Julklappen jag aldrig glömmer!

(Inlägget innehåller reklam för Naturkompaniet)

Här vi. Jag. Och Min Älskade Häst. Min Ikran.

Tänk om jag kunde säga till mitt otåliga, smått supertjatiga, tolvåriga jag.. att ”lugn du bara.. en dag, är den din”.

Den där hästen, jag bara drömt om. Är han här nu?

Mellan mina energisprudlande, ivriga stunder, behöver jag lugnet. För att ha balans. Må bra. Naturen och friska luften hjälper mig väl. Hästlivet likaså. Därför är jag så förbenat glad, att min Hästhjärta slår igen.

Vilken julklapp, va. Lite för tidig. Väldigt, väldigt stor. Och alldeles underbar. Min häst (iiiih!!). Ok, mannen. Vååår häst.

I samarbete med Naturkompaniet, slår jag ett slag för att unna dig själv en julklapp som kan hänga med i många, många år, hålla länge och göra dig själaglad. Nej, nu syftar jag faktiskt inte på att alla behöver en Ikran, utan på att unna dig riktigt bra friluftskläder som gör naturstunden extra härlig.

Den blå jackan (En Greenland Winter Jacket) och mössan är klappar jag ger till mig själv i år. Från Fjällräven båda två.

Naturkompaniet har massor med fina julklappar, många märkta med Ett Grönare Val-märkningen. Det kan exempelvis innebära att tillverkaren använder återvunnet material, ekologiskt producerade material, att tillverkningsprocessen är fri från kemikalier mm. Ni ser mig och mannen i plagg från Naturkompaniet, jämt och ständigt. En favoritbutik. Där hållbart och fokus på goda val för miljön, är i prio.

Där myser vi, en iklädd ullbyxa och varm jacka och den andra iklädd vinterpäls version mammutliknande.

Ikran är en Nordsvensk brukshäst. 11 år gammal. Född i Norge men importerad till Sverige och för oss hämtad i Norrnorr. Heter Hovdeblån.. som betyder typ ”Den blå berget”. Och det förstår jag så väl.. för han är sannerligen som ett litet berg där han kommer och dunsar fram.

Till oss kommer hästpojkarna och utgör en del av vår familj. Älskade från start, precis som dom är. Hästarna ska få leva så gott det bara går här, på lösdrift med begränsad fri tillgång, ljummet vatten från fräsiga värmebaljan, mineraler att knapra och saltsten likaså.

Allt är så nytt. Jag var van att jobba med en stor flock av islandshästar där jag kunde varenda häst utan och innan. Ikran och Chippen, är helt nya för mig och oss. Och vi för dom.

Vi skyndar långsamt. Bekantar oss.

Dom första dagarna i Hästdrömmen har varit magi. Vi spräckte bubblan en skvätt igår. När varken jag eller Ikran litade på någon av oss. Men innan vi båda somnade för natten, hade vi rett ut det. Och jag hade blivit påmind om hur otroligt frustrerande det kan vara när man vill få ett så stort djur att göra som man tänker men kommunikationen inte når ända fram… jag hade också glömt, den mäktiga känslan när ett så mäktigt djur, precis gör det; möter, lyssnar och följer, kommer överens, med mig.

Vi ska bli vänner, du och jag”. Resan har bara börjat…!

Och ni. Vill ni också gosa runt i en sån där drömjacka eller något annat drömplagg att använda ute i älskade naturen… kika in Naturkompaniet, HÄR.

Emmeli

Schackrutor med piff! .. och lördagsplanerna!

(Inlägget innehåller en reklamlänk för ett receptbokstips!)

God morgon lördag!

Så enormt skönt med helg. Den allra första adventshelgen, dessutom. Jag kan knappast tänka mig något mysigare.
Solen håller på att stiga här i norr och det känns helt overkligt att få andra dagen på raken, med solsken! Soom vi njuter efter den gråaste novembermånaden jag kan minnas. Hoppas, hoppas att solen kommer skina även mot era kinder idag.

Idag sänder jag och barnen er ett otroligt klassiskt recept. På en liten kaka som både ser och smakar piffigt. Fräsigt till mönstret och piffet i smaken, det gör mandelmjölet tycker jag!

