I fjällgropen, solkysst och med skoterhjälmen på. I PlåtEmma, den där tunga, tuffande båten, på väg att lägga ut nät. I din alldeles egna ”Mexicobar”, grillandes och spisandes musik. I Sommarstugan, plötsligt mitt i natten, i full färd med att ”göra en fest”.. som Den Evigt Unga starta en ”Aftondans” och digga till Boggie-Boggie, som min far lirade på gitarren. Senaste dryga åtta åren, även tillsammans med han du redan innan du mött honom, bara helgillade. Min M. Ni blev tajta. Så fint.

Det var självklart att du skulle köra oss, vår Livets Dag. 7 juli 2012. När han och jag, blev Vi. 

(Samtliga bröllopsfoton är fotade av Cecilia Lundmark. Vår vän tillika bröllopsfotograf <3)

…

Det finns så många minnen. Från hela min barndom. Alla somrar i Sommarstugan. Varendaste Midsommar. Allra vintrar och fjällturerna. Där du gasat fram med din coola fru i skoterpulkan. Den där pulkan, som du bara var så fast beslutsam om att lille S skulle få. Nu. För några veckor sedan.

Varma i hjärtana åkte vi till er, en söndagkväll. En bit morotskaka hade vi med och du tyckte den var god. Och du var i vanlig ordning glad att se oss och barnen. Men du var trött. Så himla trött. Annars hade du i vanlig ordning börjat undra om vi inte hade instrumenten med oss och kunde spela en bit. 

Och som du kämpat. Men du gav dig inte. Du har följt din Livets sång; Jag ska leva, tills jag dör. 

Vila i frid, kära du.

”Vad hemskt. Men Jesus tar han om han, såklart”. Som vår lille, fantastiskt kloke, treåring direkt sa.

Idag tänder vi ljus. Bara för Dig. Älskade Morbror S.

// Lillafrun.

..Ja, eller Emma Karolina. Som du ju alltid kallat mig och ju var fast beslutsam om att jag skulle heta. Ingen har gått undan med sitt vanliga namn, inte. Hela släkten har vi smeknamn, mynnade från dig. Och det känns mer än underbart just nu.

Tack för allt. Vila i Ro.  <3