Det blev verkligen en pangdag igår!
Jag och Liten roade oss med timmar av utelek i det härliga vädret. Samtidigt skötte vi också markservicen och tvättade, hängde tvätt, vek tvätt om vartannat. Och var på långpromenad och till affären. Så lagade vi mat och bakade äppelkaka (samtidigt som vi sneglade på ett otroooligt vackert prinsbröllop!) för att bjuda den arbetande pappan på. Han, M alltså, klippte gräset i typ tjugosju timmar igår…. två varv runt den stora, stora gräsmattan, det tar sin tid. Och så finputs med trimmern efter det. Så finputsigt att han kapade av en utav dom få perenner jag lyckats hitta här. Så då försökte jag sura lite på honom, men det höll i sig i max två minuter sen kom jag på hur ofantligt världsligt det var. En sväng till det där efterlängtade stället hann jag också. Trädgår´n, alltså! Så nu har jag plant att sätta ner i gammhinkarna. Ska bara ordna sån där braig jord först, som jag inte fick tag på igår. 
Efter middagen satt vi under äppelträdet hela lilla familjen. Åt äppelkaka/äppelbitar, sörplade kaffe och mjölk. Spillde härsan och tvärsan, njöt av solen i ansiktet och konstaterade att det är svårt att greppa. Hela den här grejen. Vi är här för att stanna, liksom.
Medan M gjorde klart det sista ute på tomten, lekte jag och Minimannen en sista sväng. Kuragömma bland bärbuskarna. Så hysteriskt roligt! Sen nattade jag lillvännen innan jag mötte upp mannen för kvällsdate ute på bron. Där bäddade vi med fällar och täcken och satt och njöt i den smygvarma junikvällen. Med solen som sakta gick neråt bakom fjället, bläddrade vi i inredningstidning, googlade klinker, mätte väggar, funderade. Och så var vi upp en sväng på övervåningen, den som just nu bara är som en endaste stor vind, och fascinerades än en gång över den höga, höga takhöjden där uppe. Det är ett väldigt stort hus det här, men än så länge med bara en våning i ordninggjord. Övervåningen är alltså inte inredd utan står och väntar på arbetssugna händer som ska omhänderta alla kvadratmeter som finns där uppe. Så länge bor vi alltså bara på ett plan, men med rum så stora att dansa val i, så efterlyser vi än så länge inte mer att-vara-på-plats.
När någon säger ett ohyggligt renoveringsobjekt, säger vi ett oändligt potential… Och övervåningen, den är ett endaste oändligt potential!
Det är så häftigt, det här. Jag måste nypa mig i armen lite. Som vi har drömt, hoppats, väntat och längtat efter det här!
Hej!
Jag har inte hunnit säga det innan men GRATTIS! Vilket hus!
Jag brukar inte kommentera så ofta, lite då och då bara, men vill först berätta att du inspirerar mig så otroligt mycket (även om jag är nästan 10 år äldre med två barn 😉 ).
Det som jag tycker är mest fantastiskt med denna bloggen är all den positiva tänkandet samt att du verkligen ser det fina i varje ögonblick. Där är verkligen inte jag men jag jobbar verkligen på det och med alla dina blogginlägg så hoppas jag att det går fortare än utan. 🙂
En annan sak som jag är så imponerad av är all din träning. Och här är du verkligen en förebild för mig.
Så jag undrar, hade du velat skriva ett inlägg med hur du lägger upp din träning per vecka. Vad tänker du på, hur ofta tränar du styrka och hur ofta springer du? Vilka muskelgrupper siktar du in dig på, ja du förstår, allt 🙂
Även lite hur du tänker på vila. Kommer ihåg förra sommaren tror jag det var som du inte träna alls på en vecka (har jag för mig).
Igen, tusen tack för en fantastisk blogg och inspirationskälla!
Kram Helena
Hej! 😀
TACK så mycket! Så många härliga, peppande ord du skriver!! Så glad jag blir 😀
Jag kan absolut försöka skriva ett inlägg om min träning.. måste fundera lite först bara. Men håll utkik! 🙂
Hejja Dig och allt gott!
Och du! Jag är inte perfekt någonstans, oftast är jag positiv och så. Men inte alltid, lovar!
Ha en fin kommande vecka! Kram!
Bästa bästa sättet att tillbringa en ledig dag på <3
Kram Anna
Precis så. <3
KRAM och natti!