Våren 2025 är på ingång.. och två på feeling-körare försöker vara förnuftiga…
2024 var ett år där vi slirade runt bland en hel hoper projekt… ”å troo vad vi ska ta oss för nu efter senaste mastodontprojektet (det HÄR)… vi river ner kökstaket och kikar vad som gömmer sig ovan innertaket!?”.. ”å, vi spikar lite pärlspont där inne, också”.. ”hoppsan nu kom ju varmvåren, ja…och inne står projekten stilla.. vi som skulle göra HALLEN färdig!?”. ”Åhåhå, såå härligt med sommar, iiingen av oss vill greja inne.. .vi startar några nya projekt UTE istället…”…. å puh, jag blir alldeles trött av att tänka på oss.
–Inget blev ju klart, av allt det där!? Jo just det, vi donade en hel massa inför att kakelugnen skulle kunna sättas in i Salskammaren.. och DEN är tusan på plats, hurra!
…
Samtidigt som jag flinar lite, för vad vore livet utan feeling?-Så jädrans tråkigt! Men den där tanken om att flytta köksdelen och liksom gå ännu lite djupare in i en slow-köksrenovering… ja, den tanken har vi sagt åt oss på skarpen att nu INTE göra verklighet utav, utan suga på den karamellen lite till… vi har liksom en hel del annat som väntar framför också, ett storprojekt i sommar som jag knappt vågar tänka på, och vi vet så väl hur fort det susar när väl varmvåren är här..
Minnesbild för hur vår hall såg ut när vi flyttade in 2015.
Med fönster- och dörrbyten samt brädfodring så ändrade den snabbt skepnad. LJUS nådde plötsligt in!
Sen gjordes det här hörnet av rummet i ordning.. med pärlspont och vackra lister och foder.
Rummet har sedan varit i skottgluggen titt som tätt och trasats sönder.. som när vi flyttade trappuppgången under skapandet av övervåningen.. det blev himla bra med trappen där och det gav också mer ljusinsläpp..
Övriga rummet, fick sedan återigen snällt vänta vidare på sin tur att bli helfärdigt..
Nu ser det än risigare ut pga utröjning på bilden ovan, men ja, såhär hade vi vår hall, länge, länge. Härlig att vila ögonen på åt vissa håll och rätt risig åt andra.
Trång och utan förvaring. Men kära nån, det är en hall och vi har varit tacksamma för den.
Men så i samband med badrumsbygget i rummet intill hallen, när nytt avlopp skulle dras genom hall, då blev det dags för hallen att hamna i skottgluggen, ännu en gång..
Jag tog barnen med mig till mamma och pappa under tre dygn.. och under tiden, jobbade M dag och natt hemma.. att flytta avlopp, vara utan vatten, toalett osv. kändes liksom väldigt mycket enklare utan fyra småttingar i hemmet…
Innertaket togs ner, Lilltoan revs, gamla trappen plockades ut, nytt avlopp drogs, nytt grangolv lades in.. en rockad som med hela familjen hemma, hade tagit väldigt mycket längre tid. Svärfar förstärkte i rivandet och Svärmor såg till så sonen kom ihåg att äta något. Ni förstår, sånt där som är guld värt!
Återigen hade hallen i förbifarten av andra pågående projekt, tagit sig något steg på vägen att bli Den Hall Vi Önskar. Men sedan våren 2023 har det pausats med fix här inne.. till i höstas,
Spegeldörren vi fann på tippen, sattes in som köksdörr. Och pardörren in mot salen, hamnade även den äntligen på sin rätta plats efter att ha stått och väntat i några år. Pärlspont spikades och jag har hunnit börja måla både kimröksgrå (typ blå) och en jordigare grön umbra natur… men ingen känns riktigt rätt.
Rätt känns däremot den otroligt uppskattade garderoben som M byggde under midvintern… soom vi njuter av att kunna hänga in kläderna här. Skåpet är djupt och slukar massor. Saknar färg, beslag och lister upptill och nertill.
Som ni ser, finns det en del kvar att göra innan vi är framme i mål här, men vi är peppade!
Helt enkelt är det dock inte, att finna en färg som är fin nere i hallen och som går bra ihop med gröna tvättstugebadrummet och solgula köket.. och som också är fin uppför hela trappen och går ihop med de lite kallare färgerna uppe…
Kvar att göra är;
Bygga garderob (CHECK)
Måla garderoben
Bygga trappräcke! ( M har nyss gjort en skitfin ritning så bara tiden infinner sig, dååå!)
