(Inlägget innehåller Reklam för Klockestrands Såg&Hyvleri)
Hej från vår hall som här var mitt i utrensning av varendaste pinal i hela rummet. Här, fotat i vidvinkel, men jag lovar er.. denna hall är tråång.. och helt, helt utan förvaring. Turkosa dörren går till nya Badrumstvättstugan och direkt till höger har vi köket. Alldeles rakt fram, kommer man in till Salen.
Tömt!
Jag står i nya trappuppgången här. Dörren med alla täckningar går till husets enda och väldigt lilla toa. Och andra dörren av ”kuben” , går till trappuppgången som ju är igenbyggd då vi satt in en ny trappa på ett bättre ställe.
Byggmålet vi jobbat mot dessa första veckor av året;
-”Att kunna koppla ihop det nya avloppet i Badrumstvättstugan, med det gamla avloppet inifrån köket..”
Står som en punkt på att göra-listan, som vilken annan punkt som helst… men den här visste vi skulle innebära ett litet större ”å-hej!”. Golvet i hallen behövdes nämligen rivas upp och utan toa skulle vi också bli under dessa dagar.. det här behövde bli en snabb och intensiv procedur.
Vi hade nu bett både mina och mannens föräldrar om hjälp på olika vis. Tre dygn, Fyra arbetsdagar, skulle uppdraget pågå..
–”Vecka 15! Påsklovets början. Då, tusan!” Påsklovsäventyr för Mor och barn och bygginferno för Byggmästaren”.
Måndagmorgon. Dag 1!
Jag och barnen packade in oss med alla pinaler en barnfamilj kan tänkas behöva för en tripp borta i några dygn. Hemma på gården, lämnade vi älskade Pappan som nu skulle genomföra det där delmålet.
Till sin hjälp; SuperPappaFarfar, så mycket han bara hade möjlighet!
Hela dag ett, skulle gå åt till att riva den där så kallade ”kuben” i hallen.
Medan jag och barnen levde påsklovs-life hemma hos älskade MammaMormor och PappaMorfar, pågick idogt arbete där hemma. Spånigt!!
Till kvällen facetimade vi och då såg det ut såhär; hej nya känslan av vår nya hall.
Ja, för till på köpet av detta avloppsfix, skulle ju också hallen helt förändras. Ser ni det vackra gamla lock-taket som plockats fram? Och det pålitliga timret..
Dag 2.
Byggmästare M jobbade nu på själv med avloppet och vi jublade högt när det vi varit lite oroliga för, nämligen att nya avloppet inte skulle hamna i bra nivå gentemot det gamla, men se, det gjoorde det!
Den skäggige kämpade på och Svärfar anslöt efter jobb så fort han kunde.
..Koppla ihop avloppen=
Då kan vi starta igång nygrävda bervärmen och bergvärmepumpen. Börja släpa in dom där gamla radiatorerna vi andrahandsshoppat härs och tvärs, som ska sitta i hela huset och därmed byta ut den förbannade direktverkande elen som är den enda, enda uppvärmningskällan till detta stora hem. Och förstås! – börja använda nybyggda Badrummet/Tvättstugan.
Dag 3!
Nu skulle det nya golvet börja läggas in. Och ser ni, där på väggen in mot köket? Ser ni att det ser ut som om dörröppningen varit på två andra ställen tidigare?
Något vi kommer lyssna på och alltså flytta köksöppningen lite, så småningom.
En radiator ska hamna alldeles till höger om köksdörren, så det blir perfekt med lite mer plats där. Tänk, va! Så häftig känsla när vi redan funderat på om inte köksöppningen ska flyttas, och så HAR den redan varit flyttad tidigare… YEAH, ylar byggnadsvårdsnördarna!
Precis som tidigare, så använder vi oss av denna fantastiska Cellulosaisolering från iCell.
Att vi har möjlighet att få skapa vårt hem. Och ett ryck som det här, där vi behövde uppbackning, och fick det dubbelt upp. Så fullt uppbackade av våra älskade föräldrar. Hjälp i bygget, Svärmorslagad middag till trötta arbetare. Morfars som med öppna famnar tog emot ungskock och dotter för några så mysiga dagar. Grannarna! Som stöttar och peppar. Ja, kära hjärtanes, vi känner oss så enormt bortskämda!!
