Att hålla fokus på rätt saker, det är inte alltid det lättaste.

Men jag är tjurig och vägrar deppa och tycka synd om mig själv, som dessutom bara gör det hela sämre. Igår var det en pissdag, men det fick räcka med en. I morse när jag vaknade, efter att ha sovit bästa natten på länge så kände jag att Yes, det här ska bli en bra dag! . Jag klev upp, öppnade den hemliga dörren och satte ännu ett kryss..

Japp. Jag har pysslat ihop ett pepp-schema. Ett kryss för varje dag som gått. Alla sätt är bra, förutom dom dåliga….

Efter rapportskrivandet så hoppade jag på en buss ner mot stan. Det var bara jag, ett tokgammalt par och busschauffören. Ur högtalarna spelades medryckande Michael Jackson-låtar och jag kunde omöjligt hålla mig från att börja sjunga med och låtsas att jag var med i någon flashig musikal. I ett nafs var vi framme och jag hoppade av bussen, och hade sedan en stund att snurra i affärerna. Köpte med mig ytterligare ett 99-kronors baslinne ifrån gina tricot (dom är sååå sköna över magen!) i en ny färg. Partade till det med ett grått.

Till slut landade jag på rätt plats; i den där gröna, noppriga stolen, med ett lugn som jag bara får när jag är precis där. Hos min kära morska. Och alla mina värden var bra, Liten hade växt och hon gav mig beröm för att jag fortfarande höll igång min träning, och sa att Det där kommer du att ha igen sedan! . WöhööW!  

Sen tog jag apostlahästarna hem till lyan igen. En skön promenad med glädjerus i kroppen. Jag kände mig sådär löjligt duktig på något vis. Jag vet inte varför, jag bara kände så, som vanligt när jag varit på mitt favvoplace helt enkelt. Ramlade in i lyan, åt en sen lunch och nu ska jag vila under filten en stund.

Alla gröna kryss betyder att M är hemma då, eller att dom dagarna redan passerat. Förra veckan fick jag så kloka ord i en kommentar här inne…

“missing someone gets easier every day, because even thought it’s one day further from the last time you saw each other, it’s one day closer to the next time you will.”

Det stämmer. Så jag väljer, så länge jag bara orkar, att inte fokusera på att det är en hel drös med tomma rutor som hänger där på dörren. Utan istället  fokusera på att dom där okryssade rutorna blir färre och färre, vilket betyder att vi kommer närmare och närmare mål. Och dessutom, närmare Litens touchdown!

En tisdag alltså. Med gröna, peppande kryss. Ett lyckat rapport-grejsande, en rolig busstur, ett lyckat morskan-besök och en preggonad. Hejja!

Kram/lillafrun