Måla trappräcke
Sätta pärlspont på höger sida i trappen
Måla hall och trappuppgång i samma färg…. (påbörjat men iiinte med ”rätt färg”).
Handledare till trappan
Tvätta taket från limfärg (CHECK)
Måla taket
Måla fönstersmygar (allt som vi en gång målade vitt, känns omålat? Som att vi glömde.. färg….)
Måla lister
Sätta lister
Fixa listerna som fattas på pardörren (när vi köpte dörren var den täckt med masonit på ena sidan, vilket fynd vi gjorde, va!)
Måla dörrarna? (kanske..)
Bygga sittbänk? (kanske..)
Bygga hatthylla
Säkert något mer jag glömt…
…
Väldigt gärna, innan vi blir saligt vårnippriga och bara bor ute och odlingssäsongen dragit igång med full fart, önskar vi ha kommit i mål…. tror ni vi kan klara det?
Troligt helt orimligt mål så har vi hunnit hälften av listan får vi vara glada… men alltså, om några dagar är den älskade hockeysäsongen över för den här gången och varken 6-åring, 11-åring eller 34-åring (ja ni läste rätt, pappsen är inte bara tränare utan tränar också egen (”gubb”-)hockey. Hur kul!! Livet är för kort för att inte ha kuuul!) ska susa iväg till ishallen i grannbyn en hoper gånger i veckan .. det känns tusan som att Ett Nytt Liv väntar oss… 😉
Berätta! Är vi fler som har familjeliv och byggbestyr som två naturliga delar i livet? Det här har nu, med snart tio år på gården, blivit en livsstil för oss.. att alltid, alltid ha bygg- och renoveringsprojekt på gång.. inget barn har någonsin klagat och det känns gott. Vi anpassar projekten efter livet, aldrig tvärtom. Ibland skrattar vi för oss själva, åt att barnen liksom aldrig reagerar på om de tex. under några veckor behöver gå labyrint för att ta sig genom hemmet eller så. De är sådana tappra småbyggare!
Såå det var det. En novell om att vi försöker ta vårt förnuft till fånga och äntligen göra detta rum klart, INNAN vi startar några fler projekt än de som redan är igång…
Det tomma hörnet i Salskammaren.. så kallt och kalt , .. och längtande på något vis?
Längtande, efter att återställas till sin forna glans.. med sitt goa, trygga värmespridande, menar jag.
HÄR, kan ni läsa om resan som äntligen tagit oss hit, till punkt ”ordna fungerande eldstad”.. något som bara känts som utopi tills nyss. Nedan följer några ord och många bilder, från i slutet av oktober-dagarna då vi hade ett stycke Kakelugnsproffs här hemma, som hjälpte oss att av tre återbrukade kakelugnar, skapa en.. precis sådär som man gjorde ”förr”… tog av vad man hade, alltså.
Att få ”tummen upp!” som svar på frågan om detta pussel går att ordna till en hel bit, av den så kallade simsen på kakelugnen.. ptja, det säger bara en liten del, av hur otrooligt skickligt Kakelugnsproffs vi haft att göra med. Hon har gjort ett maaaagnifikt arbete, med varsamma, byggnadsvårdskunniga händer. Bilderna får tala för sig själva, händerna upp säger vi, med stor ödmjukhet och respekt för detta hantverk.
Håll tillgodo, här kommer bildberättelsen om när vi blev med rund kakelugn i Salskammaren!
Ett stort och vacker pussel.
Drömmen om en kakelugn i Salskammaren… som smått overkligt, blev sann!
Vi kan inte se oss mätta på härligheten. Just nu pågår torktid… så ni anar ju, hur otrooooligt peppade vi är på dagen vi får göra den första lilla brasan där i…
Den första bilden är från julen 2014.. när vi hade hyrt huset under sommaren och sedan fick förlängt lov att hyra även under vintern. Det gjorde helt klart att kärleken till denna plats växte än mer och vi beslöt göra allt vi kunde, för att flytta hit. Hem.
I nio vintrar, har vi nu bott här, i vår kära gamla timrade gård.. som är en del, av ett gammalt hemman.
