År 2019 lider mot sitt slut. Inte kloooookt vad fort det har gått!? Vi tar en liten titt, tycker jag!

Januari;

-Vi landar i det nya året. Börjar renoveringen på övervåningen, tänker tankar om livet, så glad att vara ”just här. och nu” …ibland tröttsamt, men för det mesta bara härligt med hemmamammalivet med tre små. Vi säger hejdå till julen, traskar på loppis, förlänger jullovskänslan tillsammans med barnen. Rullar sockerfria chokladbollar efter julens sött.. och taket hamnar på plats på övervåningen. Jag bestämmer mig för att Våga, är ett ledord 2019. Våga följa drömmar. Våga vara snäll mot mig själv. Våga, på alla möjliga fronter. Så bra ord. Jag gör en idog tillbakablick från -09 och tio år framåt.. det fick bli ett gott januariavslut. (Här kan ni läsa den 10-åriga tillbakablicken.. jag läste den nyss själv och blev alldeles gråtig).

Februari; 

Bertilen 8 månader
.
Soom vi älskar Dig!
Dina äppelröda kinder och din djupblå blick. Ditt bubbliga skratt och varendaste hick.
Dina vrål (!) som du förstått är superbra att ta till, sådär när du önskar meddela, att det är något du vill.
Du svajar stolt där du på rumpan sitter, när du ser dina storasyskon du i hela lilla mjuka kroppen spritter.
Du älskar den varma modersmjölken så. Och din mor är så lycklig, att med naturen kunna frambringa både mjuka vecket ett, och två.
Om kvällen när klockan närmar sig sju serveras en älskad portion bebbegröt. Den är överallt och bland kladdet, – du äär så söt!
Så somnar du sött, tätt intill syster och bror. Inte ett öga är torrt, hos varken far. Eller mor.
Tack för att just du kom till oss, vilken lyckans grej. Du vet och känner det nog redan, men du Bertil; – Soom vi älskar dig!

-Vi når ett historiskt steg i renoveringen och huset isoleras i övervåningens nya tak och får ännu en våning som är varm. Vi börjar suga spån ur golven på övervåningen och hittar allt från tvärgamla barnskor till tidningar från 1800-talet. Ljuset återvänder, både ljuvt och jobbigt. Jag är skör (HÄR finns några ord som förklarar mer). Vabruari fångar oss. En liten kattunge kommer till familjen. Bertilen lär sig krypa, ..alllla gör utvecklingssprång och vi älskar all tillsammanstid. Vi avslutar månaden med att börja kalasbaka inför Storebrors födelsedag.

Mars;

-Tack mars! Du var fin. Vi hade Semmelbageri och bjöd in till både semmelfika och så fick vi en femåring i hemmet och hade stort kalas med Storfamiljen. Mötte vårvintern med varma solen mot kinden på lilla utflykten, till det där garaget nere vid lagården… som ju faktiskt skulle kunna bli ett ypperligt ställe för hästar…

Sprang längs mjuka grusvägar. Tillbringade mååånga timmar bland renovering. Vi kramades massor. Kände tryggheten.. trots den svåraste känslan någonsin av Skoskav i själen. Jag berättade om alltsammans för er och det var i sig en upplevelse. Jag spenderade prick hela dagarna med människor jag älskar så hjärtat värker. En evig tacksamhet. Alltsammans. 🙏🏻❤️

April;

”Sommartid och april; bring it on”, skrev jag i min dagbok.

-Snön försvann i ett nafs och våren kom, sommaren typ!? Vi levde ljuvligt hemmaliv jag och barnen, och påtade i massor. Pysslade eget påskpyt av trollerideg gjorde vi också. På övervåningen jobbades det med golvreglande och trappförberedelser. Vi firade Livets Påsk. Påsklov med försommarkänsla. Bertilens allra första. Odlingarna var igång. Vi firade Valborg vid byns stora Majbrasa. Hela familjen tid- dyrbar. 

Maj;

-Jag minns Ljuset. Värmen som kom åter. Grönskan. Trådgårdspåtandets start. Moderns själ började spira igen. Det var gott för alla.

Cyklande småungar. En Minsting som tog sina första steg. Älskade bästisar på besök. Dofterna. Springturerna. Dom allra första blommande blommorna. Blåsippor, hägg, pingstliljor, vitsippor och äppelblom. Trädgårdsdrömmar blev sanna (HÄR kan ni läsa om dessa!). Morsdagsfirande, med det vackraste av gåvor. Försommarsemester, med hela familjen.. som fylldes av sånt vi älskar. Hemmatid och påtande på vår gård.  

