Ord som sovit några timmar och publiceras när vi nästan är vid dagens mål; Hemma! 

……

Vilken helg vi har haft!

I fredags åkte vi alltså ner till Huvudstaden för en dag med Moster M. Helt galet festligt tyckte Minimannen. Sisse åka tåg. 

Det var häftigt. Så lunchade vi med resten av storsdagen.

Någon var lite extra lycklig..

Och åt pannkaka med färska hallon och jordgubbar innan han slockande i vagnen i vimlet av människor och ljud.  Och efter stadsflanerande, ätande och lite shoppande så tog vi tunnelbanan mot Moster M igen,

Mamma och Lillvän. Hand i hand. Det var inget vidare mysäder, precis. Så Liten tog sista biten invirad i mjuka filten, innan vi landade hemma i värmen hos Moster M.

Där sörplade vi kall mjölk eller varmt kaffe och åt bageribullar och jordgubbar och hade det fint. Innan vi sedan åkte norrut igen, mot lillkusinen och hennes familj.
Lördagen?

Ptja, började oroligt. Jag tyckte att Bäbismagen kändes så spänd och inte som vanligt. Ringde 1177 och vi blev direkt skickade till akuten. Hade nu gått från att inte vara så orolig och tänka att det nog var som det skulle, till att bli helt vansinnigt orolig. Ni vet hur det är, när man väl börjat oroa sig liksom. Jag och älskade M åkte in, supernervösa. Och ju mer nervös jag blev, desto mer spänd med Bäbismagen… väl framme hade vi både en och två skräckscenarium på näthinnorna, men vi återvände snabbt hem igen med lugnare känsla och att allt var som det skulle ändå. Bästa lugnandet fick jag efter att ha pratat med mitt eget BVC (Mamma och Storan). Då sänktes axlarna ännu mera och jag kände hur Bäbismagen slappnade av samtidigt. Sen var det inga konstigheter mer. Jag ville ändå inte hoppa och studsa så mycket, och ingen annan heller förutom kidsen. Så vi hade lugn och skön lördag; lekte ute med barnen, gick på promenad med vagnarna, Kusins E´s Maja var såklart också med.

Jag och mannen glodde på vackra hus och fina fönster. Och till sist landade vi hemma. Lilla kocken (med liiite hjälp) gjorde hemmapizza under kvällen. Innan han själv bäddade ner sig i finsoffan.

Sen somnade vi, familjevis, med var vårt barn. Päronen rumlade sedan upp och möttes för lite mellohäng och en sista-kväll-med-gänget-kväll.

Vi har haft det så himla fint i helgen. Tack familjen L-E <3

Och nu sitter vi i bilen på väg hemåt, alltså. Den här resan verkar gå lika fint den, oerhört skönt. Just nu sover Liten i baksätet efter att ha lekt järnet under lunchstoppet. Pappan är koncentrerad på körning genom snöfall och snörök. Själv sitter jag och surfar vackra färger på ytterdörrar och klickar hem födelsedagspresenter till vår snart-tvååring.

Lillafrun