Vi har bylsat på oss under kallaste månaderna, ull-lager, på ull-lager. Det har gått så bra så (ni vet, när man är tillräckligt pepp på något, då går det som hejsan, oavsett). Men som vi har, av många olika anledningar, drömt om att kunna elda här hemma…
Sedan vi flyttade in, vet ni hur vi har hållit på, försökt att ta saker och ting ”i rätt ordning” med alla bygg- och renoveringsprojekt.. vi började med att bygga en rejäl bro, byta fasad, fönster och dörrar (läs om Fönster- och brädfodringsresan HÄR och HÄR). Regla ner taket på kalla vindsvåningen och isolerade sedan hemmet med cellulosa (läs om det HÄR). Flytta trappuppgången i huset, till en helt annan plats. I flera år, jobbades det uppe på våning två, som till sist blev en redig varmbonad övervåning, med barnrummen och stora sovrummet där vi alla sover gott om natten (Lite härliga Före- och efter-bilder på det, HÄR). Parallellt, förstås en hoper andra ”små hittepå”. Salskammaren här nere, gjordes i ordning, i jämförelse med allt innan; som ”ett litet mellanprojekt”, strax innan Lillminsting föddes . Innan vi sedan satte igång med den stora och långa härvan ”Projekt; bygga en badrumstvättstuga, borra bergvärme, gräva för nytt inkommande vatten, byta värmesystem, dra om avlopp, ta bort gamla lilltoan och göra hallen väldans mycket större i och med det” (PUH)(Det STORA projektet kan ni läsa om HÄR).
Så blev det vårvintern 2024… vi hade börjat sätta in vattenburna radiatorer här och där, pustade ut.. njöt av känslan att hemmet inte längre bara värmdes upp på direktel… och i samma veva, började vi ana ett nästa steg. Vi började nosa på drömmen om att kunna ordna för att elda… funderandet drog igång… kalkylerandet..
.. lilla ”holken”, lilla rummet, som är precis bakom spis och kökslängan.. lilla rummet, som byggdes nånstans under gissningsvis tidiga eller mitten av 1900-talet när hemmet skulle bli modernt med liten toalett (i ett pytterum i hallen) och ett litet rum för tvätt och dusch (detta,mitt i köket).. som vi alltså haft det, framtill att Badrumstvättstugan blev klar..
Det lilla rummet, stod nu plötsligt tomt och den skäggige började med ens att riva där inne. För äntligen kunde vi nu komma åt den där efterlängtade murstocken, den som varit gömd bakom dusch och tusen andra projekt, i alla år…
Vårivern kom med full kareta.. så medan vi spånade på hur vi skulle ta oss mot den där eldstadsdrömmen, så rev vi ett innertak i köket och spikade pärlspont, av bara farten (titta HÄR så tjusigt tak vi fann).
Ivrig sommar det blev och vi flyttade ut, till djur, odlingar och sommarprojekt där ute.. den skäggige byggde bland annat något uppe på taket, något många frågat om som sett det hela…
En platå. ”Man ser bra här uppifrån”, säger han där uppifrån taket, med noll höjdrädsla, till sin fru som fullständigt håller på att skita på sig där nerifrån (men som förstås ändå biter ihop…, för att få en bra bild…). Där uppe har den skäggige kunnat utröna saker om vår skorsten, om hur piporna ter sig.. en dag skickade han ner en kamera där..
…och murstocken på våning två har knackats hål i.. likaså här nere i ”Lilla holken”..
Så vad händer nu då?
Kakelugnen står vacker där i Salen. Den behöver både plockas ner, lagas och sättas om för att kunna användas. Näpp. Det blir inte än på ett tag. Järnspis i köket då? Också en dröm.. men riktigt där är vi inte, ännu… då behöver vi riva ännu mer i köket. Framförallt veta hur i hela friden vi ska ha köket… det vet vi ej nu.
Det är här det händer. I Salskammaren.
Vi går mot vår tionde vinter. Och precis som det en gång funnits en eldstad här inne, kommer det snart, snart så också återigen att göra. Vi har förstås hittat ett andrahandsfynd som ska få flytta hit in.
Tjopp, tjopp så hade Byggmästaren knackat ner det påmurade.. återigen, är nu där ett rätvinkligt hörn…
Historia kommer fram.. så fin tapet..
