Att vakna tillsammans med liten bäbis. Huset nystädat och på köksbordet står sensommarrufsig blombukett. Vi nattfixade verkligen i natt, jag och mannen. Jag stod och strök när klockan var jagvetintevad, men det var så himla mysigt. Och vi somnade sannerligen gott efter att betat av städning och tvättvikande och allt det där.

 Lilla Juniflickan, alltså. Vi hade mat- och morgonpratstund där i köket i morse. Det var bara vi vakna och vi hade en riktig kvalitetsstund. Så bäddade jag ner henne igen bland två sovande pojkar. Ja, Storebror sov med oss i storsängen i natt. Eftersom han brukar sova i egen säng, kändes det väldigt mysigt att ha honom nära oss…trots lite mindre sovplats en natt.

I alla fall;

Själv gav jag mig ut med snabbskorna på. En löptur i en nyvaken by, rent himmelskt.

Det var nog skönaste löpturen hittills, efter att Lillan kom till oss menar jag. Skönast på det sättet att jag nu börjar känna igen springorken. Det är ju kul! Skönaste stunden hade jag precis när jag var i mål och kunde pusta ut där ute på bron. Sen är det alltid lika roligt att gå in och mötas av någon som längtat efter en ungefär som om jag varit jorden runt och borta i en smärre evighet.

Så idag tog vi fredag med stil. Nu ska vi fortsätta dagen här. Önskar er en finfredag!

Lillafrun