Juniflickans tapet, -En midsommardröm!

Juniflickans tapet, -En midsommardröm!

(I betalt samarbete med Colorama Lunde)

Ni kan inte ana peppen här hemma just nu!

Juniflickan blir den första att få sitt rum helt färdigt och det är helt sonika för att hon längtar allra, allra mest. Resterande rum kommer ramla på vartefter, men lilla prylsamlaren är alltså först ut.

Inspiration samlat i några prylar. Viskar om känslan som önskas…

I Junis rum tänker vi oss en plats för pyssel och påtande. Hennes bästa. Och förstås ett skåp, som hon kan fylla med precis vad hon vill, hur hon vill. Nånstans behöver små kläderna vara också, förstås. Och så ska lillpigan sova någonstans, ju. Hon ska få sin allra första egna säng… hoppas hon förstår att det inte betyder annat än att hon får sova där om hon vill men hemskt gärna tassa in till mamma och pappa hur ofta som helst!

Och tapeten som pryder väggarna? – En midsommardröm!

När allt är så nytt här. Gipsen på väggarna har till exempel aldrig haft fukt på sig och drar därmed åt sig snabbt och mycket. Då är vi extranoga med förarbetet. Aptråkigt. Men ännu tråkigare om tapeten skulle ramla ner dag två. Så, för ett lager lim på väggarna…

Därefter kunde det roliga börja!

Det är inte jättelätt att välja tapeter har vi kommit fram till. Det finns så oherrans många, som är fina. Men gänget på Colorama Lunde har hjälpt oss i vägledandet och det här kommer bli så bra!

Våd för våd växte rummet fram..

Majas Alfabet, ni vet? Hon är en stor inspirationskälla för mig. Både i hem och trädgård. Astrid Lindren- sagorna likaså. Vårt hem är som en blandning av Madicken på Junibacken, Katthult, tant Berg och Pippi Långstrump.. och jag älskar det. Vi fortsätter på samma spår även på övervåningen, mao..


Tapeten vi valt till Junis rum, är en riktig Midsommardröm. Passar inte bara här i Juniflickans rum.. jag tänker att denna tapet är en sån ljuv sommarstugetapet också! Finns hos Colorama Lunde!

Jag har ett pangerbjudande till er idag också,

handlar ni tapeter hos Colorama Lunde, får ni tapetlimmet på köpet! Kom bara ihåg att nämna ”drömgårdsliv” i kassan så fixar det sig!

Erbjudandet gäller 30/7-6/8!

Passa på i dessa regnruskiga, perfekta dona-hemma-tider och skapa ljuva platser i ditt hem, sommarstuga eller vad du nu kan tänkas hitta på!

Nästa gång får ni se hur rummet blev när det är klart!




/Emmeli

Bertilen ror Evighetsprojektet framåt!

Hej det är Bertilen! Jag är två år nu. Coolt va? ”Tlakton” är livet. Enligt mamma och pappa kan man inte bli gulligare. Jamen titta bara på mig!

Och nu är jag på övervåningen och ”donk donk”. Mage till segt tempo dom haft där uppe senaste månaderna, alltså! Vad PYSSLAR dom med egentligen!? Pappa och mamma, alltså?

-Jag vet precis- Har det inte varit tjall med hästarna, så har det vanligt alldeles vanligt ”vårbruk” med diverse bestyr, eller så har dom ridit på ”maaaagiska” (cheesy ord va?) ridturer. Snickrat och donat prylar utomhus. Grävt i trädgården. Framförallt hängt med mig, syrran och brorsan hela tiden. Så jag förstår dom ändå, att tiden inte räckt till till precis allt. Dom försöker in i det längsta att hålla sig från stresskänsla över något dylikt som renovering… men jag ser på dom, att dom önskar bli i alla fall liiite klara nu. På någon liten fläck i alla fall.

Och vet ni! Nu är vi igång där uppe igen efter två månader av helpaus. Evighetsprojektet går framåt igen!

I våras lämnades våningen med nyriktade väggar, nygipsat och även spacklat och slipat på flera håll. Murstocken gjordes i ordning och både lagades och putsades. Nu återstår en ”surdeg” som pappa är så duktig och jobbar med, nämligen karmar till alla dörrar. Inte för att han skulle komma på tanken att beställa en färdig sådan i alla fall, snickargalen som han är, så är det nästan omöjligt… Varje dörrkarm måste måttas efter gamla dörrarna och precis inget är ”standard”. Både jag och mamma får huvudvärk bara av att tänka på hur mycket tankeverksamhet det är för att få varje karm att bli rätt.. Men se, så enormt vackert det blir!