Dygn 3, Dag 4.
M lägger golv in i det sista. Vi andra kommer hem, tråcklar oss in via Salskammardörren, gör sedan ett redigt byggstäd och landar i Nya Hallen.. med det vackra trägolvet från Klockestrands Såg & Hyvleri och utrymme så gudomligt härligt. Och innanför turkosa dörren, spolas det i toaletten som om det aldrig gjorts annat…
Före och Efter.
Helt helt helt slut har vi varit efter detta ryck, förstås. Intensiva dagar för oss alla. Men så hejdlöst härligt! Efter att dessa bilder togs, har Snickarpappan hunnit bygga lite provisorisk hallförvaring också, så nu är hallen i fullt bruk. Det är ju nämligen så, att hallen inte alls är på prio ännu, men just detta moment blev ju ett måste, för att vi skulle komma åt avloppet. Men innan vi dundrar på med mer pärlspont här, lappar ihop taket och bygger dom där platsbyggda garderoberna.. ja, då ska vi först bli klara med Badrumstvättstugan. Okej, golvet i hallen ska bli ett skurgolv som dom andra golven, så linoljesåpan ska få jobba på här inne kommande veckor.. men i övrigt;
-En sak i taget.
Snyft. Så vackert! Vilka bor ens där!?
Så, så gick det till när gamla Drömgården blev med nytt avlopp och vattentoalett i den vrå vi önskat och till på köpet blev med Stor Hall.
-Att tjava ut, genom snön.. skotta oss in i lilla Pettson-växthuset, där det redan börjat bli så varmt och skönt om dagarna, och så, spenat! Ja, du läste rätt. Redan nu, i mitten av mars, har vi börjat odla i växthuset. Det är första våren med växthus för oss och som ni märker är peppen omåttlig.
Vi har i år provat på att kallså spenat, vänta ska jag berätta!
Odling för mig, är som allra bäst när den får vara kravlös och gå på känsla. Det ska kännas roligt!
Det finns määängder av attiraljer att köpa hem för din odling, allt från särskilda krukor, värmemattor, växtbelysning till bevattningssystem och hej och hå. Jättebra, alltihopa. Men som allra, allra bäst, tycker jag att det är, när jag känner liivet i mig. När vi är nere med händerna i jorden. Gräver där vi står. Håller fröna varsamt i handen. Bland gamla spadar, skitiga händer, naturliga solljuset… tager-vad-man-haver-känsla.
Helt sonika, göra odlandet så basic, basic det bara går.
Att kallså.. känns ju som det mest naturliga man kan göra när man tänker efter? Peta ner frön som ligger och sover törnrosasömn tills naturen knackar på och säger ”Hej nu är det tillräckligt varmt, nu kan du börja gro!”. Kort sammanfattat, är det nämligen det som kallsådd handlar om. Att så, i kall jord… och låta fröet vakna, när jorden är tillräckligt varm.
11 mars 2023.
Tillsammans med B strödde jag ut en säck med ny jord där i ena bädden i växthuset.
Gjorde tre fåror i jorden.
Pirret här, när händerna fylls med frön.
Frön att strössla ut i fårorna och sedan täcka över med lite utav jorden.
För att till sist?
-Vattna med snö (!) såklart!!
Åhåh, det här ska bli så enormt spännande.
Jag har en vän som är otroligt duktig på det här med att odla, året om. Låt säga att vår messenger-tråd är mycket nördig.
Och. Det. Är. Så. Kul!
Idag skrev jag i lite halvpanik då det ju var sviiinkallt ute till morgonen… ”baah, har inte spenaten frusit sönder nu?”
..fick till svar att ”Det är lugnt, spenatfröna klarar av att frysa, de gror så småningom ändå. Sen kan de frysa när de grott utan att det är något problem, de fortsätter växa när förutsättningarna är goda igen liksom ”
Men alltså, hur fräsigt!? Tänk om det funkar, det här? Då har vi ju spenat snart ju! Ni ska såklart få se hur det går för min och Bertils spenatsådd!