Och igår grejade vi med det allra sista inför. Tömde rummet, la papp över golvet, plastade in möbler osv. Putsade även murstocken där teglet var naket efter rivning. Allt ska vara klart, innan onsdag. Vadå onsdag? Varför sådan hets nu då, helt plötsligt? Kanske du undrar…vi som aldrig annars har någon deadline på bygg och renovering. JO. Förstår ni. För första gången (för något dylikt), har vi lejt in hjälp…
…för att mura upp en kakelugn, känns bara helt sonika så urbota klokt, att låta ett proffs göra.. i alla fall första gången 😉 (gissa vilka.. eller kanske snarare VEM som kommer vara med allt han kan och suga åt sig all kunskap på vägen…)
Jag blir tusan helt salig av att tänka på det här. Ska vi kunna elda i vårt kära hus i vinter? Å puh. Det sägs så, om allt går enligt plan. Håll tummarna för oss och häng med på den här resan, också!
Stegen mot att det ska ryka ur Drömgården skorsten mitt i vinter och vi ska sitta och värma oss och mysa framför en varm kakelugn.
Något vi bara kunnat drömma om. Och knappt vågar tro på ännu…
Vecka 42 är här.. och det här blir en fräsigare sortens vecka, det känner jag redan nu! Önskar oss alla en fin sådan!
I samma veva som snön börjat smälta och marsljuset stannar liite längre för varje dag.
I samma veva, sträcker Fru Björnmor och Herr Skäggig på sig efter en lång vinter med fokus på mycket vintervila.. och känner tydligt att ”nä nu, har vi vilat färdigt”.
Sitter båda på sofflocket med naturens uppvaknande intill och sörplar morgonkaffet… ”jag önskar mig verkligen lite färg här på väggen”, säger hon. Han svarar inget mer än ”då tycker jag att vi tar och kollar vad det är ovanför innertaket också?”.
Sen sätter dom bara igång. Fullt överens. Ingen behöver säga något mer. ”Så typiskt er!”, menar hjärtevännen.. ”Ni får feeling och så kör ni bara!”.
Ja. Så kanske det är?
För att grunda med ännu ett argument så säger jag ” å du.. det här är ju ett utav nedervåningens helaste rum.. meen, det är fel-helt ju? härligare med vacker-trasigt? visst?”. Varpå han flinar med det där finurliga, ”du är knasig men jag älskar dig så”-leendet, som absolut var början till hennes kärlek för honom… för 20 (!) år sedan. Och vad som fortfarande gör mig lika bubblig idag.
Vad vi fann där ovan innertaket?
Titta!!
Ett ljuvligt locktak. Med kroken kvar, där troligtvis en fotogenlampa har suttit. Och tänk en sådan har vi ju också hittat här hemma, så kanske är det just den som har hängt där? Svindlande!! Det äär så roligt att bo på en gammal gård som bär på så mycket historia.
Att leva med någon som är lika smågalen som en själv är också roligt, som när jag säger ”Martin? Det här ÄR kanske det knäppaste vi har gjort i renoveringsväg hittills, RIVA ett helt rum!?” och han svarar, ”Äsch, .. man ska göra det man får inspiration av”.
Och så fortsätter vi strunta i borden och hittepå-måsten och gör något vi tycker är bland det roligaste vi vet; vårda och återskapa vårt hem med försiktiga händer. Barnen virvlar i kring och är lika peppade som vi. Dom skrattar åt att kökssoffan nu står på tvärsen genom Salskammaren. Att man får leta sig fram som i en labyrint. Allt blir kojlek och hemmet får med ens, looken av ett fullständigt kreativt kaos.
Och nej, nej, nej .. det gröna köket ska inte rivas ut, nu. Tanken var bara att vi just som ovan nämnt; river fram det gamla vackra locktaket (kanske inte ens ids göra något mer åt det än att sopa det?) samt ordnar det lite mer färgglatt på väggarna. ”Ett litet mellanprojekt bara”. I en framtid drömmer vi om att återskapa köket såsom det såg ut en gång i tiden.. titta här;
.. jag vet att jag berättat om det förut, men nu drar jag den igen; hela köksdelen som ni ser nu, är en ”ny” tillbyggnad. Ni ser en dörr som skymtar längst vänster i bild? Den leder till vad som varit vårt tvätt- och duschrum framtill i höstas när vårt nybyggda Tvättstugebadrum blev klart. Denna ”Nybyggda” kub gjordes när moderniteter som dusch skulle komma in i hemmet.
