Det tomma hörnet i Salskammaren.. så kallt och kalt , .. och längtande på något vis?

Längtande, efter att återställas till sin forna glans.. med sitt goa, trygga värmespridande, menar jag.

HÄR, kan ni läsa om resan som äntligen tagit oss hit, till punkt ”ordna fungerande eldstad”.. något som bara känts som utopi tills nyss. Nedan följer några ord och många bilder, från i slutet av oktober-dagarna då vi hade ett stycke Kakelugnsproffs här hemma, som hjälpte oss att av tre återbrukade kakelugnar, skapa en.. precis sådär som man gjorde ”förr”… tog av vad man hade, alltså.

Att få ”tummen upp!” som svar på frågan om detta pussel går att ordna till en hel bit, av den så kallade simsen på kakelugnen.. ptja, det säger bara en liten del, av hur otrooligt skickligt Kakelugnsproffs vi haft att göra med. Hon har gjort ett maaaagnifikt arbete, med varsamma, byggnadsvårdskunniga händer. Bilderna får tala för sig själva, händerna upp säger vi, med stor ödmjukhet och respekt för detta hantverk.

Håll tillgodo, här kommer bildberättelsen om när vi blev med rund kakelugn i Salskammaren!

Ett stort och vacker pussel.

Drömmen om en kakelugn i Salskammaren… som smått overkligt, blev sann!

Vi kan inte se oss mätta på härligheten. Just nu pågår torktid… så ni anar ju, hur otrooooligt peppade vi är på dagen vi får göra den första lilla brasan där i…

Men VISST ÄR DEN FIIIN!?

Emmeli