Ska vi gå en sväng till ”Odlingstäppan”?

Det tycker jag. Häng på!

Skraltiga gamla Gårdshuset. Jag älskar det.

Med odlingstäppan. Lilla rabatten. Och rosen vi fick i inflyttningspresent, som nu fyra år senare är en härlig buske som levererar ljuvligt doftande blomsterlycka.

Tomater och petunior från Mäjadalen, Storan alltså. Lyx!

Så söt färg på petuniorna, eller hur?

Ett växhus, ja. Det vore toppen. Men alltså. Gott att längta efter något också, ju. Kanske hinner dessa gröna godingar får färg i alla fall, innan frosten nyper till…. det får vi väl hoppas!?

I ”Lilla rabatten” är det väldans grönt. Något litet blommande fänrikshjärta och stjärnflocka bara. 

Annars bara många, många knoppar.

Pionen ser jag så fram emot blomningen av. För att inte tala om mina älskade, älskade luktärter.

Och i pallkragarna, hur växer det där?

Finfint!

Någon slags böna från Storan som jag till sist lyckades hitta plats åt. Hoppas dom tar sig. Sen en massa sockerärtor och sallad.

 Och ser ni så fint persiljan kommit? Liten men farligt god.

Och där då! Dom viktigaste ”löven”.

”Jag vill också ha löv på min macka”, sa Juniflickan när hon såg att Storebroren pyntat kvällsmackan med oregano en kväll.

Så nu är det där den dyrbaraste örten vi har. Storasyskonen springer ut till pallkragen om kvällarna, hämtar in oregano som nu även Lillasyster lärt sig säga. Och så lägger dom den ovanpå mjukmackan, smöret och osten och skjutsar in i micron… så blir det ”väärldens godaste oooreganomacka”, förstår ni!

En liten tur till Gårdshuset och Odlinstäppan, ja. Alltid själagott tycker jag.

Önskar er alla en god julitisdag!

Lillafrun