Det där var i söndags.
Efter att vi varit ute och promenerat i snuskväder tillsammans med Torehunden. Lagom till att vi kom hem skjutsades semlorna in i ugnen. Ja, helgens andra omgång alltså. Dels var jag skeptisk till lördagens konstigt jästa, och sen behövde jag fler…
Finporslinet dukades fram! I höga, smårangliga småblommiga travar.
Den här söndagsvarianten gillade jag massor.
Då vi bjöd hem både mina Päron, M´s Päron och Storan med familj. Så himla mysigt! Vi tog helt enkelt vara på rikedomen, att vi har varandra så nära. Och så hade vi mysigt söndagshäng här hemma hos oss. Gjorde vår egen Semmeldag och hade det gott, helt enkelt.
Där ute på gården?
Jo, jo. Det var vår första anhalt; Vårt Hemmafjäll, där mannen grillade korv och serverade till oss kors och tvärs. På tunnbröd, precis som i fjällen. Fasligt gott!
.. vissa anlände till fots, andra med bil och vissa såhär;
Vi gick in allihopa. Och där stod ju semlorna och väntade, som var fyllda med den hemgjorda mandelmassan som gjorts under morgonen och sedan toppade med spritsad grädde.
Mums!
Och ännu en gång konstaterade vi, jag och mannen, att vi är i det vi länge längtat efter. Att ha ett hem, med våra kära, nära. Att kunna bjuda hem och ses, en vanlig söndag liksom.
Liten med hans älskade kusiner!
Så vi hade en egen Semmelsöndag, vi. På vårt älskade Drömgården. Inte klokt, så fint.
Ha det så gott! Kanske dyker det upp en semla idag också… om man har tur?
Vilken underbar dag ❤️
Det var det verkligen <3