Bara några tankar..

Tänk, att vi lever livet här på jorden… Planeten Tellus, som vi, genom trång-, och kortsynthet, håller på och kör till botten. ”Jag hinner då dö innan dess”, kanske du tänker? Men stopp där, låt oss tänka liite längre än så. Titta på dom där två där i hallen….

Och jodå. Jag är fortfarande igång med mitt rensar-il. Har både rejsat igenom en hop lådor, ett rörigt lekrum och annat sedan sist. Och det slår mig, gång på gång. Vilka läraktiga genier dom är, dom små liven.

Det är inte dom som har bett om en massa nya leksaker. Dom tjatar inte om dom där dyra sommarlovssysslorna som ”alla andra gör”. Det behöver inte kosta pengar eller jordens kraft, för att skapa barnalycka. Vad vi har att lära av dom unga klimparna.

Se bara här. Den där skolbänken. Den har stått instuvad i ett hörn där ingen velat sitta vid den. Nu, framflyttad och visserligen på väg ut i någon hörna av förvaring, men aldrig någonsin, har den använts såsom idag. Att flytta om i ett rum, kan ge känslan av sånt energirus. Prova! Och leksakerna jag rensade ut och bytte mot andra som fick krypa fram efter att ha stått gömda? Som nya! I barnens ögon.

Addera därtill en sparktur, i tåg givetvis. Lilla sparken först. Där sitter hon. Sparken bakom, den stora sparken, fylls med tryggt tågstyrande Storebror och en påhejjande Lillebror. Längst bak. Där är motorn. Tillika moderskraftig varelse. Barnen tjöt av magpirr där vi susade fram. Där frågades inte efter några pengakostande hittepå, långväga ifrån..

För just det; det är ju vii, vi myndiga, fullvuxna typer som många gånger är så urbota okloka. Ja, jädrar. Vilka läraktiga genier dom är, dom små liven.

Emmeli

G-VMBJT57ZE4