Hej från matrummet!

.. skyndade mig att knipsa några bilder när hemmet var, med betoning på var (!) nystädat.. känner mig nästan inte som hemma!

Just nu är inte tiden för superordning och reda, då skulle jag missa så mycket härligt med barnen, och det vill jag inte. Fast givetvis njuter jag av nystädatkänslan lika mycket som alltid. Men jag vill att barn ska få leka, känna sig fria, avslappnade och njuta av sitt hem. Med det inte sagt att dom får hoppa i soffan och kladda runt med vad lördagsgodis som helst, eller röja runt med grejer mellan alla möjliga rum och inte plocka upp efter sig. Nejdå. Den kojjan som frejdigt byggs får så gärna göras. Men städningen vet barnen att den kommer som en eftersläntare, det brukar oftast inte vara något knussel alls. Salen har varit ett hotell mest hela senaste veckan. En lek som pågått i dagar. Med gudvetallt som ”hotellrummen” innehållit. Men jädrar, som barnen har lekt. Jag ÄLSKAR när barnen leker tillsammans. Då känner jag ”goals!”.. och nu är dom tre som kan leka hur bra som helst tillsammans, häftigt att se (och tjuvlyssna till).

En dag kommer barnen vara stora, kuddarna kommer vara puffade i sin ensamhet och sakerna kommer ligga kvar där jag senast la dom. Hemmet kommer eka tyst och tomt och jag vet redan nu, hur mycket jag kommer sakna tiden. Den som är just precis nu. Så jag väljer att njuta. Allt jag bara, bara kan.

Matrummet är ännu försiktigt inrett. Denna tavlan ska få sig ett foto i sig istället. Och hamna ovan finsoffan där inne.

För dig som undrar, är tapeten från Colorama Lunde och likaså linoljefärgen på alla snickerier.

Ser ni vasen där på bordet förresten? Det är en utav mina favoritprylar här hemma. Vasen fanns här i huset när vi flyttade in.

ÄLSKAR när solen skiner in här om dagarna nu. Det inger så mycket hopp om livet. Det gör den övervintrade pelargonen också.

Dom nya linnegardinerna vi fick i julklapp, kommer få hänga på övervåningen. Här nere fick dom gardinerna vi redan hade i gömmorna ta plats. Gräddigt vita linnegardiner.. från? Jag minns inte.

Kanske lite för korta? Men det skiter jag i. Det får duga. Jag är omåttligt nöjd att vi ens har ett rum med gardiner. I alla rum kommer vi inte vilja ha gardiner, men sovrum och matrum är typiska gardinrum.

Och titta titta!

Klockan jag fyndade på loppis för 200 kronor innan jul. Visst är den fiin? Synd bara att den stannar stup i kvarten….. får se vilket årtionde jag orkar ta tag i det, söka upp en urmakare eller så. Nåväl. Tiden kan jag ta reda på på annat vis tills vidare.. för visst är den vacker där oavsett om den tickar rätt eller ej!?

Tavlan där ska nog hängas på väggen in mot köket istället, har ”den” kommit på nu… nej, inredandet går inte snabbt här hemma. Men det riktigt pirrar i magen då också, när vi väl spikar hålet i väggen och något hamnar på plats. Varför ha så himla bråttom?

En dag i taget. Ett ögonblick i sänder. Och samtidigt liiite, lite längt tills dom där dörrarna slås upp och vi tar den första våriga kaffekoppen där ute på trappan under äppelträdet… så mycket härligt att se fram emot!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4