Det här har varit en skön lördag.

Vi gick ut efter frukosten. En långpromenad i snöyra. Vi var rätt avis på lilla pyret som låg i vagnen och sov. Å andra sidan konstaterade vi att det var väldigt friskt ute och snö, ja den har vi ju längtat efter nu! Sen drog mannen iväg. Jag hann spilla ut kaffe över köksbänken, in i alla kökslådor och över köksmattan. Slänga mattan i tvätten, torka upp efter klant-jag, samt träna. Innan Liten vaknade igen. Jo, jo! Det gäller att ligga i, liksom.

Efter Liten vaknat och ätit lunch så klädde vi på oss igen. Och gick ut.

En liten grisblink. Men ändå! En väldans fin grisblink. Det blåste lite för mycket på snedden för att enMiniman skulle tycka att det var gemytligt. Vi traskade en liten bit tillsammans. Ovanför oss hängde träden, så vackra och snötunga.

Men det där med snöyra på snedden, det föll inte riktigt alla i smaken.

Den ena av oss var så mycket mer taggad på det där med att vara ute, än vad den andre var. Jag provade allt. Tjoade, dansade fuldans, lekte hyper-tittut, klampade in i lyan igen för att hämta bunke och slev. Vi bäddade med liggunderlag där det var lä inne på baltanen och bakade snökaka där. Det var det bästa. Lä var bra! Fullt förståligt.

Rosiga om kinderna gick vi sedan in. Efter en liten grisblink ute i vintervärlden. En väldans fin grisblink.

Och ser du!

Det är en snöängel. 

Min och Litens. Sådetså.

Nu sitter jag och har världens lyxstund. En varm kaffekopp med mammas goda havrekex till, med massa smör och ost på. Liten sover ute i vagnen igen. Han slumrade fort, efter att i eftermiddag ha varit uppe och busat och lekt med sin grannvän.

Jag är sådär skönt trött efter att ha både gått och tränat och andats massa friskluft och lekt och busat med världens bästa pojke. Det är en skön stund nu. Alldeles, alldeles lugn. Och jag njuter.

Hoppas ni haft en fin lördag, ni med.

Kram/lillafrun