Stillsamt,.. och så vackert, visst?

 

-Om det nu varit många älskade bullersamma och susande dagar i följd. Så har helgdagarna varit precis tvärtemot; så saktmodiga och goda, tid att ta igen sig på.

Balans, ni vet. Så viktigt att det inte är klokt, ju!

Och som jag behövde denna temposänkning, just precis nu.

Jag är en människa med mycket energi, som tycker om och mår bra i bruset som är i livet.. älskar det! Tänker därför, att det är så lätt att tro också, att jag aldrig kan bli trött och tappa modet. Därför vill jag så påminna er, som precis nu, att även jag ju är människa mitt i allt, som kan känna sig skör ibland.

Då vet jag, att jag behöver trycka på paus lite, än hur mycket jag älskar vaddetnuär. Jag behöver Tom-glo, ni vet. Vilket förstås ej alltid är så lätt att få till för denna HemmaMammaFru. Tackar då för att jag faktiskt är väldigt snabbtankad, en promenad med båda armarna svängandes, en varmdusch, en stund att höra mina egna tankar.. ja, ni vet. Sen känner jag mig vid gott mod igen. Det är det vanliga, liksom.

Men ibland. När det susat och brusat, ännu lite mer än vanligt…som senaste veckorna. Ja, då kände jag mig nu i början av helgen alldeles tvärslut, bokstavligen.

Därför är jag så tacksam att jag fått möjligheten i helgen att pusta ut och ta det väldigt lugnt, när jag så kände att jag behövde det. Och jag har inte bara fått möjligheten till lägre tempo i helgen. -Utan tagit den, också! Som den finaste present från mig själv, till mig själv.

Och jag känner hur jag samlar på mig god energi, på nytt. Mycket behaglig känsla.

Nu ska jag återvända till söndagslunken! Mannen har gjort i ordning en söndagsstek vi ska mumsa på alldeles snart. Ja, ni hör ju. Ompysslad. På olika vis. Är vad jag blivit i helgen. Inte klokt, så bortskämd jag känner mig.

 

Vi hörs imorn igen. Ta hand om er, ni med!<3

 

 

Lillafrun