Smygar görs också nu i ett huj och det är också något som förvandlar rummen så fint…

Därefter är det ”bara tapeter och lister kvar”. Förstår ni!! Okej, jag måste påminna hypermorsan som typ skriker över allt som pappa gör nu, ”för att det blir så fiiiint!!”.. påminna henne om att det ju fattas lite eldragning och småpyssel också. Men ändå! Mycket, mycket, mycket är gjort och vi ser ljuset i tunneln!

Den här dörren satt till ”pigrummet”, det som blir mamma och pappas sovrum. Denna dörr får nu vår familjs ”Lillapiga”, syrran alltså. Vi använder så mycket vi kan av det som finns. Till mamma och pappas sovrum, med än högre i tak, blir det en högre dörr. Byggnadsvård a´la Drömgårdsliv…



Idag är det julifredag och sommaren är tillbaka efter att ha varit på semester för ett slag. Jag ska följa med mamma och syskonen på äventyr. Jourande Brandispappan stannar hemma på gården, mockar skit, passar jour och snickrar. Gullpappa! Och tusan så roligt vi andra ska ha idag! Hejdå!




Bertilen

Lekstugan 2.0!

Lekstugan 2.0!

Den är som ett smycke för vår gård, den där Farfarsnickrade Lekstugan.

”Lilla Vackerhemma”! som barnen döpt den till.

Insidan var vår uppgift att göra som vi själva önskade den… och jag har tänkt länge att ”så fort jag bara får läge, då!”… och i våras började jag. ”Äsch, ett litet extra sidoprojekt bara!”, sa jag… M flinade mot mig när jag sa att ”det kommer gå snabbt! jag gör det här när du är på jobbet!”…. tjohej. Det tog förstås längre tid än jag anat, ibland var saker mycket krångligare än jag tänkt, innebar fler moment än jag räknat in och så vidare… men tusan så roligt jag haft och så mycket jag lärt mig. Ofta är det ju Byggmästaren som snickrar, men nu ville även Arbetsledaren (hehe 😉 .. jojo, har ni inte förstått att det är så indelningen är!?). Okej, färdig fort hade den varit om jag fått stunder på rad att greja.. men jag har tagit det när läge varit och då tar det ju längre tid, men jag minns också alltsammans med glädje. Haft världens bästa Byggmästare M som bollplank, läromästare.. och då och då har jag lejt in honom. När jag behövde ett halvrunt foder, eller två.. eller när jag tröttnat på att gera lister.. eller när jag i piffet saknade en liten hylla.. då har han på stuberten ordnat. Min bästa M. Världens bästa pappa och skäggig man.

Och hur såg det ut innan, minns ni?

Inte pjåkigt alls, men jag saknade ”den rätta känslan”…

Vilket gäng, va!

Förståår ni hur jag nästan brann upp av det där gycklet kring lilla halvrunda fönstret och i nock? Men tusan! Med pärlspont. Vackra foder och lister. Färg i tak och på väggar. Och det rätta piffet förstås.. ja då blev det väldans gulligt till sist…!

Grönt är skönt, visst?

NCS-koden för ljuva kulören är S 2020-G30Y

Jag är så nöjd över att Bertilen nu inte bara säger ”pappa donk donk”, som att det bara är pappsen som hamrar och spikar. Mamma kan också! Sådetså! Om vi delar upp oss på två håll, jag och M.. då är det ju ofta jag som gullar ungar och grejar hemmet, medan mannen snickrar. Vi mår inte dåligt av den uppdelningen, tvärtom! Men mer och mer blir jag också modig att prova nya saker i renoveringen och inte bara haka på när målarpenseln ska fram. Och det är så himla roligt! Med det här lilla projektet njöt jag också så enormt av känslan att ”ääh det är inte såå noga”, och vågade gasa på på egen hand med alla möjliga verktyg. Sen är jag ju en Fröken Noga, och skulle ljuga om jag sa att jag inte blev jättenogrann till sist i alla fall.. det här var föör roligt liksom, för att inte göra dögulligt!!

Välkomna in!

Sådärja, hej lilla ”hallen”!

Vi går vidare in till köket, eller hur?

Älskar den gamla knopplisten jag fann på övervåningen. Fäst med handsmidda spikarna.

Att få leka med tomma skafferipaket i lekstugeleken, är något jag själv minns sedan barndomen som väldans festligt.

Visst blir man alldeles matlagningssugen?

Så det var lilla köket, det.

Då går vi vidare då!

(åhåhå jag veet, jag KAN INTE dölja hur roligt jag tycker detta lilla projekt var!!)

