15032017-IMG_6191Det var en Mycket Peppad Storebror som kom in genom dörren efter Föris igår. Han tyckte Lillasyster skulle skynda lite så dom kunde dra iväg någon himla gång!

Det väntades ett avsked som helt och fullt enbart förknippades med en fest. Vi drog mot stan, i stormen.

15032017-IMG_6205Pojkarna satt fram tillsammans, enligt överenskommen plan sedan morgonen. Så någon var mäkta, mäkta stolt!

15032017-IMG_6209

Jag satt bak i solskenet, tillsammans med min lilla flicka. Längesedan vi gjorde en hela-familjen-tripp. Och jag brukar ju alltid sitta fram då också. Så det där kändes extramysigt, alla var mycket peppade.

15032017-IMG_6214

Äntligen var vi framme, nyvakna barnen och päronen.

15032017-IMG_6217

Och iväg det bar för Dagens Stora Uppdrag.

Vi skulle till Leksaksaffären. Till Herr Isbjörn….

15032017-IMG_6223

Knyta ett paketsnöre om något älskat och göra ett avsked så festligt det bara gick;

Päronen stod med hjärteont och bultande hjärtan, och sån otrolig stolthet. Över den där stora lilla pojken. Som först stod och funderade lite..

15032017-IMG_6225…men som sen så målmedvetet och tryggt, sa hejdå nappen! och hängde den om halsen på Isbjörnen, lite med hjälp av pappan och hans långa armar..

15032017-IMG_6227

Så fladderhjärtig som jag är, så kan ni bara ana hur det knöt sig i magen på mig. Min Liten, som säger jag är ju storkille nu, mamma! som den största självklarheten. Han, som är ”tre år och lång nu” och inte behöver nappen längre.

15032017-IMG_6229

Älskade Liten. Du är liten storpojke nu. <3

Vi har pratat om det här ett tag, och haft 3 år, som litet riktmärke. Så häromkvällen, när vi upptäckte att nappen höll på att bli trasig, så blev det ett ypperligt tillfälle att sluta. Jag tänkte att det skulle bli katastrof, S har verkligen älskat att ha napp och trasa och alltid blivit sömnig på ögat så fort han fått sitt mys-kit. Senaste månaderna har han enbart haft napp och trasa på kvällen när han ska sova, så lite har det ju trappats ner förstås. Men jag har ändå tänkt att hur ska det gå?..

Otroligt nog, så har det bara gått hur bra som helst. S vaknade en morgon och ville såå gärna ha nappen. Så till slut fick han det en stund. Inget mer med det, det ska liksom inte vara något traumaframkallande tänker vi. Och igår var vi så överens hela gänget. Så då lämnades den där nappen och Minimannen var så stolt och glad, fick present och medalj av Leksaksaffären..15032017-IMG_6231

..och fick sedan gå och kika på alla leksakerna och välja en från sina päron också… han valde en skruvdragare. Hah! Sådan far sådan son.

Lite småshopping på stan därefter.. några klädplagg till bäbisflickan och mamman ställde sig i en provhytt också, men kunde inte bestämma sig för om hon verkligen behövde dom där fasligt nu-så-galet-inne-brallorna eller inte, och dessutom höll pojkarna på att ruttna ur totalt också och det finns liksom inget mer shopping-opeppigt. Dom är inte bästa shoppingsälliset dom två, det ska gudarna veta. Men jag älskar dom till månen och tillbaka, i alla fall. Såklart.

Som toppen av hela alltet åkte vi på småbarnsfamiljevis och åt på Max. Tokigt och så festligt så det förslog, om ni frågar Bjossan. Han stod upp och dansade mellan pommes-ätandet. Underbar syn! Och det där avskedet, blev inte minsta ledsamt utan istället en enda fest. Så lyckat!

Till kvällen var vi så trötta hela gänget, att vi kröp ner i storsängen alla fyra samtidigt. Föräldrarna konstaterade ännu en gång att det där med stadsfläng inte är deras grej. Livet på landet är himmelriket på jorden. S sa att han saknade nappen, men då kramades vi bara lite extra och sen var det inte mer med det ..

16032017-IMG_6234..och i morse var det en solstrålande lillpojke som såg stoltare ut än tuppen! Med sin skruvdragare i handen och med ännu en utan-napp-avklarad-natt i bakfickan, minsann!

Heja Minimannen! <3

Lillafrun