Vilken otroligt fin söndag det här är.

På förmiddagen ägnade vi oss åt såna där saker man gärna drar på men såna där det-är-så-förbaskat-skönt-när-det-är-gjort-saker och såna saker som bara måste göras NU. Tråkigt, men skönt att stryka och få ordning i bland annat linneskåpet. Nu ser det ut som jag vill ha det. Ordning och reda, då är det inre frid hos undertecknad.Och nu på stuberten-saker, som att sänka Litens spjälsäng. Han är ju nu mera en liten virvelvind som tar sig överallt i princip. Så här gäller det att säkra och vara stegen före, hela tiden.

Och sen klädde vi oss varmt och drog iväg på äventyr. Helt makalöst mysigt.

Jag berättar mer om det imorn, eller så. För nu har jag och M världens mysigaste stund, bara vi. Vi sitter i soffan, i långkallingar och stickesockar, rödvarma om kinderna och bara har det gott. Bäbisen sover ute, här inne brinner ljus och vi sörplar årets första glögg. Det är stora tankar som rör sig inne i mitt huvud. Dom gör mig både pirrig i magen, lite småskraj och samtidigt så, så längtig. Längtande, efter något jag inte riktigt vet vad det är jag längtar efter. Mycket märklig känsla, egentligen.

Så istället för att tänka så mycket djupare, än så, så fortsätter vi att sörpla varm glögg, låter tårna sakta men säkert vakna till liv igen, lyssnar på soft musik, googlar på drömkök och konstaterar att det här med dagar med familjen, är något utav en klass för sig.

Och det är en hel söndagkväll kvar, av bara sånt här. Så fint.

Önskar Er en fin kväll! Ta hand om Er. Lova det.

Kram/lillafrun