Ibland blir det bara helt enkelt inte som man tänkt sig, eller hoppats på.

Det hade ju kunnat varit värre, säger jag till mig själv. Det är ju bara en sjuka, en sån som hör hösten till, på något vis. Jag känner mig helt blåst, eftersom jag inte anat någonting, inte känt någonting. Men hellre det, pang-sjuk, tvärsjuk och sedan pigg fort, än att gå och dra på nå något.

På en, max två händer, kan jag räkna till hur många dagar jag varit hemma ifrån skolan och varit sjuk, från att jag var lill-liten, till nu. Ja, förutom när jag var 12 år och hade vattkoppor, precis överallt, i mängder. Då, då var jag hemma länge. Jag kommer så ihåg hur jag riktigt bönade och bad om att få gå till skolan. Så efter klartecken så sprang jag dit, med ett leende på läpparna! Att jag hade (såklart, läkta) prickar och ärr överallt, det spelade ingen roll. Jag fick ju gå i skolan!

Så idag känner jag mig ungefär som 12 år igen.

Dagens morgon-runda blev en kort en; ut på baltanen för att hämta lite friskluft, sitta en minut på trappen och titta på min vackra rosenbuske, knipsa ett par knoppar och sedan gå in igen. Det fick räcka så.

IMG_3686

IMG_3688

HA EN FIN MÅNDAG!

KRAM/lillafrun