Vilken kalasdag det var igår!

Den började med värme, frukost på sängen till mannen, en låååång promenad för att gå till Mäjadalen och plocka rosor hos Storan, vandra vidare till affären och som sista anhalt ”råka” hamna på en loppis igen. Det fattades helt enkelt ett gäng koppar och fat till kalaset, så jag behööövde faktiskt loppa. Sen landade vi hemma, lagom till att himmelen drog ihop sig till ett svart moln och regnet och åskan stod för dörren. Inne i huset, var det varmt och jag fixade så fint jag bara kunde. Placerade ut färska blommor överallt och dukade med porslinet som fått flytta in i vår ägo. Mannen fixade somrig lunch, med varmrökt lax och färskpotatis. Lunchen intogs på köksgolvet, i ren och skär inomhus-picknick-style. Väldigt trivsamt!

Och sedan tuffade vi vidare. Ordnade inför kalaset; bakade en kaka till, dukade med den ena kaffekoppen efter den andra. Den ena koppen ej den andra lik. Charmigt tycker jag! Den där rabarberkakan med pärlsocker ovanpå, blev klar och samtidigt dukades resten av allt fika fram…

Bullar och mazarinkaka och rabarberkaka och chokladbollar och en tårta som såg ut som ett helt jordgubbshav. En marängtårta med lemoncurdgrädde och jordgubbar och ett stort M ovanpå. Och så dom där bondkakorna, förstås. Mannens favorit-tör-kaka.

Och vips var klockan sju och gästerna ramlade in. Och vid den här tidpunkten, så är släppte jag kameran. Men turligt nog så har den ändå tagit en massa i-stunden-bilder. TACK kära kusin E (M´s kusin, men lite min, va?) för dom!!

En efter en. Med paket och blommor och glada leenden!  Till slut var vi 21 stycken här och det var födelsedagskalas på riktigt.

Vi sjöng och hurrade och grattade den bästa mannen på jorden. Och jag såg att han njöt. Han är inte den yviga typen. Inte som jag, som flaxar med armarna och pratar högt och skrattar med gapande mun. Nä. Han är lugn. Öppnar sina paket med försiktighet och beskådar, hjärtinnerligt vad det är han fått, samtidigt som han där i vimlet kan ta sig tiden att sitta och snurra paketsnören till en sån där rulle, du vet. Ja, vi är baske mig olika, han och jag. Men det finns ingen jag älskar som han. Och det finns ingen jag älskar som den här polarn heller. Alltså kolla!

Huur söt får man egentligen lov att vara!? Kalasskjorta och jag-är-en-fattig-bonddräng-brallor! Jag dör söthetsdöden. Fullkomligt.

Det fikades och kramades och dom där böckerna som Liten fick häromdagen, dom användes dom också.

Mormor läste saga och jag njöt av synen och av känslan att ha en hel drös med människor, alla samlade i vårt sommarhemma. M, igår var det din dag. Det var en himmelens fin dag. Med köket fyllt av nära och kära och tårta och bullar och paket. Ett kalas med stort K. Helt enkelt, det bästa till den bästa.

Och idag är det fredag. Huset är efter-kalas-städat och doftar såpa och rosor. Värdinnegåvan, Storans rabarbersaft, står och är vacker i sin glasflaska. Liten har sovit en lååång stund i vagnen och då passade jag, M och Storan på att träna ute i trädgården. Nu ska vi äta lunch hela Lilla familjen och sedan väntar en fredag med lugn och ro och bara en massa mys. Slänga sig på en filt på gräsmattan, det är vad jag ska göra. Sommaren är äääntligen här. Ljuva sommarlov!

Allt gott till Er. Trevlig fredag önskar jag också!

Kram/lillafrun