Juni;

Liljekonvaljer och syren. En trädgård som tog fart. Bertil som lärde sig gå och som fyllde ett år. En Juniflicka som fyllde tre år. Midsommar som firades här på vår Drömgård. Kalas, kalas, kalas. Sommarnattandet var igång! Jag åkte till lilla sjön och sommarlovsbadade med barnen. Barnen fick också sommarlovsönska.. och storasyskonen önskade att få åka på äventyr till mormor och morfar, med övernattning. Önskan slog in! Jag hade också en tid där tacksamheten svämmade över och jag kände mig så rädd om allt vi har. Vill bara leva, skrev jag i dagboken. Ibland sköljer det liksom över en hur otroligt skört livet är.❤️

Juli;

-Ett enormt segt projekt på övervåningen, att tömma alla golv på spån, var över och mannen reglade golv efter golv och även nytt, massivt trägolv hamnade på sina platser. Vi firade Snickaren, den där älskade älskade 29-årige trebarnspappan, på hans födelsedag. Likaså vår bröllopsdag, den sjunde. Sommaren var skön. Trädgården så vacker. Storfamiljen vandringsklättrade uppför Skuleberget och så hade vi Paltkalas här på Drömgården. Vi avslutade månaden med en långtur.. först till Storasyster i Huvudstaden och sedan vidare för magisk resa till älsklings-ön, Gotland.

Augusti;

Drömmen om en blommande klätterros blev sann och hela trädgården var fantastisk. Vi plockade hallon, hela familjen. Jag och barnen hade världsmysigt dygn i lilla byn. Vännen C kom på besök. Inför hösten skrev jag ett inlägg om att ”här-och-nu:a”.. och delade med mig av hur jag och M gör när vi renoverar och får allt att snurra kring det. Ett uppskattat inlägg HÄR. Jag lekte dagmamma ett par dagar på raken och köket såg ut som stryk men det bekom precis iiingen, för vi hade så himla roligt tillsammans jag och alla barnen. Bertilen plockade äpplen för första gången i livet. Så stort!

September;

Dahlia-njuteri i trädgården samsades med älskade skördetider. Vi saftar och syltar, plockar äpplen och kokar äppelmos. Jag tar med mig barnen till skogen och vi njuter av fika och höga kusten-vyer. Jag gör hemmet redo för höst och bakar äpplekaka. Tidningen Hemtrevligt besöker oss här på Drömgården och reportaget blir så fint. Lillafrunsdagbok blir Drömgårdsliv och så himla bra det blev, tycker vi! .. mitt i högt renoveringstempo kom jag och M på att; ”näpp, dom där hästarna vill vi ha…!” och la renovering på hyllan och började ordna för ett hästliv här på gården. Alldeles i slutet av månaden, nöp frosten tag!

Oktober;

Det blir höst på riktigt och verandan byter från somrigt till höstigt. Jag höstpysslar med småttingarna. Vi åker på familjeutflykt och mor ammar Minsting på prick samma skogsplats som för ett år sedan. Päron och Minsting åker till Skellefteå och träffar två hästar. Som vi några dagar senare beslöt skulle bli våra. Jag var så nervös över hela grejen att jag fick magkatarr på kuppen… men livets lyckligaste magkatarr, helt klart! .. fast i det magontet, låg också en oro över en älskad som hade det vansinnigt tufft. Ni vet hur det är, oftast samsas så mycket när det gäller livet.

November;

Vi blir med ny trappa och ordnar egenföretagande HemmaMamman en arbetsplats. Vi glömmer allt vad renovering heter och hästfixar för fullt. Träffar älskade hjärtevänner och börjar smyga in adventsmyset. Bakar lussebullar hemma och pepparkakor hos MammaMormor och PappaMorfar. Vattkoppsracet pågår hos alla tre barnen och i samma veva blev vi hästägare, till två pållar.

December;

Å, årets sista månad.

Kära hjärtanes, vad vi har myst. Lilla NisseNissan flyttade in och hittade på bus och äventyr varje dag. Ibland var frukostmjölken grön (då hade NisseNissan pluttat i grön karamellfärg och busat med oss) och en dag stod pepparkakspyssel på agendan. Vi firade första advent och bjöd in till Det Årliga Kyrkkaffet här på Drömgården.

Att tända änglaspelet om morgonen har barnen uppskattat lika mycket som jag. Det stora i det lilla är vår, hela familjens, favorit. Vi har julbestyrat tillsammans i lugnan ro. Firat jul och njutit (njuter) jullov. Och samtidigt lärt känna våra hästpojkar, mer och mer för varje dag. Stora hästen skrämde slag på mig en dag, som ni vet, men därefter påbörjades bland det häftigaste jag varit med om. För varje dag blir människor och hästar tightare här hemma och vi avslutar året med att fira Nyårsafton här hemma, tillsammans med älskad familj och med hästpojkar utanför sovrumsfönstret…

Vilket år du var, 2019. Både ner och upp och ner och upp, igen. Fyllt av Livet, med andra ord. Är så innerligt tacksam som får uppleva det.

Nu väntar ett alldeles nytt år bakom knuten.. och jag önskar er alla ett gott, gott slut på 2019 …och ett Gott Nytt År!

… så hörs vi, när det nya decenniet är här. Wiiho!!



Emmeli

G-VMBJT57ZE4