Lilla matrummet.

Med den fina trämöbeln.

Och småbagarna här hemma, hade förstås bakat en liten minisockerkaka till deras ny-invigningskalas.

Visst blev den lilla bonaden så himla söt där ovanför lilla kökssoffan!?

Vi gillar ju fönster i den här familjen…! Särskilt fönster med fasta spröjs och klädda med vackra foder.

Och nu går vi ut igen och ropar hit småpluttarna och ser deras reaktion!

Älsklingar…som proppade kinderna fulla av sockerkaka och sörplade mjölk i ett nafs.

Leken igång, med iver!

Så himmelens härlig syn för morsan, som kämpat på med detta pyttehus.

”Mamma-Pappa-Barn”.

Och bit i tungan på föräldrarna som stod och smygkikade och smyglyssnade på konversationerna. ”Men älskling, ÄLSKLING!” ….”nej! det tänker jag inte”… ”UNGAR, NU ÄR DET MAAAT!!!”….

Så, så gick det till. När Lilla Vackerhemma blev med insida lika dögullig som utsidan och Tripp Trapp Trull firade det hela med ny-invigning. Minisockerkaka och fantasilek i massor! Jag tror jag smäller av. Så gulligt!

Tack tack tack igen och igen, Farfar.. för att du gav barnen denna pärla som inbjuder till så mycket härlig lek!

Emmeli

Att ha en nysnickrad trappa att dofta syrén ifrån!

Jo, nu skulle det bli trappa.

Vi funderade och funderade men kom fram till att en klassisk trappa, som den vi ser på gamla bilden från drömgården för längesedan.. med steg åt tre håll och inte så mycket mer. En sån skulle det bli. Mannen skissade och började snickra!

Rejäla doningar till kombinerade bärlinor/vagnsstycken gjordes .

Grunden grävdes och jämnades till, betongplattor kom på plats och i ett nafs såg det sedan ut såhär. Sen följde en viss leverans-väntan… då vi denna gång bestämt oss för att prova den typ av virke vi länge varit nyfikna på.

Tjusiga virket anlände och mannen fortsatte.

.. ofta med medhjälpare/heja-på-are vid sin sida.

Till sist när trappan var klar kom vi visst på att lite grus vore fint också.. bort med torv (tusen stenar och bråkiga rötter) och dit med markduk och grus.

Och nu är trappan en självklar del av södergaveln!

Trappan är klädd med kärnfuru. Värt sin väntan. För tusan, så vackert! Kärnfuru är, om jag förstått det hela rätt, den innersta delen av trädet som har ett naturligt rötskydd. Som när ni köper tryckimpregnerat ni vet? Fast det här är naturligt. Ja, ännu lite dyrare än ”tryckat”, men värt det. Och det lite gråa ni ser på stegen, är träskyddet (från Organowood) vi penslat på.. gör att trät grånar så fint.

Såhär skriver SCA om kärnfura…

Varför ska jag använda kärnfurutrall?

  • Allt virke röntgas för att säkerställa att det består av minst 99 procent kärnved – vilket är den högsta andelen på marknaden.
  • Naturligt skydd mot röta, svamp och skadedjur.
  • Kräver ingen behandling eller inoljning för ökad livslängd.
  • Den kupade ytan gör att vattnet lättare rinner av, vilket ökar virkets livslängd och minskar sprickbildning.
  • Den får en jämn och vacker silvergrå nyans med tiden.
  • Kommer från skogsbruk som är certifierat enligt standarder från FSC™ och PEFC™ 

Stegen till sidorna är lite grundare än stegen rakt ut. Blev en fin effekt.

På tal om effekt, så har ni nog förstått vid det här laget att mannen gärna lägger lite extra tid på detaljerna..

.. som att fräsa stegen en liten pärla. Sån liten detalj, som gör så mycket. Och denna fräsning hade inte (!) gått med tryckimpregnerat ju! Dels blir det en annan färg i tryckat om man skulle fräsa och sedan skulle inte frässtålet må så bra…

Så, där på trappan hänger vi mycket just nu. Kliver ut om morgonen och dricker morgonkaffet. Spelar yatzy mitt i dagen. Eller som ikväll, när jag bara satt där och doftade äppelblom den för dagen nyutslagna syrénen..

Livets doft. Näst efter bebbedoft.

Ni är väldigt många som i dessa måla-ute-tider frågar om färgkoder och sånt gällande vår fasad. Svar på alla dom frågorna finner ni HÄR.

