Åh. Jag vaknar och är alldeles, alldeles pirrig i magen idag. Som ett barn liksom. Jag var uppe i natt och tassade en sväng genom huset och såg till min glädje att marken var alldeles vit och täckt av den där snön vi längtat så efter. Julstämningen blev liksom med ens, på topp!
Helt oooonderbart!
Och idag är det Dan före Dopparedan. Liten har sagt åt sig själv att Sitta hä! på stora kudden bredvid Adventskalendern och öppnat det nästa sista paketet.
Han har verkligen uppskattat detta påhitt, blivit skitglad för vad än det varit i paketen och kors i taket i varit och ryckt mer än några gånger, för att få ännu ett paket. Gullunge!
…. med inte bara en Trasa i handen, utan två. Kära nån, nu lever vi farligt om vi i fortsättningen ska hålla reda på båda hela tiden. Han är sannerligen en liten traspojke vår lillvän. När han ska leka är både napp och trasa i vägen tycker han (tur) , men när han ska sova eller bara mysa en stund, då hänger dom runt halsen likt Lill-Ernst och så gosar han järnet, och har han då två så är det ju dunderbra åt båda håll, säger Minimannen…
Här ska nu fixas med det sista inför imorn, ordnas julig efterrätt, slå in paketen (hoppsan då, någon somnade visst direkt efter repet och inte ett enda paket blev inslaget. Förutom en älskad mans paket till sin fru. Dom paketen ligger under granen nu och jag smäller av av nyfikenhet!). Så ska skurtrasan få visa vad den går för en sista gång innan jul också. Och ett träningspass hade också tänkt hinnas med. Ja, det låter ju som en prima-skinka-dag det här! Och vi har snööö ute!
Önskar er en finfin Dagen-innan-Jul-afton-dag!
Senaste kommentarer