Och så kom den där måndagmorgonen.
Den jag både bävat och längtat efter. Bävat, för jag vet hur pissigt jag kommer tycka att det är. Längtat, för när det väl har börjat så är vi närmare mål.
Mannen har helt enkelt fått ett alldeles för bra jobberbjudande för att kunna tacka nej till. Att få jobbuppdrag där man bara drömt om att få jobba, det är ingen dålig grej. Och jag äär så himla glad för hans skull. Så stolt och jag unnar honom det här, av hela mig.
Men liiite jobbigt måste jag få tycka att det är. Eftersom vi kommer att vara ifrån varandra på veckorna, vardagarna. I ett helt gäng med veckor framöver. Samtidigt har jag varit inställd på det sedan i höstas, så det är just nu, som sagt, både jobbigt och skönt på samma gång. Han har åkt nu. Vi är närmare mål.
…En dag i taget och såklart kommer vi att ses varje helg. Men, vi är inte bra på det här, inte alls. Att vara ifrån varandra. Det sliter i hjärtat. Och samtidigt stärker.
Nu håller vi alla tummar och tår för att Liten stannar inne i magen så länge som det är tänkt, så att pappsen hinner komma hem och sådär. Åh..
jag måste fnissa lite, med den täppta näsan och dom tårvarma kinderna… jag menar; lite spänning i vardagen…En höggravid med en vilde i magen, veckorna tickar och mannen, liiite för långt bort.
Men. Jag ska klara det här. Jag och Liten. Och världens bästa M.
Kram/lillafrun
KRAM <3
KRAM <3
Jag förstår dig. Jag är inte heller bra på att vara ifrån mannen (och tösen). Vill helst att alla ska vara samlade ”varje” kväll. Visst går det att vara ifrån varandra, men det innebär ju lite kämpande med känslolivet. Hoppas att tiden kommer att gå fort.
Härligt att han fått jobbuppdraget han ville ha. 🙂
Hur lång tid är det nu kvar tills att liten beräknas komma? Minnet…som vanligt. 🙂
Kramar
Det betyder ju egentligen bara något bra (att man inte vill vara ifrån alltså), man får se det så 🙂 Jag hoppas, precis som du säger, att tiden ska gå forrrt!
Ja, det är verkligen härligt på (nästan) alla sätt och vis.:D
I början på mars… 😀
Kram, ha en fin kväll!
Jag tycker det är skit jobbigt att vara borta från min man. Men som du säger det stärker!
Vad är det han jobbar som?! Du nämnde nått med SVT nån gång. Har han läst tv produktion? Jag läste det i pite för några år sen.
Ja, usch, usch! Men visst är det så, det stärker. Men preciiis när man har sagt hejdå, då har man lite svårt att tänka och känna så.
Han har läst ljudteknik, här i Piteå. Och nu jobbar han mycket med TV och livesändningar. Sänder Elitserien (nu heter det väl typ SHL kanske? ..insatt.se) bland annat. Föreläser. Och nu är han iväg och jobbar på SVT i Umeå. 😀