Maxat.

Och den här fredagen är som vilken fredag som helst. Allt är i sin ordning och med färska fredagsblommor viskas det om helg, och en lugn sådan också…

Ööh.

Inte riktigt! 

Det är en otrolig maxad vecka, det här. Det har tickat på i ett. Uppdrag för M i vanlig ordning, jobb för mig (hoppsan! jag har varit sketatrött efteråt) och så ”lite lätt flyttpack” på det. Ja, och så allt annat som hör livet till, ni vet.

Blommorna här ovan, är ett fång torkade rosor från olika tillfällen. Det gör så ont i hjärtat att kasta dom. Många av dom är från mannen..

Grattis älskade på 20-årsdagen. 

Jädrans, det känns som hundra år sedan jag fyllde tjugo.

Nåväl.

 M kom hem sent i natt och åker iväg om en liten stund igen och blir borta till imorn. I helgen väntar packrace deluxe och jag känner att jag vill hinna så mycket som möjligt idag, men att det ju inte är det lättaste…. ”trots att jag har världens bästa hjälpreda”.. (ni hajjar, det är en konst att packa tillsammans med en ettåring).

Har en liten stress i kroppen men tänker råda bot på den genom en stunds egenlyx nu, innan mannen drar iväg. M passar på att packa lite, Minimannen sover i vagnen och jag har en skön löptur som väntar. Där får jag motion, energipåfyllnad och kommer garanterat hem med ett lugn i kroppen. Det slår aldrig fel, nämligen. Trots att veckan har varit och är maxad så hoppas inte träning över här hemma, det är liksom den som gör att vi känner oss så starka och lite som supermänniskor när det behövs. Värsta braiga grejen!

Nu kör vi fredag!

Lillafrun