Det här är lyx.
Att få vakna tupptid, av sig själv, och känna sig utvilad. Jag har sedan legat och funderat och filosoferat under täcket, sett dagens morgon gå från nattsvart, till rosa-lila, till ljust, ljust blå. Och kommit fram till att det ju är rätt så festligt det här; att vara solokvist men aldrig vara ensam. Jag har ju ständigt ett sällskap, näranära, som gör mig lycklig. Igårkväll umgicks jag och Liten. Jag skålade handen, till den minsta versionen jag kunde, och däri möttes den lilla foten och jag. Längtar så tills magen och vattenballongen inte är emellan oss längre.
Nu ska jag fortsätta njuta av min lugna tisdagmorgon, innan dagens timmar av hårslitande startar (yes, rapportskrivning!). Frukost och en promenad ute i ljuset väntar först. Men allra, allra först, kanske det bästa av allt; att sätta ett grönt kryss i pepp-schemat! 😀
God morgon!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer