Lappen som låg i hans frukosttallrik jag ställt fram redan i natt innan jag la mig. Som pepp, liksom.
Makalöst. Härligt. Fabulöst. Skitskönt. Och så vidare.
Den här fredagen, alltså.
Jag säger som Juni när hon dansar; yeah, yeah, yeaaaaH!
Det var som att vi stod och väntade på jultomten idag, när pappan skulle komma hem.
Till sist kom han, med ännu en rosenbukett. Kära hjärtanes.
Av mig fick han en löptur i dagsljus, alldeles för sig själv. Jag tror, eller vet, att han kände det som lyxig tid.
Själv fredagsfysade jag här hemma med ungarna. Men våra barn är så himla vana med att vi päron tränar, att dom antingen försöker härma, kanske klättrar och busar på oss ibland, hänger med som extravikt.. men annars är det som att vi står och lagar middag eller drar en dammsugare, typ.
Och nu har vi laddat upp. För fredagsmys. All in.
Hemmapizza. Och Storebror har fått en alldeles egen godispåse, även denna helg. Han som inte ätit sockergodis förrän nu, snart fyra år, verkar digga grejen att få en egen påse. Om man säger så. Har gått från tre stycken. Till fyra. Fem. Och idag; S J U stycken! Ni förstår ju ivern där i kassan. Kassörskan skrattade gott. Härligt ju. Jag blev tvärsugen och plockade mig en påse med några karameller jag med, så busigt att det inte är klokt ju! Så härlig känsla att vi är i mål efter minst sagt flitiga veckor.
Önskar er världens finaste helg!
(Och såå roligt att ni verkar uppskatta tävlingen om presentkort från Impecta. Häng på vettja, i inlägget nedan, du som inte redan gjort det redan!)
Senaste kommentarer