Jag älskar sånt. Och bakvänt kan vara bra!

Jag har precis kommit innanför dörren igen.

Det blev en tur med vagnen, först till kyrkan och församlingshemmet. Där mötte vi upp mannen som åkt dit med bil och tagit med den där willyshandlingen som vi ska ha för att göra Litens efter-dop-session så god och fin det bara går. Och vi dukade lite också, en början. Det är skönt att börja i tid, tycker jag. Då blir det så mycket trevligare än om man är i sista sekund. När vi var klara så fortsatte jag och min lilla miniman vår tur. Längs den där grusvägen jag tycker så mycket om. Och nerför lilla backen och förbi den där lägdan som nu var alldeles rosaröd, full av rödklöver. Jag parkerade Liten vid vägkanten och själv traskade jag ut i det där rosaröda havet. Såna där småsaker, som att vandra längs en grusväg och kunna plocka klöver i en bukett.

Jag. Älskar. Sånt.

Och vi vandrade vidare. Förbi tunnbrödfabriken och förbi lillskolan. Där mötte vi älskade R som gjorde sin allra första skoldag. Hej Emmeli!!! ropade han, samtidigt som han sprang emot mig med det största leendet. Sover Sixten? frågade han, lite andfått och med rosiga kinder och lysande ögon.

Han älskar Sixten. Och Sixten älskar honom tillbaka.

Storan träffade jag också. Musikfröken som kom konkandes med musikgrejer och hade vinden i håret och bråttom att hinna till nästa anhalt. Men bara en sån sak, att få ses en sväng, bara för att vi nu bor i samma by. Vi gick vidare, jag och S, förbi ica. Köpte några goda och fina saker och slog sedan papper om det, för att vi ska ge det där paketet till han som börjat skolan idag.

Ja. Jag älskar såna här små, hjärtevarma vardagssaker.

Nu har jag ett städrace framför mig. Började lite bakvänt, med att göra ordning nya blombuketter först. Men vad gör det? -Bakvänt kan vara bra!

Hejdå!

-tills vi hörs igen.

Kram/lillafrun