Åh, nu skulle mamma bli stolt och glad, tänkte jag precis.

Men så kom jag på, att det räcker med känslan att Jag är stolt. Över mig själv.

Vad jag är stolt över? En småsak. Men lika värt att uppmärksammas för det, det är kanske inte så ofta man puffar på sig själv och säger Vad bra du är. På något vis är det liksom lättare att säga till någon annan, håller du med mig?

IMG_3698

IMG_3699

IMG_3701

IMG_3702Men vad svamlar hon egentligen om?

Jo. I sommar har jag haft det lite lurigt med maten, om jag säger så. Eller egentligen under en kort period bara, men då har jag i princip inte varit sugen på något. Förutom mjukt bröd, med hysteriskt mycket smör och leverpastej på. Och det har ju funkat, visst.

Men nu är jag liksom på mat-banan igen OCH dessutom är jag inte så trött längre att jag orkar göra min egen mat. M har varit en hjälte, som alltid.

Så idag, är jag stolt över mig själv. Att jag tar mitt ansvar och gör nyttig och god matlåda; med söndagssteken (okej, den kirrade M), couscous, god sås. Mini-trädgårdens tomater, en sån där frukt som jag inte kommer ihåg vad den heter. Och en mellis-macka. Hejja Mig!

Du! Boosta dig själv med MINST en sak som du känner dig stolt över idag, hos dig själv! Spela Roland om det är något du har gjort, helst ska det vara något du bara äär, men båda går bra. Boosta Dig,nu.

KRAM/lillafrun