Dom småbröden varvas med olika ”mammalimpor” osv. Men ska det hembakta brödet varvas med något köpesbröd, så önskar barnen till exempel ”runda mackor” (polarbröd) eller ”Hööönöö!”.
När vi kom till vänner och blev bjudna på brakfika, utbrast ena lillungen där hemma, skitstolt; ”titta! vi har bakat hönökaka! ÄKTA hönökaka, uuutan tillsatser!” …
Gullbarnen.
Och himmel, vad gott, med ”ÄÄKTA HÖNÖKAKA!”. Alla mina ungar åt och åt.. så det där, det skulle vi minsann prova hemma någon dag.
Nu hade vi en ishalkig februaridag framför oss.. skolbarnen var skjutsade till skolan och det var bara jag och småpojkarna hemma. En alldeles ypperlig stund för att sätta en deg på jäsning där på gamla köksbänken.
Mäster Bagare Bertil satte igång med ens degen jäst, att forma småbröd av stora degklumpen. Hejdlöst trevlig deg.
Och äntligen fick vi använda kruskaveln vi fått av fingrannarna.
Småbagarna där! Den större varianten försökte lära den mindre varianten att kavla… men den minste tyckte att det dög fint att trula in degklumpen direkt i munnen. Bra så.
LillaStorebroren kavlade och krusade. Kavlade och krusade. Plåt efter plåt. Jag fick hjälpa till med några av bröden, men inte många alls. Det säger en del.. det här var himla rolig bakning! Inget bröd blev det andra likt. Perfekt så.
Efter en liten jäsning till, skjuts in i varma, varma ugnen några minuter..
Äääkta Hönökaka! … ”utan några tillsatser ;)” .
Förstå så gott som sportlovsfika till varma chokladkoppen.. där ute i snödrivan med varma solen mot kinden?
Till en början kommer receptet från Arla, men förstås kunde vi inte hålla oss helt till det så här kommer vår variant..som för evigt kommer att heta just…
-Äkta Hönökaka!
Du behöver:
6 dl mjölk
50 gram jäst
1 dl ljus sirap
9 dl rågsikt
6 dl vetemjöl (prova här att använda supermjölet manitoba cream, en ny mjölkkärlek i mitt liv..)
100 gram smör
1/2 msk salt
Gör såhär
Värm mjölken till 37°
Smula jästen i en degbunke.
Häll lite av mjölken i bunken för att lösa jästen i. Tillsätt sedan resterande mjölk. Och sirap.
Tillsätt rågsikt och vetemjöl lite i taget och arbeta ihop till en deg.
Ha ner det mjuka, rumstempererade smöret och tillsätt salt.
Låt degen arbetas i assistenten i cirkus 5 minuter eller det dubbla förhand.
Låt degen jäsa under bakduk till dubbel storlek, ca 45 min.
Välj att dela degen i många småbitar (för små bröd, som vi gjorde) eller tre stora bitar (med tre stora bitar täcker du en plåt per deg-tredjedel). Kavla ut en efter en. Kavla sista varvet med en kruskavel eller nagga med en gaffel.
Lägg bröden plåt. Låt jäsa 20 min under bakduk.
Värm ugnen till 250°.
Grädda bröden mitt i ugnen i 8-10 min. Låt dem svalna på ett galler under bakduk… så länge du klarar vänta innan du bara vill breda på ett redigt lager smör, en ostskiva och bara njuuta!
Här hemma är det nu en hel hop småmänniskor som alla tycker om att pyssla.
Oftast är det bara skapande på feeling som gäller. Men då och då tycker vi att det är kul att styra upp pysslet något. Nu är februari här och snart är det Alla Hjärtans Dag, ju. Och det finns knappast något mysigare än att sprida kärlek.
Ett hjärtepyssel! Ja, det skulle det nu bli. Vänta ska ni få se!
Broderat Hjärtepyssel!
