Så tacksam och glad att det är torsdagkväll nu.
Orden gömmer sig lite i bröstkorgen. Det blir ju så ibland.
Men jag älskar att det är torsdagkväll, att helgen är i sikte och så den där bilden, från för några timmar sedan, på han och mig. Jag var ute och sprang. En tur som det kändes som om jag hade vingar under fötterna. Jag sprang så fort. Och möttes sedan hemma, av den gosigaste bäbisen i hela vida världen.
Senaste kommentarer