Jo, jo..

Vad gemytligt och trevligt det känns nu, att komma in i gammköket. Skira spetsgardinen som kändes så härlig under sommaren, hade nu blivit naken, kall och kal, plötsligt.

Fram med Farmor Gertruds fönsterputsknep (ljummet vatten, några droppar diskmedel och en hop korkar ättika), putsa dyngiga fönster rena och trolla bort sommarens flugskit för att få avsluta med att hänga upp dom där gammelrosarutiga gardinerna i stället.

Höstduken på köksbordet, hipp som happ-bukett i vasen. Trevlig bok att bläddra i för inspo om olika små detaljer vi lurar på i renoverandet. Och så lyckan över nyköpt paket med långa ljus så det bara är att elda på… nu är hösten igång, så är det bara!

Lyckans er alla som har möjligheten att elda i era hem, mer än bara ljus, menar jag… fy farao, vad vi också längtar efter det. Barnen har till och med börjat prata om det.. en värmande brasa. En järnspis i köket, liksom. Eller att kunna väcka liv i kakelugnen i Salen. Vi önskar så att få uppleva det, någongång.

Vi håller värmen med ullfilt så länge… och en himla massa fejjande.

Så typiskt mig att mitt i matlagningen bara tycka att det känns så trevligt att jag bara måste släppa allting och fota några minuter. Och ett så städat kök var tusan värt att förevigas, för himmel vad det lagas, sölas, kladdas, diskas, spills, pysslas, äts och LEVS i detta rum, dag ut och dag in. Och trots liten fotopaus, så blev det blev middag till sist, den där dagen också, lovar. En paj förresten, med rökt skinka, herrgårdsost och fräst lök och grönkål. Suveränt gott!

Det tog två dagar. Utspritt på en miljard småstunder. Att storstäda köket.

Torka av varendaste skåplucka helt och hållen, varendaste liten kryddburk, tvätta tyger, stryka gardiner, putsa fönster och skura och göra allt sådär verkligen grundligt, ni vet. Sådär som man bara gör nu och då. Men himmel, vad härligt det känns nu. Att skylta om, behöver inte innebära ”köpa nytt”.. oh, nej. Det kan innebära tvätta trasmattor och lägga på ren matta, byta ut ett kuddfodral, duk och kanske hänga upp en bunt eterneller på väggen som viskar om höst men låter sommaren stanna som ett fint minne..

Att ha trasmatta på sofflocket är ett lifehack. Så mycket enklare att hiva trasmattan i tvättmaskinen… än att krångla av ett tyg som sitter fast.

Att ha skyltat om för höst i gammköket. Just så.

Emmeli