Allt du behöver:
Lite kraftigare sortens ”kreativ kartong”/kraftigt papper (finns HÄR)
Pepparkaksform i form av ett hjärta
Nål
Lämpligt garn
Sax
Penna
Sudd
Gör såhär:
Vik pappret på mitten, kortsida till kortsida
Måla av hjärtat där du önskar ha hjärtat
Picka hål, med jämna små mellanrum, tills du har hål runt hela hjärtelinjen
Sudda bort blyertslinjen
Följ hjärtat, börja brodera!
Ta önskad tråd och trä genom nålen.
Gör en liten knut i ena änden för att kunna låsa fast tråden på vad du valt som din hjärte-baksida. Låt knuten sitta en bit in på tråden ( du ser bilden i mitten?), så du får en liten trådstump över.
”Följ hjärtat” (höhö!) sedan! Sy härsan tvärsan, hur du vill, alltså. Upp och ner, upp och ner. Ta stora kliv. När tråden tagit slut, tar du bara en ny tråd (samma färg eller ny färg) och fäster ihop på baksidan, med tråden du just sytt med.
Klar är du, när alla hålen använts minst en gång. Vi valde att sy genom alla hål minst en, men också två gånger. Gör som du önskar!
Den allra sista tråden du använder, fäster du ihop med den allra första tråden, där du fick en liten stump över från knuten du gjorde.
Klart!
Bilden till vänster visar hur kortet ser ut på insidan/baksidan, bilden till höger visar framsidan. Att skriva några ord till någon/några man tycker mycket om sedan. Pricken över i:et ju!
Barnen var pepp innan vi satte igång, blev omöjligt än mer pepp under pysslet.. och efteråt, ”får jag göra en till?”. Bra betyg.
Mina tre pysselbarn (lillskrutt har fullt upp med annat) är 4, 6, och 8 år och pysslet passade alla dessa åldrar så bra, med varierande självständighet förstås!
Ja, det här var, och är bara så roligt! Vi provar oss fram och gör nya former och mönster.. ”bara fantasin som sätter stopp”, ju!
B a d r u m s t v ä t t s t u g e f u n d e r i n g a r
Ja. Låt oss nu prata om Badrumstvättstugan. Och den där så himla härliga klinkerplattan som vi har väntat på i månader..
..ja inte för att vi pausat bygget för det, nej här finns alltid något att sätta tänderna i och som ni vet jobbar vi parallellt med byte av värmesystem.. något som känns hejdlöst aktuellt med tanke på den för jäkliga elräkningen som damp ner i brevlådan häromdagen. Nåväl, parentes. Nu pratar vi om något roligare, nämligen att vi nu faktiskt kan börja lägga golvet i Badrumstvättstugan..
Vi har valt en platta i granitkeramik i dom finaste färger vi kan tänka oss. Jordiga och lugna. Tanken är att lägga golvet med minimalt med fog.
Veckan som gått, har det lurats på olika plattläggningar.. ”en och en…? nääeh det blir för grilligt.. rummet är ändå ganska stort.. breder ut sig både åt höger och vänster vilket man inte ser i bild..”.. ”två gånger två då? det känns perfekt!….” …” men bara för kul, ska vi inte testa att lägga ut tre gånger tre också?” …”åh, tusan! det var ju också jättefint”..
Som ni märker.. blev det väldans svårt att bestämma sig för oss. Vi frågade er inne på instagram om råd, storfamiljerna har tyckt till osv.. vi får väl se vad det blir till sist… har en önskeplan om att börja lägga golvet den här veckan..
Tanken med detta rum, den känsla vi önskar skapa, är att det är ett ”arbetsrum”. Vill inte ha det för tjusigt, liksom. Där väcktes också idén om att förvandla den lilla plattan, till en till synes större platta… sådär som man gjorde ”gammalt tillbaka”; tog enklare material och skapade något som såg mer exklusivt ut.
Här nere. Här ska vara ett enkelt rum, med god förvaring, mjuka, jordiga färgval. Väggarna kommer kläs i pärlspont. Har provmålat en dutt, ser ni? Bilder längst till höger. Målad med linoljefärgen 100 % grön jord.. men det blir nog lite väl mörkt, man ser ju knappt i detta norr-rum att det är grönt på pärlspont-biten, eller hur?
Så. Grön jord blir det, men inte 100%, utan med lite vitt i. Det blir förstås kakel i duschen. Men enbart där. Pärlspont i resten av rummet. En vacker golvsockel som möter upp. Vackra lister kring fönster. Redan fyndad andrahands-shoppad skomakarlampa i fönstret. Platsbyggd förvaring, klädd i pärlspont. Rejäl bänkskiva att stå och greja med tvätten vid.. Mhmm…
Det är dags att summera.. blicka lite bakåt.. innan vi blickar framåt..
En, ja faktiskt obloggad, höjdpunkt från året…
Den där strålande sommardagen då gården bara osade av liv…
Som alltid när det är höskörd, så var det varmt så varmt.
Min ”lillsvågge” Jim, govännen Jonas och den skäggige var tidigt ute på åkern. Det första lasset, skulle bli ett rekordslass sades det. Som stolta tuppar var dom när dom rullade uppför (medan bondmoran gastade ilskna ord pga rädsla att något skulle hända dom) när målet nåddes med råge.
Det lektes och spisades i ett. Det här är en slitsam och arbetskrävande dag, så många pauser för att äta och dricka behövs.
Någon var på upptäcksfärd.
Medan andra jobbade hårt.
Dagen är som ett enda party! Bal-party, ja, som vi brukar kalla det.
Dags för kaffepaus!
Minns hur svettigt det var och trött jag kände mig här,… trots att jag inte lyfte en enda bal.. men så tacksam över hur det flöt på och hur vi hade vänner och familj som stöttade upp på det där viset som är värt mer än guld.
Mitt i allt rullade Mamma, Pappa och syrran in på gården. Och plötsligt var vi ännu flera som jobbade med oss.
Snällaste J och älskade pappa <3
Lilla H lekte i löshöet.
Å att mitt i detta snurr, få hjälp med middagslagandet.. var också mer än guld värt. Tack mamma för ljuvliga lasagner, vi minns ännu smaken!
Och som om det inte var nog, så kom ännu fler älskade människor till gården. Nu var det Emil och Carolin som kört ända från norrnorr med sina småttingar, som stannade hos oss i husbil på liten minisemester.. men som först var inställda på att hjälpa till med höet. VÄNNER!!!
Kvartetten farsor tjavade nerför åkern ännu en sväng.. nu började det bli kväll..
Syrran skötte en sisådär åtta, tio ungar.
Till sist, när precis alla, både stora och små, var så trötta att det inte var klokt… då tjavade vi nerför åkern med alla barnen och mötte upp det allra, allra sista hölasset..
Gårdsliv på sommarvis, fångat i en bild.
Det här är livet!!
Hör ni också Barnen i bullerby-melodin här? Det gör jag. …glömmer lätt att det här är riktigt slitiga dagar också, inte allra minst dagarna innan denna när vi jobbar på bara vi ”Team Drömgården”..
..men alltså,.. -sliter.. det gör vi mer än gärna, om vi gör det för vad hjärtat klappar för. Och det gör det för det här.. att leva livet på denna gamla gård, bruka marken för våra egna djur.. familjen tillsammans. Att vi har vänner och familj som ställer upp för oss.. det gör dagarna som den här möjliga, utan denna kärleksfallskärm skulle det här inte var möjligt. Som under första slåttern, när det var sjukdom i lägret, men Svärfar och Jonas lika självklart ställde upp i alla fall. Den här dagen, årets andra slåtter, då blev det bal-party på riktigt och det är vi så lyckliga över ännu.
På toppen av dagen dukade vi upp med en massa gott där ute på gräsmattan..
Skålade för en helt otroligt trevlig Balparty-dag och lyckad slåtter. Där vi knösat ihop både familj och vänner, där delar av gänget aldrig träffat varandra tidigare.. det blev så trevligt och lyckat alltihopa…
–Ett minne för livet!
… konstaterade den där i-kaffeskålande typen med fånflinet…
Sen kan de frysa när de grott utan att det är något problem, de fortsätter växa när förutsättningarna är goda igen liksom 
Senaste kommentarer