Ska vi ta en liten Före-efter-bild kanske? Sånt är kul tycker jag! Här kommer en bild från när vi just börjat byta fönster och jobba oss mot en vacker fasad..

-Tada!

… Och så efter, som det ser ut just precis nu, denna junikväll!

En viss liten skillnad, va?

Älskade hemmet. Vi har älskat dig, från första steget över tröskeln.

Goda juninatt till er!

Emmeli

Nu kör vi; Tapetfest i Drömgården!

Inlägget är i betalt samarbete med Colorama Lunde

Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN!

-Vi är framme vid det smått overkliga drömmålet i renoveringen. Framme, vid valen av tapeter till rummen där på ”nya” övervåningen. Att välja en tapet, okej det fixar vi. Men sen då? …Äsch, varför inte ta hjälp av proffs som kan vägleda oss genom valen mot tapetfest?

Nä, just det. Ingen anledning alls.

Att be proffsen på Colorama Lunde om hjälp, var en självklarhet. Kunniga Åsa och hennes gäng, som jag minns med varmt hjärta sedan barndomens renoveringsprojekt där hemma hos mor och far.

Att i lugn och ro, få känna, kika, bläddra, titta igen, fråga, få svar, be om råd, känna sig trygg… det är värt allt och lite till i detta lyxiga, men ändock lite småsvåra, läge.

Hembesök för rådfrågande direkt i hemmet, är också möjligt om ni väljer att ta hjälp från dessa proffsiga, kunniga människor i ert hemmafixande.

Jag törs lova er en fantastisk vägledning.

Se bara här ovan. Lika snabbt som jag bläddrade i tapetkartor, strösslade Åsa ut färgprover som passade till.

På tal om färg. I helgen har Colorama Lunde 25% på Alcro Bestå täckfärg
och 20 % på all annan färg från Alcro
. Nämner ni ”drömgårdsliv” i kassan får ni dessutom med ett finfint penselset på köpet!

Här finns inte bara färg och tapeter.

Utan så himmelens mycket mer. Som inredning, pyssel, kakel, klinker, mattor..och så vidare. Allt man kan tänkas behöva för att göra sitt hem gemytligt… något som jag tror är viktigare än man kan ana.

Det här var en drömstund.

Men ni anar, att det var svårt att välja ändå va? Det finns så oerhört mycket fint där.

HÄR finns Colorama Lunde på Instagram. Undrar ni till exempel över någon tapet här på bilderna, som ni undrar namnet på, då är det bara att skicka iväg ett meddelande där, så får ni svar!

Första superpirriga steget är taget för oss.

Tre vackra tapeter är efterskickade.

Är ni också peppade att se finheterna på väggarna där uppe?

Ni ska få hänga med på hela processen, givetvis!

Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN!

Emmeli

Jo, nu får det vara nog med hitte-på, sådetså!

Där, vid södergaveln, blir marken grön igen, hästar tuggar hö och Minsting är i full huggning med att bära snickerigrejer fram och tillbaka..

Vinbärsbuskarna knoppar sig och Fransson tvättar sig vårsnygg.

Här är det så himla varmt och gott när solen skiner.. och lagom skuggigt av äppelträdet.

…och vad händer mer? Va va va??

Jo, nu får det vara nog med hitte-på, sådetså!

Hitte-på-trappan är riven.

– En trappa från (blivande) Matrummet ska göras.

Vi har funderat kring denna trappa så många varv att ni anar inte. ”Vi gjuter en trappa… vi lägger en stentrapp.. vi Bygger en trall… vi gör ett ”trädgrådsrum” med jättejättemycket grus där ikring..” …Inga funderingar som känts bekymmersamma, men vi har verkligen inte kunnat bestämma oss för varken material eller form eller användningsområde på det där stället… och då vi ej är göra-lös på denna gård, så har vi matat på med annat.

Vi är väldans sugna på mer grusade områden här på gården, så vackert med grusgångar. Kanske blir det det, så småningom. Och kanske, om en hop år, byggs där en punschveranda.. men framtill dess, så blir det en klassisk, gammaldags trätrappa. Med steg åt tre håll.

April bjuder på finväder och Byggmästaren M är i full färd att trappsnickra.

Ser redan framför mig hur jag tassar ut där och sörplar dagens första kaffekopp, med morgonsolen mot kinden. Bredvid mig blommar syrenen för fullt och det doftar av himmel på jorden…

Det finns hopp om syrenblom i år. Förra året hade vi en endaste blomma, trötta buskar efter brädfodringssomrar på rad. Men nu så, har både syrener och människor hämtat sig från det mastodont-görat.

Vad tror ni, kan det bli bra?

Emmeli