…ja, jag väntar å väntar.

Fiollektionen gick kanonbra, nu är det bara resten kvar. Och jag vill helst fly hem och ligga under filten och sova på M’s bröst. Där känner jag mig trygg. Han hjärtslag får mig lugn. Å, jag vill heeem!

Men, nu är det såhär! Man kan inte utvecklas om man inte utmanar sig själv… man måste hoppa ur trygghetszonen. Och en sak till! Visualisera och intala sig hur bra det kommer att gå, det är också ett knep.
Oj oj oj så klok jag låter. Nu ska jag försöka lyda mig själv…

En liten stunds väntan nu bara… Min rosa hög och två fina vänner håller mig sällskap. <3 20121108-141817.jpg

KRAM/ lillafrun

G-VMBJT57ZE4