Vad skönt att vi inte ska till stan idag, mumlar han, samtidigt som han häller upp morgonkaffet.
Oh, yes!
Det var en hård dag igår.
Alltså.. man ska inte åka till stan för tusen ärenden, inte jag i alla fall. Då är jag überstressad redan innan och svetten på ryggen är där från scratch. Mannen skulle iväg på ett uppdrag så han lämpade av mig och Liten och gänget där på stan, och alla började virvla runt för sina grejer. Jag provade hela stans klänningsutbud och iiiingen var bra. För stort, för långt, för damigt, för somrigt, för blommigt, frö dyrt för att bara tänkas passa nu, för oskön, för tråkigt… och så vidare. Den är nog någon som försöker säga mig att den där klänningen egentligen är totalt oviktig. Jag har ju en favorit jag bara använt ett fåtal gånger och Liten kommer garanterat bli döpt, oavsett vad jag har på mig!
I alla fall.
Liten hittade vad han skulle. En ny skjorta drog han med sig hem, och ett gäng bodies. Och presenter av olika slag blev köpta och den där megahandlingen på Willys blev gjord. Men efter den, Willysträffen, som var sista anhalt för dagen, där vid långt-efter-middags-tid-och-med-ingen-middag-i-magen-tiden… då var jag så trött att jag såg i kors. Men nu var vi ju hela teamet igen; mannen och syrran och jag och Liten. Så vi hjälptes åt och tog oss hem med alla grejer. Och sedan var vi bjudna att kila till mina svärpäron på middag, trots att dom redan ätit. Det var guld värt.
Sedan somnade jag och Liten i en hög, hemma i sänghavet, intrasslade i varandra. Jag med näsan intryckt i hans ena kind. Det sätt jag älskar mest att somna på. Och så med mannen på andra sidan, förstås.
Och idag är det torsdag.
Jag fick sovmorgon. Det behövdes efter gårdagen. Om man säger så. Nu idag, ska vi grejsa på med lite utav varje. Jag ska ta mig en promenad med vagnen till att börja med.
Allt gott!
Senaste kommentarer