Allt på julekakbordet behöver faktiskt inte smaka saffran eller pepparkaka. Den här klassikern platsar väl in!

Schackrutor med piff!


Till ca 40 kakor behöver du:

3,5 dl vetemjöl

2,5 dl mandelmjöl

1 dl strösocker

200 gram smör

LJUS DEG

1 tsk vaniljsocker

MÖRK DEG

2 msk kakao

2 msk kaffe- eller chokladlikör (vi tog kallt kaffe)

1 nypa salt

Gör såhär:

Sätt ugnen på 200 grader. Nyp snabbt ihop ingredienserna till ”basdegen”. Dela degen i två lika stora delar och blanda ena halvan med vaniljsocker, den andra med kakao, likör/kaffe och salt. Dela varje hälft ytterligare en gång och rulla ut de fyra delarna till lika långa längder. Lägg en ljus bredvid en mörkt, se till att de är jämna och lägg en mörk ovanpå den ljusa och en ljus ovanpå den mörka. Låt stå kallt 30 minuter och skär sedan i ca 1 cm tjocka skivor. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt svalna och förvara torrt och svalt.

… så lagomsöt och god liten kaka. Som barnen älskade!

Schackrutor med piff!

Hela denna bok är för övrigt ett tips till er som tycker om att baka och göra karameller, som julens kolor till exempel.

Jag fick denna bok av någon som en gång var min vän. Men ni vet, ibland blir det inte alltid som man önskar och vi har inte längre den minsta kontakt. Det var sorgligt, men något jag förlikat mig med med tiden. Allt kan inte alltid bli bra, liksom. Än om jag är ett fan av lyckliga slut. Ett sidospår. Den fina, fina receptboken hittar ni HÄR.

Nu ska vi strax bylsa på oss lager på lager. Hästgos väntar… och idag är premiärturen på hästrygg på planen, för både päron och småttingar! Håhå, så roligt. Ska bli spännande att se vad barnen tycker… B har redan suttit på ponnyryggen och skrek..när han lyftes av, alltså.

Ta hand om er! Allt ni bara kan. Alltid.


Emmeli


Till mor och småtting(ar)!

(Inlägget innehåller några raklamlänkar till stor och liten!)

Ahh, jag som inte shoppar kläder nuförtiden. Typ aldrig. Väldans sällan, i alla fall. Föll just pladask för Gina tricots Mini-kollektion med kläder till mamma och barn.. matchande, så himla gulligt! Ska visa er vad jag spanat på. Kanske hamnar något i en mjuk julklapp till mig själv och barnen.

Jag ääälskar velour, plysch och sånt där mys. Så söta dressar här. Till både barn och mor, alltså.

Turkosa och/eller rosa mini-tröjan finns HÄR och byxor till, i rosa eller turkos, HÄR

Rosa tröjan till mor finns HÄR och byxor till, HÄR

Gullig hemmastass till minstingarna. Juni skulle älska tröjan. Och leggings tycker både Lillebror och Storasyster om.

Leggingsen finns HÄR och ribbade tishan HÄR

Till sist.

Tishan jag känner att jag behöver idag. Vaknar till fredag, trött som jagvetintevad. Det har varit en otroligt innehållsrik, spännande, sjukstugig, bubblig vecka som tar ut sin rätt idag.

Powertisha till mor HÄR och till Mini, HÄR

Förresten, det är ju den där jädrans Black Friday idag. Så egentligen bär det mig emot att prata oviktigheter som shopping just idag. Jag har raderat varendaste sms och mail som skickats under veckan. Jag fullkomligt avskyr köphetsen. Uuäh.

Så ska ni shoppa idag, eller i helgen eller när det nu gäller alla rabatter hittan och dittan. Shoppa bara det ni verkligen tänkt igenom och behöver… så himla lätt att impulsa, kasta iväg pengar och nöta på stackars jorden. Och materiell lycka är så rackarns kortvarig. Sådetså.

Kära nån. Jag skyller på att jag är tröttare än tröttast. För kan man ens vara mer dubbelmoralig än såhär? Säga ”titta här vad gulliga grejer!” och samtidigt ”men KÖP INTE!”.

Jopp. Jag tror det. Livet som människa.

-Nu tar vi fredag!

I ett halvfärdigt adventshem med feberfria ungar och snöskäggiga hästar utanför fönstret. Nyp mig i armen.

Må så gott ni bara kan så hörs vi imorn igen. Barnen och jag ska bjuppa er på ett mysigt recept då!
Och ni! Tack tack tack för att ni är så med oss i den här Hästresan vi just påbörjat. Svindlande roligt!

Emmeli

Julkärven!

(Inlägget innehåller Byahjärtlig reklam för Kålsta Traktorklubb)

En söndag i oktober, när hösten var som allra vackrast och naturen sprakade av färg. Då tog jag min lilla Miniman i handen och drog iväg för att kika på hur det gick till när Kålsta Traktorklubb skördade och tillverkade kärvar på löpande band med en gammal traktor och självbindare….

Att sätta ut en julkärve av havre till småfåglarna när det närmar sig jul, är en tradition som levt länge i Norden. Historien om julkärven kan spåras ända tillbaka till 1700-talet, men troligtvis är seden äldre än så…

Så ohyggligt vackert och stämningsfullt tycker jag!

Jag har läst på om julkärven… och tydligen så trodde Bönderna förr att om de gav fåglarna en del av den dyra säden till jul så skulle de göra mindre skada på säden följande år. Kärven skulle sättas ut på julaftonens morgon och hur fåglarna sedan besökte kärven var tydliga tecken på hur det kommande året skulle bli

I boken Årets äring skriver Albert Eskeröd att ”Julkärve, fågelkärve, sädeskärve är stundom den vid skörden sist bundna, som sattes upp åt småfåglar vid jul. Om dessa infann sig genast att äta, skulle det kommande året bli magert, men om de dröjde skulle året bli gott.”.

… storögda stod vi, jag och femårige sonen, och tittade på när det fullkomligt flög ut kärvar på löpande band..

Så förbenat charmigt med alla gamla maskiner och mojänger som byns Traktorklubb tar hand om.

Och plötsligt fanns det cirka 1000 kärvar i lager… som torkats under hösten..

Och nu är Vintern på ingång, Juletiden närmar sig och hela hopen kärvar är nu redo att flytta.

kanske hem till dig eller någon du tycker om? eller också köper du en hel hoper och säljer vidare på en mysig marknad, vad vet jag?

Bor eller befinner ni er i Höga Kusten-, Ådalen-området är det lättfixat. Kärvarna finns i Ullånger, nära E4an. Men vad tusan, bor du långt åt tjottahejti går det säkert att ordna också!

Kontakta Micke för att tinga din/dina Julekärvar, nu!

Mobil nummer: 070-3601703

Mail: skogs.mikael@hotmail.com

1 Julekärve, 100 kr styck

10 Julekärvar, 50 kr styck

100 Julekärvar, 30 kr styck

Mot Julen!

Önskar er alla en god i slutet av november-onsdag!


Emmeli



Kockums Jernverk, på återseende!

(Inlägget är ett samarbete med Kockums Jernverk)

Låt mig, lycklig från hjärtat, få presentera ett så kärt återseende, nämligen

Kockums Jernverk!

Det var såhär…

Året var 1883 och det emaljerade kokkärlet hittade ut från Familjen Kockums fabrik i Ronneby. Försäljningen är omåttlig och allra helst under 1930-talet.. det kokas grytor som aldrig förr ur dom hållbara materialen. Tills 1960-talet, och den dagen plastartiklarna knuffar undan dessa gedigna kärl. Produktionen på Kockums Jernverk stannar av… tills nu. Nu finns åter plats för kvalité och form i våra kök. Nu är det bästa från 30-talet taget, materialet och designen. Färgpaletten är uppdaterad och Kockums Jernverk är igång, igen!

Jag blev så himla glad när jag förstod att Kockums Jernverk är på återseende och nu återigen är här med en hop fantastiska produkter.

