Åh.
Finns det något bättre än att ramla innanför dörren, efter att ha gått i kylan hem och nästan frusit örsnibbarna av sig? Att få komma in i värmen, känna hur det osar gott ifrån köket och säga aah, vad skönt med kväll igen. Nja, svårslaget är det i alla fall. En, en, en, heldag på skolan och jag tycker redan att jag känner att det luktar bränt ifrån huvudet. Eller också är det så, att det är precis så det är, när man varit ifrån det där tänkandet. Det tar helt enkelt sin lilla tid att komma igång igen. Men, nu har vi börjat, vi är på gång. Om så inte i full fart, så ändå i någon slags fart.
Dagen har varit varierad. Och sånt gillar jag. Jag har spelat fiol, piano, sjungit, projektat, fruktstundat (ja, sånt avsätter vi tid till. Viktigt) och musikfröknat. Och nu har jag alltså landat hemma.
Mannen bjöd på middag:
En utav våra paradrätter här hemma. Otroligt gott och lika enkelt att laga.
Skär ett snitt i så många kycklingfileér du vill ha. Smeta in dom i grön pesto. Lägg i stekpannan och stek en yta på filéerna. Salta och peppra. Ta ur filéerna och lägg dom i en ugnsfast form. I snittet på kyllingarna petar du in, minst, en skiva mozarella. (man kan pyssla till det och sticka tandpetare som stänger igen filéerna. Men vi brukar skippa det. Det funkar ändå!) Klicka ut några klickar crème fraîche runtom fileérna i formen. Och skjuts in i ugnen, 200 grader. Tyyyyp i…. nä, det går inte säga någon tid. Det beror på storleken på filéerna. Skär ett snitt och kolla, helt sonika!
Medan kyllingarna gör sig klara i ugnen, så fixar du antingen quinoa eller couscous, som du blandar med körsbärstomater, gurka, avokado och paprika.
Så himlarns gott! Och jag sitter här nu, och sörplar på en kaffekopp, och är alldeles ypperligt mätt. Den där tröttheten, som kommer efter en heldag och när dessutom ljuset är helborta och kvällen är kolsvart, den ska ignoreras. Ett träningspass väntar, såklart. Men det tar emot, det ska gudarna veta.
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer