Jag känner mig som hej-kom-och-hjälp-mig nu.

Bränslet tog slut liksom. Och då sitter jag här, mitt i röran. Och har inte ens börjat med vad jag skulle ha börjat med för flera timmar sedan.

Jag tog chansen att i förmiddags sticka ut och springa. Det är inte halt längre, och det blev en riktigt bra runda. Jag mötte bland annat vännen som var på väg ner på stan och skulle lussa kl 13.30. Flåsandes sa jag jamen, jag kanske hinner! Så jag skyndade mig hem. Bäbisen sov, M åkte iväg på uppdrag och jag fixade i ordning mig. Fick lov att väcka upp bäbis, skynda ge honom mat, rekordsnabbt byta och klä på honom och sedan kasta oss ut genom dörren. Nappen hann vi inte få med oss… men Liten sa att det skulle gå bra. Så när vi närmar oss lillastaden, så får jag ett sms:

Det blir inget lussande mer idag. 

Baaah. Antiklimax. Men jag och Liten bestämmer oss för att ändå fortsätta gå, vi fick ju oss en långpromenad om inte annat. Jag menar, dom är det ju få av per vecka…. ha, ha!

Och nere i lilla staden?

Ooooouuuuthäääärdligt mycket folk. Vilken knäppstare går på stan med bäbis och barnvagn, utan sällskap, en värstinglördag innan jul!? Oooh, jag bannade mig själv. Gick på Classe för att köpa en sån där svart lykta till mamma. Tvärslut, så det ut som. Så jag tog en röd och gick och ställde mig i aslånga kön. När jag är nästan-framme så kommer jag på att tänk om det ändå finns en svart någonstans. Så jag prånglar mig ur kön, välter ett halvt ställ fullt av kortlekar. Går skamset och toksvettig och frågar om hjälp. Allt löser sig och jag kunde återigen gå och ställa mig i den aslånga kön, med en SVART lykta till mor. Det fanns EN kvar. Röta och hallelujah!

Vi matade på. Trängde oss fram med rolls roycen bland så många människor som jag inte ens visste bodde i denna lilla stad. Drog på Madame Filur och blev med det besöket heeelt färdiga med julklapparna. Vilken lättnad! Så då vandrade vi hemåt. Liten var helt rödblommig och toksvettig, mamman likaså. Usch. En bäbis ska inte behöva julklappsshoppa. Han sa visserligen hela tiden att det gick bra (satt tyst och stirrade ut allt och alla).

Och ja. Nu är vi hemma. Liten har precis somnat och luften har gått ur morsan, totalt.  Men jag villvillvill hinna med en massa innan mannen kommer hem  i natt, så att vi kan komma iväg i så bra tid som möjligt imorn. Frågan är vart jag ska börja.. hänga den där tvätten jag inte hann hänga förut kanske? Och sen vika en massa tvätt. Packa kläder. Rota fram alla julklappar som jag gömt och typ glömt vad jag gjort av dom. Städa behövs också. Det är typ skräpigare och snuskigare än någonsin. På något konstigt vis så tycker jag om när det är lite röra, för en gångs skull. Packningskaos. Pedanten får sig en redig prövning. Och vad som väntar, en färd söderut för jul och lov, det gör det hela till ett mysigt kaos.

Tack som lyssnade!

Ena dagen går vi på julbord tillsammans. Nästa storshoppar vi på stan bland tusentals människor. Du är mig en trevlig Miniman, Liten! Mamma är så glad för dig. 

Kram/lillafrun