Som kastruller, muggar, slevar, ugnsformar, tallrikar, gjutjärngrytor och massa annat.

För mig är det här drömmarnas gåvor och julklappar.

Kanske till dig själv eller någon du tycker mycket om. Matlagning och köksstökeri med en känsla som inte kan liknas med något annat.

Att sörpla varm choklad ur en kockumsmugg, sittandes på köksoffan eller ute på renskinnet i snögropen… upplevelsen är fantastiskt god… och det bästa är, att jag vet att jag kommer kunna dubbelhandsfatta den där emaljmuggen, livet ut.

För att komma till Kockum och kika på alla dessa fantastiska produkter, klickar ni HÄR!


Må gott!


Emmeli

Vintertjusigt till mor! …och status här på Drömgården.

(Inlägget innehåller reklamlänkar!)

Jag kikade in hos Lindex nyss. ”Fönstershoppade”, ni vet. Fanns så himla mycket fint. Tänkte visa er vad jag fann. Vintertjusigt till mor.

Blev lyckligt påmind om att jag ju har en ny (ja, ett år, är faktiskt supernytt tycker jag!) Juleklänning att ta på mig även denna jul. I år finns en snarlik, kanske faktiskt helt och hållet likadan, i svart eller julerött. Sammet, omlott och alldeles ljuvlig. Älskar den!

Drömmiga juleklänningen hittar ni HÄR

Blev så kär i detta set i manchester. Finns i två fina färger. Med strumpisar till är det ju både ett mysigt hemma-set och också något som funkar finfint under vinterns kalasigheter.

Tröjan finns HÄR och Kjolen HÄR.

Svart. Alltid tjusigt. Med små detaljer, görs denna stass både julig och nyårsfin i ett nafs.

Byxan finns HÄR

Toppen finns HÄR

Fina mössor och mjuka tröjor. Jag kan aldrig få nog. Avskyr att frysa, är nog grunden till min förkärlek till ulligt och stickat. Och, för att det är så fint att det inte är klokt, förstås!

Mössan, som fanns i flera olika fina färger, hittas HÄR

Tröjan, hittas HÄR

Till sist. Kan jag tipsa er om min kära ullkappa. Som nu finns i marinblått. HÄR. Å. Ser på mig själv hur pirrig jag är i magen där… bärandes på lilla Bertilen i magen. Känner mig lika pirrig nu, fast av Häst-anledning..

Ok. Dags att vakna från fönstershoppandet och istället fortsätta pyssla om pluttar. Där den ena ser ut som en prickig korv och garanterat har Vattkoppor.

Minns ni i försomras, när vi hade vattkoppshärva här hemma? Minsting och Lillasyster trodde vi hade det.. och tänkte ”men Storebror måste också ha haft det… men med väldigt få prickar!?”. Storebroren hade några myggbett som vi beslöt var vattkoppor ändå (haha, man vill allllltid ha en förklaring till saker som mor och far, visst?). Men det kändes osannolikt. Barnaskaran blev pigga och vi glömde prickfesten.

Så några veckor senare hörde vi att det visst gått Höstblåsor i byn. Trots sommar. Då förstod vi, att det förstås var Höstblåsor och inte vattkoppor som minstingarna haft.

För prick två veckor sedan umgicks vi massor med småvänner som hade vattkoppor…. min tanke var ”äsch, det gör inget att vi umgås.. barnen är lyckliga och har vår barnaskara inte haft koppor så kommer det visa sig snart i en prickig korv-fest”. Och mycket riktigt.. den festen är nu påbörjad.

Prickig korv-fest, hepp hepp!

Hoppas innerligt det ska fortsätta lika smidigt som det gör nu.. kliar måttligt och med iiiiskallt anti-kli-skum är det här bara festligt tycker Minimannen. Att få mysa i massor, bli extra ompysslad, blinka till sig en Piggelin eller två, se på barnprogram mer än vanligt… ptja. Så så ser det ut här på Drömgården just nu!

Vattkoppsfest påbörjad. Och en mamma som pysslar om så gott hon kan, och dagdrömmer om Juletiden!

Hoppas att ni mår gott!



Emmei