Stillsamt,.. och så vackert, visst?
-Om det nu varit många älskade bullersamma och susande dagar i följd. Så har helgdagarna varit precis tvärtemot; så saktmodiga och goda, tid att ta igen sig på.
Balans, ni vet. Så viktigt att det inte är klokt, ju!
Och som jag behövde denna temposänkning, just precis nu.
Jag är en människa med mycket energi, som tycker om och mår bra i bruset som är i livet.. älskar det! Tänker därför, att det är så lätt att tro också, att jag aldrig kan bli trött och tappa modet. Därför vill jag så påminna er, som precis nu, att även jag ju är människa mitt i allt, som kan känna sig skör ibland.
Då vet jag, att jag behöver trycka på paus lite, än hur mycket jag älskar vaddetnuär. Jag behöver Tom-glo, ni vet. Vilket förstås ej alltid är så lätt att få till för denna HemmaMammaFru. Tackar då för att jag faktiskt är väldigt snabbtankad, en promenad med båda armarna svängandes, en varmdusch, en stund att höra mina egna tankar.. ja, ni vet. Sen känner jag mig vid gott mod igen. Det är det vanliga, liksom.
Men ibland. När det susat och brusat, ännu lite mer än vanligt…som senaste veckorna. Ja, då kände jag mig nu i början av helgen alldeles tvärslut, bokstavligen.
Därför är jag så tacksam att jag fått möjligheten i helgen att pusta ut och ta det väldigt lugnt, när jag så kände att jag behövde det. Och jag har inte bara fått möjligheten till lägre tempo i helgen. -Utan tagit den, också! Som den finaste present från mig själv, till mig själv.
Och jag känner hur jag samlar på mig god energi, på nytt. Mycket behaglig känsla.
Nu ska jag återvända till söndagslunken! Mannen har gjort i ordning en söndagsstek vi ska mumsa på alldeles snart. Ja, ni hör ju. Ompysslad. På olika vis. Är vad jag blivit i helgen. Inte klokt, så bortskämd jag känner mig.
Vi hörs imorn igen. Ta hand om er, ni med!<3
Viktigt det där, med återhämtning. Själv är jag usel på det… 🙈
det äär ju det. Men du, här har du en till! vi kan ju faktiskt skylla på att det inte är så lätt att få till alltid när man behöver det..visst? fast nä, nog ligger ansvaret hos en själv ändå säger jag till mig själv. Så i helgen sa jag åt mig själv på skarpen;)
KRAM till fina dig!
Så så viktigt! Har varit usel på det själv med, men med åren har visheten kommit till mig. Jag har så lätt för att bränna ut mig och det är inte värt det. Märker att jag blir en bättre människa när jag tar tid för återhämtning och vila. Så viktigt för att känna mig som en harmonisk mamma, fru, syster, dotter, vän…
Så klokt att du stannade upp och tog dig tid till att vara.
Varm kram Anna
Jag hoppas och tror också att jag blir visare med åren.. det är liksom så mycket mer nödvändigt nu också, som mor till tre små. Jag vill vara en härlig mamma.. allra mest, alla måste vi få ha usla dagar.. men jag vill inte att anledningen ska vara för att jag varit ”för duktig” eller så. Därför brukar jag säga åt mig själv på skarpen när jag känner att den gränsen är nära nådd. Funkar fint än så länge och jag hoppas att det håller sig så.
KRAM till dig finaste, finaste Anna. Tänker på dig! <3
Rara du, jag är så säker på att du är den bästa och finaste mamma dina barn kan ha <3
Jag förstår din känsla, känner precis likadant ibland. Men mer sällan nu faktiskt. Även om jag "bara" har ett barn, så med allt vi varit med om, så är jag så uppmärksam på alla hennes signaler nu när hon puberterar. Tack o lov är hon inte alls "trotsig" eller "uppnosig". Nej, vi har fortfarande den där känslan, vi kan krypa upp i soffan under en filt tillsammans och bara mysa. Och hon vill fortfarande sova hos mig ibland, då får maken sova i hennes säng ;-))) Då kryper vi tätt ihop och somnar så.
Att vara mamma till henne är det jag är mest stolt över i hela livet ju. Det är den största gåvan. Å lika mycket uppskattar jag att vara med min mamma och pappa, tom så ja ibland vill vara lite "liten" och vara "mammas lilla flicka" igen, fast jag är 45… men vet du, det är sällan jag tänker på det. Min man är 9 år yngre och han är oftast den "vuxne" här hemma. Erfarenheterna gör att jag både känner mig gammal och väldigt väldigt ung… som att jag har missat en del liksom.
Nu skriver jag på en bok, en självbiografi. Det är verkligen bästa terapin, jättejobbigt, men lättande oxå.
Känns så naturligt att skriva allt det här till dig av nån anledning… för du är så väldigt äkta.
Ta hand om dig fina du <3
Varma kramar Anna
Å. Blir så berörd av dina ord. KRAM fina Anna.. och tack för att du skriver.. och det du skriver. Du är klok som en bok. Kan liksom inte bli mer rätt, än att du skriver en. <3