Det var morgon, jag var så fräsch och nyduschad och med hjärnan helt oanvänd.

Traskade iväg. Kände mig som lill-Emmeli, med ryggsäcken på ryggen och fullt påpälsad, med mössa, tjocka halsduken och världens finaste vantar som min hemmahemma-granne har stickat. Ungefär som om mamma hade klätt mig, liksom. Och titta! Nyvitt på backen!

Pojkarna stannade hemma för pappa-Liten-dag och jag och kompanjonen har skrivit och skrivit och skrivit. Och nu är hjärnan så uttömd på allt vad stiliga formuleringar, formalitet och refererande heter, att det bara finns en endaste rätt sak att göra just nu…

Att låsa in sig i den älskade julbubblan här hemma, tillsammans med mina två män i livet, version han jag är gift med och version Mini. Sätta håret i en knut och hoppa i dom mjukaste kläder jag kommer åt. Äta tjockpannkaka med lingongrädde till middag. Och sen! ..Dra på julmusiken, städa rumpan av mig och ta fram den där proppfulla kartongen med julpynt och tillsammans med dom där två, göra den här lyan till den mysigaste vi vet och helt adventsredo.

Märks det att någon är smått omåttligt peppad?

Jag har dessutom en alldeles soooouperny flaska med skurmedel, och det kan ju få vems mage som helst att pirra.

Inte sant?

Så nu kör vi kväll. Låser in oss i julbubblan, äter tjockpannkaka tills magen står som ryfjälle ´och släpper lös pyntfesten.

Inget kan stoppa oss nu!

Må så gott!

Kram/lillafrun