Jullovets allra sista dag..
..och det var ett hejdlöst snöande vi vaknade upp till. Storbarnen kom upp där kring 09-snåret och väckte mig och lillminsting. ”Frukosten är klar, mamma!”.
Ni hör ju, jullovet har tagit oss bortom tid och rum och här har sannerligen passats på. Att passas av.
Idag var pappan tillbaka på arbetet igen, medan vi andra kunde fortsätta en dag till i jullovstempo.
Efter frukost klädde vi oss i vintermunderingarna och gav oss sedan ut, allihopen.
Sopade av bron och skottade trappen. Bra så, resten sparade vi till pappan och Pelle-traktorn.
Storasyskonen kutade före, neråt gården. Jag tog Lill-Olof i pulkan, så drog vi iväg.
Mot dom där allra största snöhögarna där borta. Och lagårdsstallet, förstås. Ge vatten, fodra, titta till.
Det är fräsigt med vinter på riktigt, tycker jag. Snön yr från alla håll. Isolerar, så det blir sådär tyst som det bara kan bli när snö ligger packad som nu. Köksträdgården är inbäddad i ett tungt, vitt täcke. Viskar ”var sak har sin tid”, nu är tid för vintervila.
Snön gör oss trygga, trötta, glada, kalla fast väldigt varma… Nu går vi inåt igen..
..barnen önskar pannkakor till lunch. Jag kokar lite hallonsylt då vi ändå hade en burk skogshallon intagen från storfrysen.
Försöker väcka vardagshjärnan. Ber skolbarnen förbereda kläder för morgondagen. Skriver handlingslista. Och tar ännu en kaffekopp. Fyller tvättmaskinen, tömmer diskmaskinen, rensar kattlådan. Funderar på vårvintrig köksgardin… och på kakel till nya duschen. Lägger ett pussel med fyraåringen. Njuter, av en måndag alldeles i början av januari, när snön yr utan hejd.
Jullovets allra sista dag.
…
Senaste kommentarer