Han förklarar det så bra, Lill-Olof. Känslan just, just nu.
Trötthet.
Så blir det, när vi jobbat på (jobbar på) i ivrig fart, på många älskade fronter… och på toppen ”umgås med ljuset” om juninatten.
Jag är hopplös. Jag gör ju såhär vaarje år. ”Du är farlig på att vara uppe på natten”, säger mor. Och hon har så rätt. Som fyrbarnssmåttingmorsa är det faktiskt lite smart att lägga lite krut på nattsömnen…
Men strunt i det nu, jag ska sova. Titta vad fiint det är på trappen, istället! Jag är helt kär i mina tagetes. Såna ska jag ha livet ut, känner jag nu!
Vimmelkantigt trött. Och så rörd.
I morse var vi på skolavslutning i kyrkan. Det var prick så magiskt som jag föreställt mig. Det var kanske än mer fantastiskt allting, nu när vi varit i pandemi och skolavslutningar uteblivit på detta vis?
Det var så vackert. Barnen sjöng så himla fint. Och nu har vi en liten pojke som susat igenom första klass. Är så stolt över honom att jag får ont i kroppen.
Ett långt sommarlov väntar oss nu.. pappan jobbar på kontoret lite till, men ansluter ganska så snart. Blir pirrig i magen av bara tanken.
Tillsammans-sommarlov.
Sommaren är invigd på bron också. I vanlig ordning söker katterna upp bästplatserna, ser ni?
En utav barnens önskningar inför sommarlovet, är många spela-kort-stunder där ute. Ljuv önskning.
Jag kände tidigare i veckan ett litet stresspåslag. ”Har inte hunnit sommarstäda hemmet, bara börjat. Har inte hunnit få ut planten i bäddarna. Har inte hunnit plantera tomaterna. Har inte hunnit så färdigt… osv”.
Sen tänkte jag annorlunda.
–Det där ordnar sig. Tar en sak i taget. Prioriterar. Väljer. Väljer bort. Tänk, att jag ska få spendera ännu en hel sommar tillsammans med alla barnen, första sommaren med fyra små barn. Det, dom, är mitt fokus.
Vi ska göra oss ett så gott sommarlov vi bara kan.
Lillminstings första sommar… som vi ska mysa. Nära, nära.
Okej vackra juninatten.. du är alldeles för vacker.. men nu ska jag krypa ner bland en hel hop med snusande små. Bara ett sista andetag i syrénen.
Tänk, att det är sommarlov nu…
Vilken mysig altan ❤️ så trevligt med äldre möbler, blir så hemtrevligt ❤️❤️❤️❤️❤️
Ja visst är det! 😀
Så lätt att stressa upp sej inför allt man vill göra men inser att det blir svårt. Att vi dessutom måste sova den här tiden på året är såååå fel. Allt är så vackert. Satt i soffan o njöt av soluppgången inatt/morse kl 02.45. Filmade ute på bron m allt fågelkvitter 🙏🙏🙏🙏🙏.
Njut av dagen.
Åh, precis så!
Så snyggt med gammaldags möbler på altan.Och härliga trasmattor.Annars nu för tiden ser alla utemöbler lika ut.Ha nu en skön sommar ni allesammans.🥰
Mycket trevligt! 😀 Tack detsamma till dig, AnnChristin!
Förstår verkligen det där med att vara uppe sent. . . Men jag brukar tänka att en mor också är i stprt behov av vila och inte bara sömn, och att få pyssla med sånt man tycker om i lugn och ro är definitivt vila för mig. Kan tycka att brist på aktiv vila är nästan värre än för lite sömn, men det får väl inte bli för många nätter utan hyfsad sömn 🙈
Det ÄR verkligen så, ”jag måste få vila innan jag ska sova”, brukar jag säga. Och den här tiden på året så blir det ofta där mitt i natten.. vilken faktiskt inte är att likställa med att vara uppe mitt i natten i november, till exempel.. deet skulle jag aldrig klara 😛 Låter som vi förstår varandra! 😉
Vad gör du för att fylla på energin sådär som man behöver ibland? Tycker det är så lätt att köra på i alla göromål och glömma bort sig själv 🙂
Å, till exempel att ta en ridtur eller ge mig ut och springa.. så himmelens gott!