Morgonen mot den 24 augusti, redan då smög frosten kring knuten och höll på att ge Crazyflowerladyn här hemma, spunk. Men som vi fått fortsätta njuta efter det lilla skrämselskottet… så många lyckliga blomsterstunder, sommaren lång.

Igår bunkrade vi blomsterbuketter, skördade zucchini och samlade tomater och eterneller som bara den. Nu var det nog ingen återvändo, kändes det som..

Och mycket riktigt. Det är alldeles i mitten av september. Den 15e. Denna morgon är som en saga, så vacker. Gnistrande. Av frost.

Tack för denna blomstertid..

• 

• 

En endaste dahlia ser, tack vare varmaste nattplatsen under fiberduken, glad ut. Men resten, har sagt godnatt.. och dahliaknölarna är med andra ord redo att grävas upp och läggas frostfritt och torrt för att övervintras..

..magnifika blomstren.. men som tyvärr inte tål ens de minsta av kallgrader..

Så förskräckligt vackert. Och så förgängligt. Det hjälps bara inte. Klart vemodet bör få ta sin plats.

• 

• 

Vill bara säga er en sak;

-Tack alla ni som delat blomsterglädje med mig och oss i sommar!

Det har varit så sanslöst roligt att få plocka alla dessa blomster och binda alla dessa buketter. Som ni unnat er själva som vardagslyx eller lagom till helgen, eller gett till ”farmor på födelsedagen”, Dopbarnet, Vännerna med middagsbjudningen, som dekoration på barnkalaset eller bröllopsfesten, ”Maffiga 50-årsbuketten”.. ja det är inte klokt vilka härliga hörn jag fått vara med på.

TACK <3

Var sak har sin tid. Var tid har sin charm.

…

Jag ser redan fram emot nästa blomstertid. Men först lite vintervila. Och barnafödande och sånt där…

Emmeli