg, ta hand om er, allt vad ni bara kan! <3

Emmeli