Alltså, tjohoo!
Tredje veckan gillt, och äntligen vaknar vi till en lördag där hela familjen mår gott. Med det konstaterat, har ju helgen startat på det allra allra bästa sätt.
Att få vakna tillsammans, med solen som skiner där ute. Titta ut genom sovrumsfönstret och se hur grönskan bara exploderar och hur den där älgen där borta på lägdan, står ståtlig och äter och solar sig.
Jag lämnar gänget för en alldeles egen Emmeli-stund. Mannen lovade att ta hand om den där degen som sattes i natt.. klicka ut den på plåtar och börja grädda. Så fick jag ge mig ut på en helt ljuvlig morgonrunda. Bara jag och jag. Bland nyspruckna löv, supermorgonglada fåglar och en luft så varm att till och med dom tunna, långa springtightsen kändes varma. Jag sprang och njöt och strax var jag hemma. Mötte dom där darlingarna igen och doften av nybakt slogs emot en. 
En liten Miniman önskade för någon vecka sedan ”såna där mjukmackor som dom har”.. och jag kände så igen mig själv, hur jag var som liten. Som alltid fått hemlagat och hembakat. Och kunde tycka att det var hur coolt och gott som helst med typ den där köpestårtan jag fick vid en födelsedag. Så jag, som bakat allt matbröd i jag-vet-inte-hur-många-år.. har senaste veckorna köpt ”såna där mjuka”… men nu var vi alla så sugna på vårt eget igen. Lite omväxling och sen längta hem, på något vis. Med en treåring som önskar, så får det bli lite både och helt enkelt. 
En småstrulig lördagsfrukost och kaffesörplande tillsammans med människorna jag älskar mest på jord.
Och nu är vi hela familjen redo för L ö r d a g.
Ha en god helg alla ni!
Senaste kommentarer