Det är lördagkväll och jag tillbringar den i min ensamhet.

M är iväg på ett gig. Jag tycker rätt bra om att vara ensam hemma. Någon gång då och då så tycker jag att det kan vara ganska så skönt. Men inte mer än så, då och då alltså.

Nu framöver, ja princip hela vårterminen ut, kommer jag att vara mycket ensam hemma. Mannen sticker iväg söderut för att ägna dagarna åt att göra praktik på svt. Denna vår är det, tack och lov, ”bara” i Umeå han kommer befinna sig, under vardagarna. Men på helgerna, då.. då kan vi ses! Förra våren var han i huvudstaden, och dit kändes det låååångt härifrån norrnorr och det var inte så lätt att ses så ofta som vi önskade.

Så. Jag sitter här och känner mig lite ledsen i kroppen. För att han (som du säkert är tvärless på mig, för att jag bara skriver han som en enda bokstav stup-i-kvarten) ska åka iväg och för att vi inte kommer kunna ses varje dag och ha det sådär mysigt som vi har. Varje dag. Det behöver inte vara något särskilt vi gör, men du vet ju hur jag är- uppskattar det stora i det lilla. Som en frukost tillsammans. En kram när man kommer innanför dörren efter en jobbig dag. Ett träningspass på gymmet tillsammans. Eller att varje kväll få somna på hans arm. Ja, du fattar. Han får mig att må så himla finfint. Så jädra bra.

Men.

Jag är glad, samtidigt. För hans skull. För att han är så ambitiös,duktig och noggrann. För att han kämpar och fixar och trixar för att komma dit han vill. Jag är imponerad och stolt. Mycket stolt. Och jag vet ju, att vi kommer klara dessa veckor utan några problem. Mer än att jag kanske ringer och snyftar någon kväll och sådär, för att jag längtar ihjäl mig. Men, Vi klarar allt. För är kärleken starkare än allt annat, ja men.. då klarar man ju allt. Så är det. Och vår kärleks-saga är ju nästan för bra för att vara sann, när man tänker efter. Jag kan fortfarande bli tvungen att nypa mig i armen ibland.

Så…

Jag ska nog inte grubbla så mycket mer än såhär…

Det kommer att gå bra. Det kommer att gå bra. Det kommer att gå bra.

VI

Afrika. Det var häftiga grejer att uppleva tillsammans.

(Cecilia Lundmark, fotografen, är fantastisk på att fånga betydelsefulla ögonblick.)

Det är lördagkväll med en människa med dubbla känslor. Hon har ett kärleksvarmt hjärta, som övertygar henne om att

-Det kommer att gå bra. 

  

KRAM/lillafrun

 

G-VMBJT57ZE4