Att ta vara på den näst sista.

Lördag! 

Och här har vi visst varit vakna i flera timmar redan. En ovanligt tidig morgon, men jag tror Minimannen har en plan med det hela; att ta vara på den här näst sista dagen med pappan på svensk mark.

Bra tänkt, Liten.

Oooh, den utmaning som vi vetat om i flera, flera månader är snart här. Nu vill jag mest bara att det ska bli måndag, så att det kan bli om tre veckor och M kommer hem igen. Fast samtidigt vill jag inte att tiden ska gå fort, för det är en ljuvlig tid nu, blir bara mer och mer vår ute och det är ju helt underbart. Minimannen och jag kommer ha det fint här hemma i lilla byn och mannen kommer garanterat ha det hur bra som helst, han också. Men ni vet, det är drygt att vara ifrån varandra. Det går liksom inte att se bort från det, än hur häftigt detta uppdrag nu må vara…så därför, önskar jag ändå att tiden kommer svischa…

Lördagsfrukost, sprakande eld och ring så spelar vi! på radion. Liten myser en stund framför Katten i hatten, medan päronen sörplar kaffe. Nu ska vi packa ner det lilla livet i vagnen och dra ut på en lång och härlig hurtpromenad.

Önskar er en fin lördag!

Lillafrun