Jag har drömt om det här. Hela livet. Så länge jag minns. Det är fortfarande så svårt att förstå. Att alltsammans är på riktigt.
Ett Blått Berg. En liten partyponny. Och en kolaböna till Fjäder. Mina tre älskade hästar. Som jag älskar er.
Vi lär oss så mycket. Om oss själva och varandra. Tar ett framsteg, två steg bakåt, tre framåt. Funderar. Lär oss lite till. Det känns så häftigt hela alltet.
Och på toppen. Är det den allra första majdagen idag.
–Vintern rasat ut bland våra fjällar…Sköna maj, välkommen till vår bygd igen..–
Vårens allra första regn har fallit och faller ännu, med fina fina droppar. Det smattrar mot fönsterrutorna, naturen jublar och grönskan får fart nu, det vet vi. Hästpojkarna fick smaka på några illgröna grässtrån och hade svårt att slita sig sedan.
Jag tänker;
–Det är första maj. Och hästdrömmen blev sann! ..
Nyper mig själv i armen. Igen. För säkerhets skull.
Älskar din blogg och dina bilder och s älskar jag att du som jag lever mot dina drömmar. Kram Lotta
Å, vad glad jag bli!! KRAM!
Så fint skrivet.💕 Känner igen mig helt, trots att jag varit hästägare i tretton år nu vilket är halva mitt liv. Häst är bäst helt enkelt 🐴
Å, du har så rätt. Häst är bäst!
Så innerligt innerligt glad för din skull <3
Å alltid så tacksam för allt, det är så vackert att läsa.
Varm kram Anna
Min bästa Anna! <3 Det är du!