Den blommar nu. För fullt.
Det är ljusgrå moln på himmelen, men värmen är här och när jag öppnade dörren nu på morgonen så möttes jag ev doft som jag så önskar att jag kunde spara. Till vintern, när det är kallt och rätt så doftfritt. Men det går ju inte, så jag njuter nu istället. Går barfota i gräset, nyper en kvist syrén och doftar på den, samtidigt som jag rullar den lille minimannen i vagnen. Han, som idag fyller 3 månader. Han som varje morgon möter oss med det största leendet, sover som en prins på natten och gör läten som ingen ta miste på vad dom betyder. Han är lycka. Och nu är han tre månader, den där lyckan. Som nu skrattar högt, sitter som en stolt liten miniman när man håller honom i knät och älskar att stå på sina små, starka, ben. Sjunger som bara den gör han också. Och sen är han sååå kär i sin mamma och pappa. Han tycker om andra människor också, bjuder mer än gärna på ett leende till den han möter, vem än det är. Men vi, jag och M, är hans favoriter. Såklart.
Både igår och idag har jag som ett ont i magen. Det är svårt att förklara. Men, titta här
Det här vaknade jag till i morse. Och jag älskar dom så mycket att kärleken nästan har svårt att få plast där inuti bröstkorgen. Ibland går jag sönder lite, på det där vackra viset. Och det gör ont. Men jag är så tacksam för det där ontet, för det betyder att jag älskar. Dom där två som jag absolut avgudar och tycker är helt fantastiska, båda två.
Det är söndag idag.
Regnet är nog inte långt borta. Men det är varmt och jag sitter nu på trappen med kaffekoppen bredvid och har en lugn stund. Efter sångstund med Majas alfabetssånger, så sover Liten i vagnen. Både han och jag är lite trötta idag, från igår, då jag och Liten en heldag tillsammans med Storan och gänget, i Mäjadalen. 12 timmar av mys. Ja, först kickade jag och syster igång dagen med ett sjuhelsickes backpass som gav illamående och stolthet när det var över. Sen drog vi ner på byn för sommarfamiljejippogrejs. Hoppborg, trollkarl och sånt. Liten tyckte att det var vaarmt att ligga i vagnen, så vi parkerade oss i skuggan ute på fårfällen. Och som han njöt där. Spretade på tårna och sjöng så högt att jag var rädd att trollkarlen skulle bli störd. Och sedan åkte vi hem igen och det bjöds på vääärldens godaste grillmiddag med tusen olika tillbehör. Det var så gott. Och när natten började övergå till nästa dag, då åkte vi hem. Varma i hjärtat och med en längtan efter sömn i kroppen. Så vi somnade, på en gång. Och idag vaknar vi till en ny dag. En lugn dag med inga planer bestämda. Jag älskar att ha söndagarna på det viset. Vilodag.
Jag ska ragga en jordsäck till, så att jag kan plantera ner den sista planten jag köpt hem och dom där örterna som jag fick av Storan igår. Det luktar så himla gott av dom. Men sedan, får det vara färdigplanterat. Jag ska försöka vara lite lagom, för en gångs skull. Har jag tänkt..
Liten sover i vagnen och jag längtar tills han vaknar. Men jag har det gott där jag är, jag vet att han mår bra. Så jag ska dricka mitt kaffe i lugn och ro och sedan dra på jordsäcksjakt. Ja, det ska jag.
Igår var det lördag. Det var en himlabra dag. Och idag är det söndag, och det blir nog en fin dag, det här också.
Senaste kommentarer