Hej hej!
För längesedan var köket så stort att järnspisen stod i vad som nu är gammduschen, förstår ni? Vi önskar alltså riva denna kub, ”så småningom”.. mura upp och där i hörnet sätta tillbaka järnspisen, som till och med finns kvar här på gården.. tänk vilket stort bonnakök det skulle bli då.
Men, vi är inte färdiga med vårt ”sköna gröna” ännu. Mormorsköket ska få vara kvar, vi var bara så hejdlöst sugna på att gå skattjakt och är så lyckliga nu att vi funnit detta vackra locktak. Så det var det. Ett stycke impulsryck! Byggnadsvårdarnas iver tar fart. Ett säkert vårtecken.
..vi hade ganska nyss fött vårt fjärde barn, som 11 veckor gammal fått RS och liten, liten unge och mor hade nu just kommit hem från sjukhuset… då, tyckte vi att det var ”ett ypperligt tillfälle” att börja förvandla det där lillrummet, till vad som skulle bli
B A D R U M S T V Ä T T S T U G A N…..
.. I detta projekt, i rummet där det aldrig funnits vatten som skulle förvandlas till våtrum, skulle också borrning av bergvärme, skapande av pannrum, insättning av bergvärmepump, byte av värmesystem, halvrenovering av hallen (då nya avloppet från badrumstvättstugan behöver drar via hallen och till köket) med rivning av ”lilltoa” och gamla trappuppgången upp till våning två, ingå….. äääsch, nu tar vi den här resan, så förstår ni bättre!
Här är vi i smällkalla vintern, 2022, vi har tömt rummet och M har nu öppnat upp golvet, tömt ur allt spån och gräver sedan för hand, ner till grund och botten, för att kunna förbereda för bergvärme och inkommande vatten. Marken var ju frusen, så vi lånade ett aggregat, för att kunna tina den frusna marken.. kändes smått tokigt hela alltet.
Ovan mark. Nyreglat. Cellulosaisoleringen på väg ner..
Minns den här stunden.. när vi hjälptes åt och ändå knappt höll på att orka dra den tjuriga slangen genom golvreglarna.. slangen som drog in till Salen, där det ska kopplas in ”nya” (gamla, återbrukade förstås) vattenburna radiatorer.
Livet bjuder små sjok av bygg-il. Nu har det hunnit bli vår..
Lilla Pannrummet blir till och får ett tjusigt golv. Sen stannar bygget av..
Sensommaren tycks vilja skjutsa på rummet lite igen, duschens form är klar och det riggas för golvvärme..
Och höstens härligaste dans, tog vi efter att vi teamat oss igenom flytspackling för första gången i livet.
Sen kom ”Räddningstjänsten” och grejade tätskikt..
Följt av ”Röris”, han med blå kepsen ni vet? (för det är väl bara byta keps så byter man profession….) .. tiiiiiimmar utav lödande nu. Kopplingar, kopplingar, kopplingar…
Det är nu lucia.. och vad som känns som hela gården, grävs upp. Nu ska äntligen inkommande vatten dras om. ”Ååå så trevligt att i minus tjugo grader stå utan vatten i ett dygn… ”, sa vi INTE.. (dom gamla avloppsrören var så sköra så dom gick sönder av bara vibrationerna från grävaren…)
”Rörmockaren” var konsentrerad till fullo. Såklart! ”Hoppas alla lödningar är ok nu då.. och indragandet av vattnet gå som det är tänkt”…. så var fallet. Och en djup lättnadssuck drogs. Dygnet senare hade vi vatten igen också…. och alla var vi en erfarenhet rikare, aldrig har barnen uppskattat att gå på varm ”vattentoalett” som efter det ..( efter att ha fått kuta ut till lagårn under ett kallt vinterdygn för toabesöken alltså, haha!)
Luciadagen 2022, kommer vi minnas tror jag.
Sen knackade livet, jullov och en känsla av väldig matthet på dörren. Nödbroms drogs.
Nytt år. 2023.
Så sakteligen började energin komma åter och vi orkade, med allt annat vi tar hand om här i livet, också med att renovera. Äntligen hade klinkret kommit, efter månader av leveransväntan… vi började vela, hit och dit; ”ska vi kanske lägga ihop ett par-tre plattor för att visualisera en större klinkerplatta?…”…
Vi lyckades bestämma oss och efter någon vecka till, så var golvet på plats.
Nu spikades det pärlspont för fullt, schellackades.. och vi började söka efter ”Den perfekta sköna gröna färgen”.. Här startade jag med vad jag tror var en 80% grönjord. Alldeles för mörk.
Mars 2023.. Pärlspont på plats och nu gav livet ett renoveringsflow och ”vips var vi med nykaklad dusch”.
Det blev påsk och vi tog sats, från tårna och också hjälp av alla våra föräldrar. Svärföräldrarna backade upp här hemma i byn, med extrahänder vid hallrivning och ompysslande av dag-och-natt-arbetande son.. medan frugan och barnen dragit sin kos till MammaMormor och PappaMorfar några dagar.
Efter tre dygn borta. Möttes vi av en ny hall. Kära nån, som han hade slitit när vi var borta. Den ljusturkosa dörren, tog oss numera in till nya toaletten… men handfat, det fick man uppsöka, i annat rum.. och duschen, fick fortsätta användas i gamla duschrummet.
Inte superpraktiskt, inte alls, men exakt så det kan vara i ett renoveringsliv.
Nu är det vår.. och precis tusen miljarder saker vi har på vår att-göra-lista.
”Vårbruket”… med allt från djurfix, till odling, till resan till Moffe och Astrid i Norge… men mitt i allt, hann den skäggige börja bygga tvättstugemöbeln…
Det var midsommar. Bygget stod helt helt stilla. I många, många veckor, ännu en gång.
Nu är det augusti. Byggmästaren bygger handfatskommod.
Det ”linoljefriteras” lister… ”nu äär det nära!”, sa vi och undrade om vi inte skulle hinna tidsplanen; ”Färdigt augusti 2023”, ändå?
Men icke! ALLT. TAR. SÅN. TID.
… eller rättare sagt, så är det ont om tid för bygge och renovering i vårt liv just nu.. med fyra barn, livet och alla dess nyanser och ingredienser, ”hoppsan vi skaffade oss höns och byggde visst en hönsgård i ett nafs”, hästar, stor odling, en hoper jobb-bollar i vår luft och så vidare.. Och! .. så vill vi ju helt sonika, att LIVET ska få ta sin plats. Vi vill hinna NJUTA. Alla-tillsammans-vara. Vi kommer ALDRIG någonsin bli dom där som låter renoveringen ta över hela livet, som stressar sig igenom projekt.. näe, det får ta sin tid, det här har blivit en livsstil, som faktiskt hela familjen tycker om.
Vi vägrar slarva. Vill vara noggranna. Som här, bilden ovan, där vi nördade ner oss i vilket skåplås den nya kommoden skulle ha och jag annonserade efter ett liknande det på bilden, på instagram.. vi fick supernapp och ett drömmigt skåplås skickat till oss.
Den känslan, DETALJER, är så ofantligt rolig. Och gör tusan hela skillnaden..
Det hann bli början av oktober… men nu ”plötsligt” kunde vi kalla detta rum, klart.
Bergvärmepumpen jobbar på. Önskar fler rum med radiatorer insatta, men förser oss med varmt golv i badrummet och varmvatten som det är nu.
”Alltså.. huur snabbt kan pappa bygga ett badrum egentligen!? det tog ju bara SEXTON ÅR!?”, sa ena lillungen heelt seriöst, så peppig och jag kände bara för att skratta.. och typ gråta.. samtidigt. Haha!
Nu går vi in!
… in i vår sköna, gröna, golvvärmande Badrumstvättstuga!!
Med smårutigt golv precis som vi i början tänkt, med pärlspont så mycket det bara går, med handsnickrade möbler och bänkskivor, återbrukat gammtak och smådetaljer…
Denna kommod har M byggt efter en vacker förlaga vi funnit här på gården.
Efter att ha målat i vad jag nu knappt minns men tror, tre, eller fyra?, olika nyanser av grön.. så landade vi till sist rätt. Linoljefärgen är som smör, så vacker.
Platsbyggd sittbänk med förvaring.
Dusch!
