Just idag känns det ofantligt skönt att få en ledig dag. Tillsammansonsdag är det, dessutom. Alla tre är hemma.  Så himla fint.

Det dök ju bara upp någon snutt av sån tid förra veckan, så den här dagen njuts det. Veckan har börjat i raketfart och dagen igår var som tre, typ. Mannens alarm rinde 04.45… och bara vetskapen av att alarmet skulle ringa så tidigt gjorde att varken jag eller mannen kunde sova särskilt avslappnat natten mot igår. Sen väntade 40 mil i bil för M norrut, vidare en dag på Högskolan för hans Föreläsningsuppdrag där och till sist körde han samma väg hem igen och rullade in på gården sent igårkväll. Håhå, alltså. Jag har sagt det förut, men den där mannen; han gör alltid allt, allt, allt för sin Lilla Familj. Jag hade av-kärlek-ont i hjärtat hela dagen igår, med tanke på hans oövertalbarhet att stanna en natt borta. Jag vill hem till min familj, sa han bara.

Jag och Liten jobbade på vi också; Lillvännen fick starta sin dag tidigare än vanligt eftersom det var jag som lämnade på Förskolan. Sen möttes vi när det var kväll, hos Världens Bästa Farmor&Farfar; S hämtades av Farfarn eftersom Morsan alltid kommer hem så sent på tisdagarna och Pappan ju var uppe i Norrnorr fortfarande och ja… Vardagspusslande,  helt sonika.

I natt har vi sovit som tre björnar mitt i snorkalla vintern. Vaknar till ett otroligt höstväder, äter frukost.  Jag rejsar runt och sätter en deg och laddar för gräddning i eftermiddag samtidigt som jag matar tvättmaskinen full. Vi ska nu ge oss ut bara sista kaffeslurpen är uppdrucken.

Åh, så lyxigt det är, det där; Att under en vecka både få jobba och ändå vara mycket hemma med lillvännen.

Önskar er en fin dag!

Lillafrun