Precis nu.
Jag och Liten har landat i storsängen, den ena nyduschad och den andre varm i magen efter kvällsgröten han mumsade i sig, med tända ljus prydligt brinnande. Han ska ha stil och mysigt, Minimannen. Helt rätt, tycker mamman.
Det är inte klokt, alltså. Dessa dagar har varit så galet fullproppade av grejsande. Jag har på riktigt inte koncentrerat mig på annat sedan i tisdagseftermiddag. Förutom att vara mamma och fixa vanliga markservicen så har varje minut som funnits gått åt till det där, du vet. Sen körde jag på samma gång världens höststädning också. Det är ju inte härifrån lyan som håligheterna började liksom, så nu borde vi vara på den säkra sidan och vi har på kuppen en vrålstädad och löjligt ren lya.
Idag har vi skrivit och skrivit. Och Liten är helt fantastisk, sitter där med sin bok Bonden Per har många kor medan jag och C sitter och läser ögonen blödande i den ena köttigare boken efter den andra. Fastän mörkret började falla, det endast var 4 grader, snålblåst och piskande regn. Så gav vi oss ut, jag och S. Det var inte det mysigaste vädret vi gått i, men det var så himla skönt att rensa hjärnan och få friskluft efter timmar av koncentration. Den där rundan gjorde oss båda gott och sedan dess har det varit två virvelvindar här hemma.
Den ena med fyra hjul runt om sig. Och den andra med tanken Jag ska bli klar innan jag lägger mig ikväll. Jag ska. Så jag har putsat fönster, bäddat rent i storsängen, torkat, dammsugit, och skurat golven. Det är inte en vrå, inte en list som inte är torkad. Och hela strykhögen har dessa dagar arbetats bort plus en massa annat som behöver strykas men som inte hamnat i strykhögen. Alla kuddfodral, mattor, plädar, stora överkastet, en herrans massa kläder har tvättats. Jag känner mig som mormor som rabblar upp vad jag gjort. Men jag bara måste, haha! Till och med skynket över tvättmaskinen är tvättat och struket.
Någon låg och morrade åt golvet här tidigare och undrade om vi inte snart var klara med det här vi nu hållit på med sedan i tisdags och varför i hela friden inte golvet rörde på sig som han ville. Var vissa oklarheter där, om vem och vad som skulle röra sig egentligen. Älskade Liten.
Alltså det har inte varit någon hejd och nu är det allt klart. Tjohooo! Innan vi hoppade i sängen dansade Jag och Liten Vi är i mål-dans på vardagsrumsgolvet till Karlsson på taket.
Och nu är det torsdagkväll och det stormar utanför fönstret. Vi har kommit i mål med veckans mastodontprojekt. Och imorn är det fredag. Det är inte klokt vad skönt det ska bli.
Godnatt önskar vi!
– anticimexteamet som nu checkar ut.
Senaste kommentarer