-”I saaamma rum som toaletten!?”, kan man ens ha det.. undrar Hedenhösungarna…
Vitt kakel med fasade kanter. Redig taklist. Kopparrör som blev till gardinstång, med duschdrapperi som liknar en linnegardin.
Tvättstugedelen, där vi kunnat återanvända den ho som fanns i gamla tvättrummet.
Golvet är i granitkeramik och Byggmästaren har lagt det på frihand (!)… för att vi ville få en levande känsla i golvet, det skulle inte bli perfektperfekt och vi ville heller inte ha några grova fogar, utan i det närmsta ingen fog alls..
..jag tycker till och med att smutstvätten är vacker här inne, då anar ni euforin.
Suddig, vidvinklig, mobilbild…
..för att få med så mycket som möjligt att rummet i en bild. Och nu ser ni också, det lilla hörnet ovan tvättstugedelen.. det fattas en bit taklist av en anledning. Vi får väl se när det, överskåpet, blir till..
Väggen till höger om handfatskommoden, är en portabel lönnvägg.. som går att plockas bort, säg ifall vi till exempel behöver lyfta ut bergvärmepumpen av någon anledning. Inbyggnaden av trappen är så vackert gjord.
Kära hjärtanes, här är vår färdiga Badrumstvättstuga! .. med några smådetaljer som väntar på att fixas, förstås.
..Rummet, som vi tycker så mycket om, att det inte är klokt. Här vill hela familjen vara nu. Häromkvällen premiärduschade vi allihopa.. på rad kunde småfolket sätta sig på sittbänken och vila sig torra. Tvättmaskinerna surrar. Lillminsting jobbar på att nå till kranen själv, men får nog vänta ett tag till.
Som vi njuter nu. Pustar ut. Oj, som vi teamat, hela familjen. Medan pappan snickrat och skapat.. har vi andra, ”gjort allt det andra”, ni vet? Tagit hand om djuren, hittat på små utflykter tillsammans, handlat, lagat, diskat, tvättat, städat… levt tålmodigt i renoveringsröra. Jag har varit behjälplig vid några moment, som att flytspackla, greja med pärlsponten, måla en del… men M har verkligen varit helt otrolig i detta, jag och barnen bugar och bockar… och det finaste är, att han gör samma sak tillbaka.
Nämen alltså, jag tror att det håller på att hända nu?
Det där otroooooligt långdragna renoverings- och byggprojektet, Badrumstvättstugan, håller på att nå mållinjen.
Pga många för-att-så-är-gårds- och småttinglivet-pauser.. har det här blivit ett så väldigt utdraget bestyr… så pass att jag för några dagar sedan sa (förmodligen för att jag anar mållinjen och släppte ut tålamodets prövningar)
– ”NÄMN inte ordet Tvättstuga eller Badrum. Jag kräks”. Och, det är LYX-”problem”, JAG VET. Men! Det hjälpte inte mig där och då. Jag blev bara kräkless i alla fall. När lillplutten för miljonte gången drog i dörren dit in och ville gå till renoverande pappan och HJÄLPA till, medan jag stod och spisade och alla bara önskade att det där himla rummet skulle vara klart någon himla gång… så vi kan sätta tänderna i nästa projekt! 😉
Det har varit ett kruxigt bestyr det här rummet, så många moment, så utmanande att få till. Puh. Huuu, också. Men nu är det nära.
Nära som i att golvsockeln ska målas två varv till, på vissa ställen bara ett. Dörrkarm och fönstersmyg, ännu omålade. Behöver målas tre varv.
Sen tusan!!
Igår kväll gjorde vi oss toalettlösa.. och hade en kväll där rörmockarn (han som liknar den Skäggige så fasligt mycket, bara men en annan keps, liksom? han) var här och ordnade så att den nya, så vackra (kan en toalettstol vara vacker!? – JA) hamnade på plats. Det var också ett moment som skulle göras. Check på den! Så, nu har vi höstpyntad bro med ni vet, zinkhinkarna med tjusig ljung, röda äpplen osv…. och så en gammal avdankad toalettstol intill. Typiskt oss att låta den stå där ett bra tag också… haha
Sådärja. Det var det. Ett stycke snabb och intensiv Sneakpeak och Lägesrapport, av Badrumstvättstugan.
Senaste kommentarer